..och annat psalmrelaterat
Ruben
Söderlunds Sångbokshistoria - avskrift av Rubens presentation
författad cirka 1989.
Hela texten finns att hämta i word
eller PDF. SångbokshistoriaDen svenska psalmboken
Trots att den svenska psalmboken har en mer än 300-årig historia, är det egentligen bara fem årtal som officiellt är viktiga: 1695, 1819, 1921, 1937 och 1986. Före
1695 fanns det visserligen några mindre psalmböcker, men
den första "riktiga psalmboken" var ändå den
som kom ut 1695. Mellan de uppräknade årtalen har det också
förekommit flera psalmboksförslag och så kallade provpsalmböcker,
men ingen av dem har haft möjligheter att hävda sig över
de officiellt erkända. På
många håll ville man inte veta av den Wallinska psalmboken,
man ansåg nämligen, att den gamla var mer bibelenlig. En
del kyrkor begärde dispens för att få fortsätta
att använda den gamla psalmboken. Från en Smålandskyrka
berättas det, att man så långt in på 1800-talet
som år 1868, måste ha två nummertavlor, en för
den gamla psalmboken och en för den nya. Sådana exempel lär
finnas med senare datum. Från mor Annas rörelse har vi ett
näraliggande exempel. I Annasläsarnas gudstjänster användes
endast 1695 års psalmbok och Sions Sånger. I
1921 års tillägg och 1937 års psalmbok har man tagit
med flera av de så kallade väckelsesångerna från
1800-talet. Arbetet
med den svenska psalmboken avstannade inte efter 1937. Det gällde
ju också för den Svenska kyrkan att "följa med
tiden". Flera tillägg till psalmboken trycktes. En
intressant motivering för det fortsatta arbetet var: "Från
svensk väckelse och frikyrklighet kan betydligt mer material hämtas
än vad 1937 års psalmbok gjort."
"Så
har psalmen förändrats" Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFSNär
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen bildades 1856 var förutsättningarna
stora, när det gällde sången. Här fanns knutna
till rörelsen namn som Lina Sandell, Carl-Olof Rosenius och Oscar
Ahnfelt. 1850 hade Oscar Ahnfelt kommit ut med sitt första häfte Andeliga Sånger med 12 nummer, av vilka åtta var Rosenius verk. När EFS bildades hade fem häften utkommit och fram till 1877 12 häften med tillsammans 200 sånger.
På
uppdrag av EFS centralt utgav prästen B. Wadström med hjälp
av Lina Sandell sångboken Pilgrimsharpan. Det var 1861 och från
den tiden gällde den sångboken officiellt som EFS sångbok. Och
så fortsätter vi EFS sångbokshistoria så här:
Svenska Missionsförbundet SMFMissionsförbundet,
som bildades 1878, fick ingen "egen sångbok" förrän
1893. Hur man upplevde situationen under dessa femton år beskrivs
bäst med följande citat: "Virrvarr och splittring utan
lika. Åtminstone 8-10 sångböcker var så spridda
att en sång ur någon av dem kunde tänkas bli förslagen
i ett möte. En gudstjänstbesökare som ville vara någorlunda
garderad borde ta med sig i varje fall 4-5 olika sångböcker…"
Efter 1893 såg utvecklingen ut så här:
Musikboken
reviderades 1929. Många av de "gamla melodierna" togs
tillbaka. Tre
sångförfattare hemmahörande i SMF har betytt särskilt
mycket för den frikyrkliga sången. I den nya sångboken
Psalmer och sånger fördelar sig andelen av deras bidrag enligt
följande: Joel
Blomquist 7 sånger BaptisterSveriges
första baptistförsamling bildades 1848 och efter tio år
räknade man med cirka 5 000 baptister i vårt land. Under
detta första årtionde sjöng man ur de sångböcker
som fanns: Psalmboken, Rutströms sånger, Gamla Sions Sånger,
Moses och Lamsens Wisor och Syréns sånger med flera. Men
man var inte tillfredsställd med att inte ha en "egen"
sångbok där man fick ge uttryck för vad man verkligen
trodde.
Församlingssångbok och Nya Pilgrimssånger var utgivna på Palmqvists Förlag. Avsikten med Församlingssångbok var att den skulle komma till användning inom alla fria kristna sammanslutningar. Psalmisten var baptisternas första "egna" sångbok. Psalmisten
fick ett gott mottagande av baptisterna, och redan 1882 tryckte man
den 4:e upplagan.
1956 igångsattes ett kommittéarbete mellan Baptistsamfundet och Örebromissionen för att få till stånd en gemensam sångbok för de båda samfunden. Resultatet blev sångboken Psalm och Sång, som utkom 1966.
Psalmisten
1928 + Andliga Sånger 1935 blev:
Ända sedan 1940-talet har flera försök gjorts för att förverkliga tanken på en gemensam sångbok, men samtalen har strandat. Det som hänt nu i och med den nya Psalmer och Sånger kan man betrakta som ett stort under.
Helgelseförbundet HFHelgelseförbundet,
som grundades år 1887 hade två produktiva sångförfattare
inom sitt led: Eric Bergqvist och Emil Gustafsson. Dessa gav ut "privata"
sångsamlingar, som ända fram till 1911 fick tjäna som
HFs sångböcker. Efter författarnas död testamenterades
sångböckerna till HF, och istället för att ge ut
nya upplagor slog man ihop de tre sångböckerna Förbundssånger,
Hjärtesånger och Solskenet till en sångbok och kallade
den för Förbundstoner. Det var alltså år 1911.
Blev
tillsammans:
"Sammanbindning af Förbunds- och Hjärtesånger ombesörjes billigt!" Så annonserades i Förbundssånger och det är väl så de finns bevarade till idag.
Conrad Björkman är också en känd sångförfattare från HFs led. Många av hans sånger, signerade Conrad, har tillhört de käraste sångerna för frikyrkofolket. En av de mest kända är "Från bergets topp han blickar över staden". Med musik av Einar Ekberg ingår den i Tillägg till Segertoner 1925. PingstväckelsenPingstväckelsen
har en dyrbar sångskatt. I denna väckelse föds också
ständigt nya sånger År
1911 blev Lewi Pethrus föreståndare för den nybildade
Stockholms sjunde Baptistförsamling eller Filadelfiaförsamlingen,
som den också kallades. Och
1913 uteslöts den här församlingen ur Baptistsamfundet.
Det är från den tiden man räknar Pingströrelsens
begynnelse. Redan
1911 gav Lewi Pethrus ut en sångbok för den unisona sången.
Segersånger hette den. Ett flertal sånger hade Pethrus "lånat"
av K.G. Sjölin, sångförfattare och evangelist, verksam
inom HF. Sjölin hade 1910 gett ut en sångsamling, som han
kallade Väckelsesånger för avfällingar och det
slumrande Sion. 1914 kom en ny upplaga av Pethrus sångbok, men nu med nytt namn Segertoner, det namn som funnits på samtliga upplagor av Pingstväckelsens sångbok.
De´ bidde bara sex sångböcker kvar…Av 14 sångböcker (fram till 1914) blev det sex kvar. I fem av dem finns den så kallade baspsalmboken, dvs de 325 första numren är gemensamma, vilka därtill används av Adventister, Metodister och Frälsningsarmén, vars sångbokshistoria inte redovisas här. Bibeltrogna Vänner har inte deltagit i den ekumeniska sångboksgemenskapen, men gav ut en ny sångbok 1988, som heter Lova herren med 800 sånger. Svenska Katolska kyrkan deltog i samarbetet men gav ut en egen "Cecilia" 2008, ev med Liberala katolska kyrkan. (För
en schematisk översikt av psalmboksutgivningen sen 1695 se nedladdningbar
fil i word eller
PDF.) Litteratur:
|