För att den ursprungliga projektbeskrivningen för Älgmark Malingsbo-Kloten ska vara möjlig att hämta digitalt är den publicerad här.

Beställ wordfilen på mail (385 kb)

Beställ PDF på mail (399 kb)

Projektbeskrivning
Älgmark Malingsbo-Kloten

Projekttid 1 april 2001 - 31 mars 2004 = 3 år
Retroaktiva insatser jan-mars 2001 (forskning).

Projektägare: ILAB, Kommunalt bolag i Lindesbergs Kommun
i praktiskt och nära samarbete med Smedjebackens kommun

Projektbeskrivning Älgmark Malingsbo-Kloten

INNEHÅLL

Summering 3
Nuläget år 2000 3
Bakgrund 3
Efter projekttiden 4
Visionen för projekt Älgmark Malingsbo-Kloten 4
Projektets övergripande mål (= indikatorer) 5
Horisontella mål 6
Samverkande parter och ansvarsfördelningen 7
Projektets kvalitet enligt urvalskriterierna för Mål 2 Västra 8
Åtgärdsområden 9

Projektets innehåll 10
Nyheterna i Älgmark Malingsbo-Kloten 10
Utställningar och Naturum 11
Marknadsföring 12
IT som produkt och metod 12
Insatser för de horisontella målen 15
Sammanställning av preliminär tidplan & kostnadsbudget i SEK: 16
Sysselsatta i projektet 16
Nytt utbud lockar nya kunder! 17
Områdets framtida omsättning 17
Medlemmar 18
Organisation 20

Slutord 21

./. Tre bilagor

Summering
ILAB, Industrilokaler AB, kommunalt helägt bolag i Lindesbergs kommun är sökande och ansvarig. Projektet genomförs i ett konkret och nära samarbete med Smedjebackens kommuns näringslivsenhet , likaväl som Skinnskattebergs och Ludvikas näringslivsenheter och turistbyråer. I mån av tid och intresse är alla finansiärer välkomna att delta i arbetet.
Under drygt tre års tid ska projektet bygga upp ett unikt besöksmål genom utveckling och förnyelse i befintligt näringsliv, som omfattar entreprenörer , ideella föreningar och privatpersoner. Vi baserar oss på förekomsten av Assi Domäns marker i naturreservatet Malingsbo-Kloten, Grimsö Viltforskningsstation, Landskapsforskningen vid Örebro Universitet, natur- och dokumentärfilmarna i Löa och den rika tillgången på olika logimöjligheter i och kring området. Norrlandsgränsen - Limes Norrlandicus - som skär tvärs igenom området ger unika möjligheter att, inom ett snävt geografiskt område, åskådliggöra förutsättningarna för en hållbar utveckling i alla typer av landskap.
Projekttiden grundar sig på att starten för den huvudsakliga verksamheten (1 april 2001) förutsätter ett beslut om EU-finansiering den 7 respektive 28 mars, samt att en avfasningsperiod är nödvändig för att det gemensamma företaget ska komma igång ordentligt till högsäsongen 2004.

Nuläget år 2000
Hela riksintresseområdet mellan riksvägarna 60 (som ska byta nummer till 50), 68 och 66 kännetecknas av undermålig kommunikation och samarbete över de tre länsgränserna mellan Dalarna, Örebro och Västmanland. Området präglas av konsekvensen av att leva och verka i gränsland, långt bort från respektive centrum. Det befintliga utbudet består i huvudsak av flertalet boendeanläggningar som erbjuder aktiviteter kring friluftslivets möjligheter i form av vandringsleder, fiske och jakt .
Någon samlad marknadsföring för hela områdets utbud förekommer inte , trots att man inom 2,5 timmars resväg når alla större städer i Mellansverige, inklusive Stockholm . Trots närheten till stora befolkningsgrupper utgör Bergslagens gränsland en obekant fläck i mångas medvetande.

Bakgrund
Föreliggande ansökan grundar sig på den förstudie som Lindesbergs Kommun genomförde inom ramen för Mål 2 hösten 1999. De offentliga insatserna kom då från Länsstyrelsen i Örebro, Lindesbergs kommun, Hushållningssällskapet i Örebro samt Örebro Läns Landsting. I delprojektet hösten 2000, där syftet varit att bredda inventeringen av intressenter och arbeta fram denna ansökan, ingår även Smedjebackens kommun bland finansiärerna. Arbetet har från allra första början varit ett konkret samarbete mellan de två kommuner som har merparten av naturreservatet inom sina gränser.
Gränstraktsproblematiken blir uppenbar för området i det faktum att antagna tillväxtavtal (TVA) skär genom området liksom gränsen för Mål 2-Norra och Mål 2-Västra . Cirka 60 % av medverkande företag och föreningar hör till Mål 2-Västra. Icke desto mindre är områdets framtida möjligheter att utvecklas och förbli en levande landsbygd, beroende av möjligheterna att "spränga" befintliga vattentäta skott som skär rakt genom naturreservatet.

Efter projekttiden
1 april 2004 när sommarsäsongen står för dörren har ett bolag bildats som övertar alla samarbetsavtal som tecknats under projektet, och alla de resurser som skapats under tiden. Under ett års tid har då varumärket använts i marknadsföringen av medlemmarna. Introduktionen sker under våren 2003.
I Kloten finns efter projekttidens slut ett Naturum med 1,5 helårsanställd som sköter om bokningscentral, utställningsverksamhet, försäljning och årsprogram för alla tre Naturums aktiviteter. I Kloten är temat Älg & Landskap. I Björsjö finns Naturum i flera olika lokaler genom samarbetsavtal kring drift och underhåll, med en koncentration kring Jakt och Skog finns tillgång till skyttesimulatorer och utställningar. I Malingsbo finns liknande Naturum kring Fiske & Friluftsliv, som också drivs genom samarbetsavtal. Fiske- och naturvårdsåtgärder som genomförts har ökat attraktionskraften i området.
Trycksaker, kassetter och informationsmaterial finns tillgängliga över områdets byar och besöksmål, bland annat i form av en gemensam karta och foldrar. Alla medverkande, som så önskar, har tillgång till de multimediaprodukter som tagits fram, i form av både bildspel, dataspel och aktiviteter för gästerna. Samarbetsavtal finns med entreprenörer i områdets ytterkanter om att fungera som Älgmarksportar där datorer, trycksaker och produkter från Älgmark ökar tillgängligheten till utbudet.

Visionen för projekt Älgmark Malingsbo-Kloten
1. Besökarna behöver möta en helhetsbild, näringsidkarna behöver samarbeta med geografiskt närliggande verksamheter, boende och sommargäster behöver få en annan identitet, från gränsland och periferi, till att bli centrum i ett område med dess befintliga unika och särpräglade resurser .
2. Vi ska skapa ett gemensamt varumärke - Älgmark Malingsbo-Kloten - för ett flytande geografiskt område där naturreservatet med byarna Kloten, Malingsbo och Björsjö är centrum .
3. Syftet är att åstadkomma en säsongsförlängning genom att erbjuda ett bredare utbud som attraherar nya kundgrupper utanför turistsäsongen. Temat är Älgen & Landskapet, Jakt & Skog, Fiske & Friluftsliv, se bifogad vision som ger en bild av "produkten" Älgmark .
4. Genom aktivt arbete inom projektet är det möjligt för alla medverkande att, utifrån sina egna förutsättningar , delta i processen att skapa ett långsiktigt och hållbart tillväxtområde tvärs över ett grundmurat gränsland.
5. Kännetecknet för hela projektet är att basera arbetet på samarbetsavtal som är till nytta för alla berörda parter. Samarbetsavtalen innebär i sin förlängning också att de verksamheter och resurser som skapas under projekttiden "garanteras" en hållbar fortsättning. Kostymens storlek anpassas från början till verksamhetens fortsättning.
6. Genom att bygga upp nya kontaktmönster över gränserna underlättas arbetet med att åstadkomma en regional helhetsbild .
7. Dynamiken i samverkan ligger i ett ömsesidigt behov hos alla medlemmar att öka omsättningen och att det bäst kan uppnås genom inbördes samarbete .

Projektets övergripande mål (= indikatorer)
För samtliga mål gäller utgångsvärdet den sista december år 2000 och jämförelsen görs sedan med december 2003, tre månader före projektets avslutning.
1. Att projektet genomför åtgärder som ska ge förutsättningar att skapa fem nya varaktiga arbetstillfällen mätt i heltid hos medverkande företag (gamla eller nybildade företag).
· Att 60 % av nya arbeten ska beröra kvinnor .
2. Genom att erbjuda ett unikt och lokalt förankrat utbud ska antalet besökare öka så att det underlättar möjligheten att bevara fortsatt sysselsättning för minst 20 personer, oavsett sysselsättningsgrad, inom den del av besöksnäringen som väljer att delta i Älgmark Malingsbo-Kloten.
· Att 60 % av bevarade arbeten ska beröra kvinnor.
3. Att projektet genomför åtgärder som leder till att besöksnäringen får ett besöksunderlag som ger utrymme för ett tillskott av tre nya företag, varav ett är Älgmark Malingsbo-Kloten.
· Att ett företag är gemensamt ägt av många företag, ett ägs av en kvinna och ett ägs av kvinna och man tillsammans.
4. Att projektet engagerar 15 entreprenörer att delta i miljöprojekt som leder till att 8 av de medverkande entreprenörerna uppfyller kraven för ekoturism-märkningen som är under utarbetande på nationell nivå.
· Av de deltagande 15 är tre inte privatägda bolag (stiftelser och ideella ägare), resten gemensamt ägda av kvinnor och män.
· Nätverksarbetet ska stimulera minst två företag bland medlemmarna att påbörja eller ha genomfört miljöcertifiering enligt för tiden givna certifieringskrav.
5. Att totalt 2x15 personer deltar i en arbetsgrupp för att utveckla och sprida lokalkännedomen . Arbetsgruppen ska fungera under två separata perioder, hösten 2001 och hösten 2003.
· Att arbetsgruppens verksamhet engagerar totalt 20 kvinnor och 10 män.
6. Att 100 personer deltar aktivt för projektets genomförande under projekttiden (frånsett uppdragstagare och anställda), varav minst 40 % av respektive kön.

Dessutom har vi följande målsättningar, utan att de utgör redovisningsskyldiga indikatorer.
A. Att projektet leder till att 10 nya aktörer/uppdragstagare finns tillgängliga för besöksnäringen dock utan att driva eget företag , varav minst 60 % utgörs av kvinnor.
B. Att samarbetet mellan projektets alla medlemmar ska ge möjligheter till gemensamma upphandlingar där så är möjligt, tex olja, el, kommunikationer osv.
C. Att omsättningen för medverkande företag och föreningar ökar med 20 %, fram till projektets slut (mäts i krontal utan hänsyn till penningvärdesförändring). Målet mäts i ren omsättningsökning där orsakerna kan variera och inte alltid direkt kan hänföras till projektet.

Horisontella mål
A. Jämställdhet: Ur jämställdhetssynpunkt är projektets genomförande väsentligt för verksamma i området, då flera entreprenörer och allmänt intresserade är kvinnor som genom Älgmark Malingsbo-Kloten ser en möjlighet att skapa sig nya försörjningsmöjligheter . Det allra första kriteriet för jämställdhet är möjligheten att ens få ett arbete, trots glesbygdsvillkoren. Jämställdhetsplanen uttrycks konkret i projektets mål nr 1-5.
B. Integration: Möjligheten att bidra till ökad integration är projektets svagaste profil, som hänger ihop med det geografiska område vi verkar inom. Den etniska bakgrunden och tillhörigheten är sällsynt homogen, vilket också kännetecknar en stor del av den svenska glesbygden .
Besöksnäringen i sig är också sällsynt homogen ur den aspekten, med undantag för "äta"-delen i näringens tre hörnpelare "bo-äta-göra".
Däremot underlättar projektet för andra grupper att få ökad rätt att på lika villkor delta i samhället genom att tillgången till handikappanpassade besöksmål och aktiviteter når bredare målgrupper i en slagkraftig marknadsföring. Området har utvecklat handikappanpassningen, men inte haft resurser att marknadsföra möjligheterna.
C. Hållbar utveckling: Projektets miljökonsekvenser har flera dimensioner. Resultatet kommer att bidra till en ökad förståelse av sammanhangen mellan människan och miljön, samtidigt som belastningen på den fysiska miljön kommer att öka med ett större antal besökare. Fiskevårdsåtgärderna har dubbla syften, dels att åstadkomma ett mer attraktivt sportfiske, dels att sprida erfarenheterna från nya metoder att åstadkomma ett naturligt fiskebestånd. En ytterligare dimension är projektets fjärde mål om ekoturismmärking , stimulans för miljöcertifiering och en allmänt formulerad ambition att åstadkomma gemensamma inköp som minskar transportbehovet.
D. IT-utvecklingen: Som synes av det konkreta innehållet nedan är IT-utvecklingen en av ledstjärnorna . Både i de faktiska produkter som ska tas fram under projektet, och även i de arbetsmetoder och informationsvägar som ska användas för samarbetet i nätverk och arbetsgrupper.
E. Internationaliseringen: Den tar sig i första hand uttryck i den internationella marknadsföringen som kommer att genomföras (flerspråkig bokningsmöjlighet via Internet, deltagande i internationella mässor, vänortskontakter). Det finns däremot ingen ambition att projektet ska genomföras som ett samverkansprojekt med andra parter inom unionen. Av tillfälligheter har en dialog inletts med EU:s biståndsprojekt i Botswana, där önskemål framförts om en ömsesidig länkning på Internet.

Samverkande parter och ansvarsfördelningen
Örebro Universitet, institutionen för naturvetenskap, ansvarar för att genomföra en fallstudie inom ramen för projektet "Det uthålliga landskapet - övervakning av natur och kulturmiljöer". Fallstudien inleds redan 1 januari 2001, därav "uppdelningen" i projekttiden. Genom att universitetet tillhandahåller aktuella forskningsrapporter finns ett kvalificerat teoretiskt underlag till de produkter om kretsloppets processer i landskapet som ska tas fram under projekttiden . Arbetet påbörjas jan 2001 och redovisas i egen bokföring som rapporteras enligt kraven från Mål 2-Västra. Samarbetet är nödvändigt för att kunna erbjuda kvalificerade kunskaper till områdets besökare, bortom glättighet och kommersialism, och till ömsesidig nytta eftersom forskningsresultaten därmed kan möta en bred allmänhet. Forskningen är finansierad av MISTRA, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning vars stadgar har fastställts av regeringen. På Mistras hemsida står att läsa att stiftelsen "har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen skall främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen skall ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar skall tagas till vara."
Grimsö Forskningsstation ansvarar för att genomföra forskning kring skogsbrukets inverkan på den biologiska mångfalden, främst avseende stannfågel och faunan men även kryptogamfloran. Mycket talar för att forskningen kan omfatta effekterna av viltets betestryck för skogsproduktionen. Utgångspunkten för arbetena är de nationella miljömålen i nuvarande skogslagstiftning (SVL 1994), där ekonomisk avkastning och bevarande eller gynnande av artmångfalden prioriteras likvärdigt. Forskningen avser i första hand skogsbrukets effekter på landskapsnivån. Målet är att ta fram praktiskt användbara mått eller indikatorer för en effektiv ekologisk landskapsplanering (ELP) i enlighet med miljömålen och internationella konventioner, för en ökad mångfald i den brukade boreala skogen.
Dessutom utför Grimsö uppdrag som fackgranskare av de produkter som ska tas fram under projektet när sådan granskning behövs. Verksamma forskare anlitas för guidningar och föreläsningar och erbjuds möjligheter att föra ut sin forskning vid våra Naturum .
Deltagande företag/föreningar/privatpersoner ansvarar för att delta i samarbetet efter "råd och rum". Alla deltar utifrån sina förutsättningar och behov . Graden av insatser kan inte specificeras eftersom förutsättningarna varierar starkt. En del insatser begränsar sig till att delta i möten, andra till att subventionera projektets kostnader eller att delta i gemensam finansiering av inköp, marknadsföring och produktion av trycksaker. Sista sommaren under projekttiden lanseras varumärket - Älgmark Malingsbo-Kloten - vid medverkan på turist och vildmarksmässor och vid en vårlig "Älghälg" i området. Från sommaren 2003 bidrar alla till lanseringen av området genom möjligheten att använda den gemensamma avsändaren - Älgmark Malingsbo-Kloten .
Assi Domän utför med egna arbetsinsatser genom sina offentliga skötselmedel från Naturvårdsverket (225.000 kr/år), kommuner, länsstyrelser och landsting, dom naturvårdsåtgärder och uppskyltningar som behövs för att områdets leder och rastplatser ska anpassas till det nya varumärket. Planeringen görs gemensamt och materialet bekostas av projektet. Arbetsinsatsen redovisas som eget arbete i egen bokföring.
Utvecklingen av nydanande fiskevårdsåtgärder (enligt Tomas Olssons utredning för Smedjebacken 1999) utförs som ett gemensamt arbete som i huvudsak redovisas i projektet och delvis som eget arbete i egen bokföring hos markägaren Assi Domän.
Generellt sett samarbetar projektet med alla de parter som finner egen nytta av ett samarbete med Älgmark Malingsbo-Kloten. Ett ömsesidigt utbyte är nödvändigt för att nå framgång. Samarbetsbehovet gäller entreprenörer, offentliga instanser, föreningsliv och projekt med anknytning till besöksnäringen. Medlemskapet i Älgmark Malingsbo-Kloten är öppet för ALLA som vill vara med, den enda begränsningen är att man måste acceptera att centrum för den fysiska verksamheten i Naturum är byarna Malingsbo, Kloten och Björsjö.

Projektets kvalitet enligt urvalskriterierna för Mål 2 Västra
1. Om Europeiska unionens mål: Gränslandet vars centrum utgörs av naturreservatet är i stort behov av förstärkning i form av projekt som syftar till att motverka den regionala obalansen. En utveckling och förnyelse i besöksnäringen är nödvändig .
2. Om additionalitetsprincipen: Naturreservatet har varit föremål för utredningar och projekt tidigare, bl.a. Trelänsmotet & Fritidsland Bergslagen. Områdets framtida status är under utredning liksom alla tidigare naturvårdsområden. De nationella insatserna för områdets skötsel räcker inte till att utveckla området, bara till förvaltningen. Strukturfondsmedel kan bidra till att skapa det mervärde som kompletterar en förstärkt nationell insats, utöver förvaltningsbidragen, under några år.
3. Om förnyelse och vidareutveckling: Förnyelsen i projektet består i det gränsöverskridande arbetet, nya metoder för kontaktarbetet med hjälp av IT-tekniken och anpassningen till den framtida verksamhetens fortsättning genom samarbetsavtal mellan projektet och dess medlemmar. Vidareutvecklingen består i att ta tillvara lokala resurser som redan finns - Grimsö, Kungajakten i naturreservatet, Löafilmarna och Norrlandsgränsen - för att göra området intressantare att besöka .
4. Om konkurrens: Ingen befintlig verksamhet avser eller har möjligt att göra en liknande insats av egen kraft, i synnerhet som vinsten i första hand kommer gå till medlemmarna vars omsättning kommer öka.
5. Om näringslivets medverkan: Näringslivet består av entreprenörer, ideella föreningar, organisationer och privatpersoner, vars insatser sker i relation till möjligheterna. Graden av deltagande är ett avgörande bidrag för projektets genomförande. Det handlar om att delta i de nätverk som berör den egna verksamheten, bidra med information om sin egen verksamhet, delta i mässor och gemensamma evenemang, anpassa den egna marknadsföringen till en gemensam avsändare, genomföra de samarbetsavtal som tecknas, delta i det interna joursystemet för att möjliggöra att allt i området kan bokas även på helger och kvällar, samt självfallet att följa projektets utveckling i nyhetsbrev och e-post osv. Det ekonomiska värdet av tidsinsatsen beräknas motsvara 1 miljon kronor (100 personer á 20 timmar per år i 3,25 år - inklusive restider! - á 165 kr/tim).
6. Om små och medelstora företag: Projektet berör bara små företag, ideella föreningar, organisationer och privatpersoner .
7. Om jämställdhet: I synnerhet kvinnors tillgång till arbetsmarknaden är angelägen att förändra i området för att möjliggöra fortsatt bosättning. Även om projektet leder till att befästa en traditionell könsfördelning på arbetsmarknaden.
8. Om hållbar utveckling: Projektet medför en ekonomisk och socialt hållbar utveckling genom det samarbete som behövs för att erbjuda en helhetsbild av området. Socialt utvecklas besöksnäringen genom de konkreta uppgifter som löses gemensamt och de nya kontaktvägar som erbjuds när vi möts över gränserna. Att åstadkomma en ekonomiskt hållbar utveckling fordrar den ökade möjligheten till försörjning som projektet medför i området. Miljön står i centrum i alla frågor eftersom just den är arbetsredskapet på många sätt . Särskilt miljöns hållbara utveckling står i en egen klass, eftersom merparten av de produkter som ska tas fram är i syfte att belysa miljöns betydelse för den enskilde människan . De fiskevårdsåtgärder som ska genomföras främjar sportfisket baserat på dess biologiska förutsättningar i området och syftar till att åstadkomma en rehabilitering av vattensystemet för att främja ett ursprungligt fiskbestånd.
9. Om integration: Bidraget till en ökad integration består i att de redan existerande möjligheterna till rekreation oavsett funktionshinder, får en effektivare säljkanal och starkare marknadsföring genom helhetsutbudet. Områdets möjligheter kan därmed nå fler intresserade. Integration ur etniskt perspektiv är eftersträvansvärt och skall uppmuntras där så är möjligt.
10. Om beslutsunderlag: Av bifogat beslutsunderlag framgår följande:
a) Samtliga angivna entreprenörer, föreningar och privatpersoner i projektbeskrivningen (sid 18 och 19) har aviserat att de vill bli medlemmar. Vi har tagit fasta på texten i "Näringsliv - Nora, Lindesberg och Ljusnarsberg i samverkan - tillväxtavtal för 2000 - 2002". Där fastslår man att: "Turismen är arbetskraftsintensiv och spelar en mycket viktig roll för sysselsättningen samt har dessutom stor betydelse för regionens attraktivitet för företagsetableringar och bosättning." Målet med det lokala tillväxtavtalet är att skapa varaktig sysselsättning och förhindra utflyttning genom aktiviteter och åtgärder som "främjar kreativitet, entreprenörskap, företagsamhet och företagande bland regionens befolkning".
b) Projektets ledning framgår av organisationsskissen och principerna för hur denna ska tillsättas. Projektet ska genomföras enligt den tidsplan som framgår i bifogad budget. Varje insats är "datummärkt" i rubrikraden för alla kostnadsställen.
c) Åtgärderna för att åstadkomma långsiktiga effekter är tydligast i "kostymanpassningen" och samarbetsavtalen.
d) Kostnadseffektiviteten ligger i realistiska kostnadsersättningar för uppdrag utifrån marknadsmässiga löner och i att prioritera IT-utveckling vars kostnader inte kan ge avkastning till den som investerar, utan bara till den som därigenom når nya kunder.
e) Samtliga nationella förbindelser som är beslutade bifogas i ansökan, kompletteringar sker med de som saknas så fort besluten är tagna. Några intyg avser dock bara första året (se nedan). Inga intyg från privata medfinansiärer bifogas, dels på grund av att dom är så väldigt många till antalet, dels för att det förutsätter ingående förhandlingar om samarbetsavtalen och juridisk expertis för att klargöra äganderättsfrågor. Det är dock klart för medlemmarna att delfinansieringar kommer bli aktuella och nödvändiga.

Åtgärdsområden
Efter överläggningar med handläggaren för EU Mål 2 Västra stod det klart den 11 december att vi ska söka på åtgärdsområde A2: Attraktionskraft och tillgänglighet, trots att avsikten till förstone var att söka för åtgärd A1: Utveckling och förnyelse i näringslivet. Val av passande åtgärdsområde är länsstyrelsens tolkning av förarbetena till programkomplementet.
Som resultat av ovanstående ansöks hos EU Mål 2 Norra för åtgärdsområde 1.3: Attraktiv livsmiljö.
Enligt beslut den 10 januari i Mål 2 Västra kan bidrag beviljas för långsiktiga projekt trots att alla årens medfinansieringsintyg inte kan ingå i ansökan. Beslutet hos Mål 2 villkoras då med kravet att intyg skall inkomma senast två månader efter kalenderårsskifte. Det är fortfarande vår förhoppning att samma förfaringssätt är möjligt inom Mål 2 Norra.

Projektets innehåll
Varumärkets innehåll bottnar i upplevelser och aktiviteter fokuserade kring Älg. Innehållet byggs upp under projekttiden, genom upplevelseinriktade utställningar och aktiviteter om älg och jakt, älgsafari, kortkurser, webkameror vid beten, besök vid älghägn i Grimsö, olika multimedia för enskilda och grupper om och kring älgen osv enligt tidsplan och budget.
Fokuseringen kring Älg möjliggör att marknadsföra befintligt utbud vars innehåll också ska förstärkas under projektet. Utbudet byggs upp under projektet genom tillskapandet av utställningar som är inriktade på upplevelser ("Älgen och viltvården", "Älgens spår i landskapet", "I kungajaktens fotspår") och demonstrationsområden om landskapets förutsättningar och förändringar, jakt- och fiskesimulatorer, broschyrer, kassetter och web som profilerar varje områdes unika besöksvärden ("Strövtåg i byn"). Dessutom ska material produceras vars syfte är att både sprida allmän naturkunskap med naturreservatets verklighet som underlag och samtidigt marknadsföra områdets möjligheter ("Om stenar kunde tala", "Skogen bortom skolan", "Vad händer i landskapet", "Strandfynd vid Yoldihavets rand", "Möt älgen på vägen").
De fiskevårdsinsatser som planeras är i sig så nydanande och intressanta att erfarenheterna kan och ska spridas till besökarna.
För att öka lokalkännedomen hos medverkande företag/föreningar, samt möjliggöra en större tillgång på lokalguider ska projektet starta en arbetsgrupp "Lokalkännedom" som vänder sig till både medlemmar och tänkbara uppdragstagare. Gruppen ska arbeta i en omfattning som ska vara möjlig att genomföra vid sidan av heltidsarbete. Den första gruppen startar redan hösten 2001, en andra omgång genomförs hösten 2003. Resultatet av gruppens arbete ska utgöra underlag för generella bygdebeskrivningar, "Strövtåg i byn", och kompletta guidedokumentationer för specifika besöksmål i området. Arbetet ska genomföras med distansarbetsmetoder som komplement till kvälls- och helgträffar. Vid det andra tillfället sker en uppdatering av insamlat material och en utvidgning av innehållet i presentationerna "Strövtåg i byn".
Genom samarbetet med Örebro Universitet och den fallstudie som ska göras om hållbar landskapsplanering och Grimsös forskning om skogsbrukets inverkan på den biologiska mångfalden, finns tillgång till aktuella forskningsresultat som är till nytta för de produkter som ska arbetas fram, i form av utställningar och multimediaproduktioner. Samtidigt ger det forskningen möjlighet att testa sina resultat mot en bred allmänhet.

Nyheterna i Älgmark Malingsbo-Kloten
Vi ska under projekttiden ta fram de produkter som ska erbjuda ny och spännande information om Älgen och naturen genom modern teknik. Innehållet specificeras under rubriken "IT som produkt och metod". I korthet handlar det om följande:
· "Möt Älgen på vägen", provköra i Malingsbo-Klotenskogarna på stor filmduk.
· "Vad händer i landskapet", en lärande multimedialek för enskilda och grupper om processerna som påverkar landskapet och effekterna av olika planeringsstrategier.
· "Skogen bortom skolan", ett interaktivt bildspel om djur och natur med bilder från området.
· "Om stenar kunde tala", en kassettguide och ett interaktivt dataprogram om Bergslagens landskapsutveckling från istiden.
· "Strandfynd vid Yoldihavets rand" ett poetiskt bildspel om högsta kustlinjen i området.
· Hagelskyttesimulator i helväggsformat och traditionell kulskyttesimulator.
· Fiskesimulator.
· "Älgen och människan", en vanlig men ovanlig TV-film om människans förhållande till älgen. Filmen produceras vid sidan om projektet och spelas in i området våren 2001. Den kan sedan visas för grupper eller enskilda vid boendeanläggningarna enligt de upphovsrättsregler som finns.

Utställningar och Naturum
Projektets fysiska produkter ska dels finnas tillgängliga hos de medverkande som så önskar, dels erbjudas i anslutning till de utställningar som planeras. Avsikten är att få använda namnet Naturum som är skyddat av Naturvårdsverket. Dom avgör kraven för att få kalla något Naturum med rätt att använda dess logotype.
Av policyn för Naturum framgår att verksamheten ska innehålla utställning, programverksamhet och naturvägledning. Målet är att vara en port ut mot naturen genom att förmedla kunskap, impulser och förståelse för naturen, dvs ett konkret redskap för att bidra till insikter om miljöns betydelse.
Syftet med Naturum är att stimulera intresset för och kännedomen om det ekologiska samspelet, att informera om naturskyddade områden och friluftsområden, samt att ge kunskap om landskapets historiska utveckling och traktens kulturhistoria. Målgruppen är allmänheten i alla åldrar utan speciella förkunskaper. Naturvårdsverket prioriterar etableringar i närheten av nationalparker, men man är också positiv till etableringar intill regionalt och lokalt "intressanta naturreservat".
Naturvårdsverket kan ge bidrag till utställningsverksamheten. Driften sköts av Naturumsförvaltare som till exempel kan vara myndighet, kommun, ideell förening eller stiftelse. Ett programråd bestående av flera olika intressenter bör finnas som deltar i planeringen tillsammans med Naturumsförvaltaren. För vår del kan projektledningen utgöra programråd under projekttidens senare del när vårt Naturum är färdigt att introduceras. När Älgmark Malingsbo-Kloten övergår i egen bolagsform är avsikten att Älgmark blir en part i programrådet, tillsammans med tex berörda kommuner, lokala intresseföreningar, scoutförbunden med verksamhet i området, friluftsfrämjandets lokalavdelning, svenska turistföreningens Västeråsavdelning som driver Sandsjöstugan, Fritid T-län osv.
Älgmarks Naturum är ett Naturum som förlägger verksamheten till de tre orterna Kloten, Björsjö och Malingsbo enligt den fördelning som framgår av visionsbilden. Uppdelningen mellan verksamheterna ska underlätta för besökarna att få del av hela Älgmarks utbud, trots de administrativa gränser som hindrar gränsöverskridande information. I Kloten placeras Navet med bokningscentralens server och utbudet koncentreras kring utställningar och produkter om Älgen & Landskapet, sannolikt i den gamla samlingslokalen vid Långvattnet. Malingsbo blir centrum för Fiske & Friluftsliv, troligen i samarbete med Malingsbo Camping. Björsjö blir centrum för Jakt & Skog, och där placeras skyttesimulatorerna och utställningar kring jakt och skog ("I kungajaktens fotspår"). Lokalfrågan är oklar, men det finns gott om utrymmen. Skötsel och drift av Naturum baseras på samarbetsavtal med tillgänglig entreprenör eller förening.
Ett självklart innehåll för alla Naturum är att sprida kännedom om aktuella forskningsresultat kring natur- och kulturfrågor. Utställningarna ska kännetecknas av väldigt lite "titta och läsa", men mer till "lyssna, lukta, känna, pröva" i synnerhet dom delar som vänder sig till barn och ungdom. Till exempel:
Ø Känna doften av nysågad ved genom en apparat som automatiskt sågar skivor ur en färsk stam.
Ø Lövpussel i hårdpapp att hänga i rätt träd
Ø Fiskepussel i utsågad träfanér att placera i rätt vattendrag och på rätt plats
Ø Pussla ihop ett helt älgskellett gjort i hållfast gips där bitarna ska haka i varandra.
Ø Mata en älg med rätt mängd löv gjutna i plast och hör hur nöjd eller missnöjd älgen blir.
Ø Häll upp en dagsranson vatten till älgen och hör när den är nöjd eller arg och grymtande.
Ø Sitta på älghudar framför braskaminen som eldas med älglortar och smaska på choklad i form av älglortar.
Ø Klättra upp på en älgkalv i trä och rid.
Ø Gå runt på en golvstor karta för att följa i kungajaktens fotspår.

Marknadsföring
De demonstrationsområden i naturen som är av särskilt intresse att besöka, tex naturmiljöer och kulturmiljöer utöver Ekomuseiobjekten, ska iordningställas med ett enhetligt informationssystem vars innehåll även publiceras på nätet. Arbetet genomförs i samarbete med markägaren, i huvudsak Assi Domän. Naturreservatet är rikligt försett med rastplatser och underhålls enligt ett nyligen förlängt skötselavtal. Introduktionen av Älgmark Malingsbo-Kloten föranleder behov av kompletterande skyltningar på befintliga platser, och utanför reservatsgränsen är tillgången till rastplatser avsevärt mindre. Projektet ska iordningsställa minst tre, helst sex stycken, "Älgmarksportar" i samarbete med lokala entreprenörer. Tänkta orter är Riddarhyttan, Hägernäs, Löa, Ludvika, OK Smedjebacken och vid "Oti krog" (Rv 68/66). I första hand ska Hägernäs, Löa och "Oti krog" erbjudas tillgång till modemuppkopplade bokningsdatorer, på sikt ska det vara möjligt vid alla Älgmarksportar. Pausprogram kan vara "Skogen bortom skolan", "Strandfynd vid Yoldihavets rand" eller liknande. Datorerna använder www.algmark.se som ingångssida, men är självfallet användbara för all uppkoppling mot Internet.
"Strövtåg i byn" är arbetsnamnet på den lokala introduktionen och presentationen som ska tas fram i arbetsgruppen "Lokalkännedom". Materialet ska publiceras i sin helhet på nätet, och tryckas upp i små koncentrerade foldrar, där årstidsbundna uppgifter utelämnas. CD-skivor och kassetter med flera av strövtågen samlade ska produceras. Syftet är att underlätta för enskilda besökare att få ut mera av besöket, och att hitta till de lokala smultronställena och entreprenörerna. Tänkta orter att täcka in utanför naturreservatet är: Riddarhyttan/Bäckegruvan, Grimsö/Allmänningbo, Hägernäs/Morskoga, Storå/Stråssa, Resta/Ramsberg, Gammelbo/Bäckegruvan, Vasselhyttan/Löa, Hällsjön/Snöån, Hagge, Vanbo, Huggnora/Tolvsbo, Björsbo/Hedkärra. Och inom naturreservatet: Kloten, Nyfors, Björsjö, Källan/Gärdsjöbo, Malingsbo/Bisen och Baggådalen. Totalt 18 strövtåg över 30 olika byar.
En gemensam karta ska produceras, där tonvikten ligger på att presentera besöksnäringens verksamheter och besöksmål inom hela Älgmark Malingsbo-Kloten, dvs ett större geografiskt område än naturreservatet. På nätet ska en komplett kartbild finnas med utförligare information. En upplaga på 42 000 ex sprids till hushållen i sju kommuner (Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Ludvika, Smedjebacken, Fagersta, Skinnskatteberg) i syfte att nå den breda hemmamarknaden. Goda lokala "ambassadörer" är nödvändigt för att erbjuda besökarna ett välkomnande bemötande. Hemmamarknadens besöks- och gästnätter utgör dessutom cirka 42 % av loginätterna enligt turistdelegationens statistik för 1999. En upplaga på 50 000 ex i "pärmformat" sprids till hela Mellansveriges hotell och boendeanläggningars välkomstpärmar för gästerna.
Från år 2002 används medlemsavgifterna i första hand för att möjliggöra paketering av områdets utbud. Med anledning av den lagstiftning som finns om resegarantibestämmelser är det i dagsläget näst intill omöjligt för små företag att samarbeta om paketeringar där logi ingår i paketutbudet. Genom att fondera medlemsavgifterna hos kammarkollegiet uppnås den resegarantifondering som fordras för att erbjuda paketresor.

IT som produkt och metod
Användningen av IT - informationsteknik - är inget självändamål, men nödvändigt för att klara av att överbrygga de gränser som är ett hinder för marknadsföringen av områdets helhet. Armadan av motstånd mot möjligheterna att överbrygga gränsernas konsekvenser är inbyggt i snart sagt alla administrativa samhälleliga strukturer i området, alltifrån kommunernas begränsningar enligt kommunallagen, till massmedias koncentration kring sina viktigaste spridningsområden. IT ska således användas som ett praktiskt redskap i projektets konkreta arbetsmetoder för att eliminera konsekvenserna av områdets gränslinjer. Det tar sig uttryck i flera delar i projektet:
Ø Älgmark Malingsbo-Kloten ska ha ett 020-nummer som utnyttjar teknikens möjligheter att genom ett internt joursystem (mellan de entreprenörer som har nytta av ökad tillgänglighet) kan man bekräfta och omhänderta bokningar även under helger.
Ø Den web-baserade flerspråkiga bokningsmöjligheten som ska tas fram till den gemensamma hemsidan.

Ø Möjligheten för de som deltar i projektet att antingen länka sin befintliga hemsida, eller att uppdra åt Älgmarks webmaster att producera en "medlemssida" som ligger direkt under projektets hemsida. Genom ett väl tilltaget utrymme och omfång för projektets hemsida är valmöjligheterna i relation till alla de olika förutsättningar som de medverkande har. Några vet bara vad man vill erbjuda eller berätta om, men inte hur man gör. Vissa vill producera sitt material själva helt, och ha möjlighet att enkelt uppdatera informationen, och åter andra anlitar en egen webmaster utifrån som svarar för produktionen på beställning.
Ø Web-kameror online är en självklar del av hemsidan, men inte i syfte att överbrygga gränserna i första hand, utan för att marknadsföra området med moderna medel. Med de högspänningsledningar som finns i området är det troligt att någon kamera riggas upp i en väl låst skogskoja och ansluts via el-nätet för att se om älgar finns i närheten. En annan kamera kanske flyttas runt bland boendeanläggningarna för att visa väderförhållandena och olika utsikter. Val av plats beror då på tekniska & ekonomiska möjligheter att överföra bilden till webben och möjligheten att få uppkopplingar till abonnemang som blir riktnummeroberoende.
Ø Publicering av trycksaker och kartor över Internet som underlättar uppdateringar och årstidsanpassning.
Ø Användning av webbaserad e?postlista där alla har möjligheter till intern kommunikation mellan medverkande företag/föreningar/privatpersoner och inom projektet i sig. E?post ger en snabb och enkel informationskanal, men har sin begränsning i att det inte når alla och att användningsgraden varierar.
Ø Nyhetsbrev som i första hand finns tillgängligt på hemsidan och trycks upp i mindre upplagor, om och kring projektet och medlemmarnas aktuella utbud och verksamheter.
Ø Användning av distansarbetsmetoder i nätverk och arbetsgrupper (t.ex "Lokalkännedom") som ökar möjligheterna till effektivt arbete som är lättare att kombinera med befintlig verksamhet och heltidsarbete.

Den andra sidan av IT-utvecklingen inom projektet berör alla de multimediaprodukter som ska produceras och införskaffas. Dels för direkt konsumtion, dvs köp av dataspel- och videoprodukter, dels för att erbjuda helt nya upplevelser i området. En sammanfattning av produkterna finns under rubriken "Nyheterna i Älgmark".
Orsaken till det förhållandevis stora utrymme som IT-produkterna har under projekttiden är att merparten av dem är så kostsamma att producera att ingen enskild förläggare eller utgivare kan räkna med att få tillbaka investerade medel. Det är också en del av hela IT-branschens dilemma, lönsamheten är begränsad. I synnerhet den publicering som sker över nätet är svår att få tillbaka kostnaderna för, det får som regel hänföras till marknadsföringskostnader. Inom projektet räknar vi inte heller med att investeringarna ska ge direkt avkastning, men indirekt genom att tillgången till produkterna ökar områdets attraktion, ger fler övernattande gäster och besökare som stannar längre tid. Lönsamheten hamnar på ett annat konto, den hamnar hos de medverkande i projektet. Men självfallet ska produkterna också ge intäkter.
Ø Simulatorerna bygger alla på IT. Till exempel Hagelskyttesimulatorn är en interaktiv multimediaprodukt i sig. Besökaren håller förvisso i ett hagelgevär, men "skottet" är en datasignal vars rörelseriktning (och mål) registreras i den dator som producerar den helväggsbild man skjuter mot. Valet av skjutmiljö, mål och svårighetsgrad anpassas till de förutsättningar varje enskild person har. Inköpet och utbildning av funktionärer finansieras av projektet och de som avser att använda simulatorerna. Finansieringen lönar sig genom rabatterade avgifter när man sedan använder utrustningen. Intäkterna fördelas mellan projektet och den operatör i Björsjö som utför uppdraget att ansvara för driften, lokaler och tillsyn. Detsamma gäller för kulskyttesimulatorn som är en betydligt enklare och mer mobil utrustning, och fiskesimulatorn som troligen blir stationär i Malingsbo Naturum.
Ø "Möt Älgen på vägen", provköra i Malingsbo-Klotenskogarna på stor filmduk. Ett traditionellt dataspel där bildunderlaget är hämtat från omgivningarna i naturreservatet. Animeringar i VR-miljö kan bli aktuellt när tekniken för detta utvecklats. Syftet är att kombinera förströelse som samtidig ger lokalkännedom och bidrar till insikter om trafikfaran utmed vägarna. Produceras för storbildsformat och ner till skärmbildsformat. Storbilden används i Klotens Naturum, skärmbildsformatet ska dessutom finnas tillgängligt vid kunddatorer i området och på turistbyråer. Spelet ska finnas för försäljning. Korta sekvenser av spelet ska ligga på nätet. Spelet är också användbart vid mässor och utåtriktad verksamhet.
Ø "Vad händer i landskapet", en lärande multimedialek för enskilda och grupper om processerna som påverkar landskapet och effekterna av olika planeringsstrategier. Manus och material produceras tillsammans med olika forskare utifrån fallstudien om hållbar landskapsutvecklingen. Syftet är att göra det möjligt att på ett lekfullt sätt upptäcka hur enskilda åtgärder ger effekter på hela landskapsbilden. Troligen i huvudsak ett animerat virtuellt (och därmed ganska stereotypt) dataprogram där spelet framförs i storbildsformat efter tecknade illustrationer. Produceras också för skärmformat för användning vid områdets utställningar, offentliga datorer, i marknadsföringen och webben och för försäljning.
Ø "Livet i Grimsös kolarskogar" var tänkt att bli ett historiskt spel om människans liv i naturen, men ströks ur budgeten när tillfrågade medfinansiärer minskade sin insats. Enligt manus och idé av Erik R Lindström, Ramsberg, av WWF prisbelönad författare med forskarbakgrund på Grimsö. Spelet skulle produceras under projekttiden och blir ett traditionellt sällskapsspel som ger deltagarna lokalkännedom och kunskaper genom rent nöje. Dessutom skulle ett virtuellt animerat dataspel göras för enskilt spel och för flera deltagare med olika svårighetsgrad beroende på spelarnas förutsättningar. Korta sekvenser av spelet kunde ligga på nätet. Spelen kunde säljas i området och finnas tillgängligt hos de medverkande som tillhandahåller kunddatorer åt gästerna, vid turistbyråer och utstationerade bokningsdatorer, samt vid utställningarna i våra Naturum.
Ø "Skogen bortom skolan" är ett interaktivt bildspel om djur och natur med illustrerade bilder från området. Enligt manus av Erik R Lindström (som ovan). Bildspelet produceras under projekttiden, liksom illustrationerna. Syftet är att sprida naturkunskap hämtad ur den lokala omgivningen kring Ramsbergs skola, dit författaren förlagt berättelsen. Ska användas för mer stillsam pausunderhållning i digitalt videoformat (DVD), samtidigt som det ska finnas tillgängligt för interaktivt tittande vid utställningarna i områdets olika Naturum och vid kunddatorer och turistbyråer. Kunden/besökaren kan "hoppa runt" valfritt i den interaktiva berättelsen och fördjupa sig i historien. Bildspelet ska kompletteras med ett tryckt häfte för försäljning. Korta sekvenser av bildspelet ska ligga på nätet. Även detta är användbart vid marknadsföring på mässor och utåtriktad verksamhet.
Ø "Om stenar kunde tala" är ett interaktivt dataprogram på CD om Bergslagens landskapsutveckling från istiden. Enligt manus av Erik R Lindström (som ovan). Produktionen förutsätter ett samarbete med det förlag som troligen ger ut boken och kompletteras med videofilmning om de forskningsresultat kring hållbar landskapsutveckling som finns tillgängliga då. Dessutom produceras en kassettguide/CD för bilburna
Ø "Strandfynd vid Yoldihavets rand" är ett poetiskt bildspel om högsta kustlinjen som bildades efter inlandsisens tillbakagång i området. Enligt manus av Erik R Lindström (som ovan). Ett lämpligt pausprogram med naturbilder från området och poesi därtill. Bildspelet synliggör tidens spår i naturen och ökar insikten om behoven av en hållbar ekologisk utveckling. Digital (DVD) produktion för att göra programmet tillgängligt på alla Naturum, anläggningar och anpassningsbart till marknadsföringsbehov.

Insatser för de horisontella målen
A. Jämställdhet: Besöksnäringen är vedertaget en personalintensiv servicenäring vars verksamheter attraherar många kvinnor. Förmåga till och känsla för omvårdnad, service, planering och flexibilitet är ofta en särskilt väl utvecklad kvinnlig egenskap och en förutsättning för nöjda kunder. Näringens behov av flexibla och tillgängliga uppdragstagare passar som regel kvinnor bättre än det passar heltidsarbetande män. Behovet av bisysslor är uppenbart större hos kvinnor, vars arbetstider generellt sett är kortare än männens. Som en följd av dessa kända faktorer, och det intresse som hittills visats projektet, bedömer vi att projektets innehåll kommer att beröra fler kvinnor än de generella målen för Mål 2 strävar att uppnå.
Utan vetenskapliga belägg för påståendet kanske en jämställdhetsplan för ett projekt inom besöksnäringen borde ha tonvikten lagd på att få fler verksamma män inom näringen. Det borde behövas för att motverka den snedfördelning som med största sannolikhet redan finns i näringen. Oavsett detta är möjligheterna för kvinnor att hitta försörjning ett bekymmer på landsbygden, varför vi ändå ser det som ett positivt mål att befästa den snedfördelning som finns i besöksnäringen.
Vi väljer således att se jämställdhetsaspekten i ett större sammanhang, och prioriterar att åstadkomma tillgång till arbetsmarknaden trots risken att det förstärker en redan etablerad könsfördelning.
B. Integration: Integration ur etniska aspekter är inte relevant för ett område med sällsynt homogen etnisk bakgrund. Vi avsätter inga öronmärkta medel för att skapa resurser som bidrar till ökad integration för funktionshindrade, men ser marknadsföringsinsatserna som ett medel att bidra till åtgärden. Helhetsutbudet saknas även utifrån denna aspekt.
C. Hållbar utveckling: Förstudiens samarbete med forskningsprojektet "Det uthålliga landskapet - övervakning av natur och kulturmiljöer", som överförts till Örebro Universitet, ger unika möjligheter för projektet, som kan bidra till högst påtagliga miljöfrämjande åtgärder. Både rent praktiskt, forskningsmässigt och teoretiskt i och med syftet att sprida miljökunskaper till en bred allmänhet. Genom lokala skyltningar och web-baserade trycksaker erbjuds besökarna dagsfärska uppgifter som är lätta att uppdatera med förändrade omständigheter (nya insatser, anpassning till säsongen osv).
Många delar i projektets arbete leder till en ökad förståelse för sammanhangen mellan människan och miljön, i synnerhet genom den planerade kunskapsöverföringen från forskning till en bredare allmänhet, och genom merparten av de "produkter" som ska tas fram under projekttiden. Men det är också så att projektet leder till en ökad belastning i befintlig miljö när antalet besökare förväntas öka. Vilket självfallet får konsekvenser som måste finnas med i planeringen av det rörelsemönster besökarna ska styras till i området. Vilket i sin tur förutsätter ett nära samarbete med den största markägaren, Assi Domän. De konkreta åtgärderna kommer att underlättas av den översyn som för närvarande genomförs av länsstyrelserna i området, där bland annat konsekvenserna av ökat slitage skall analyseras. Naturreservatets status och gränserna till riksintresseområdet för det rörliga friluftslivet kan komma att ändras under projektets gång.
Fiskevårdsinsatserna som ska genomföras syftar till en ekologiskt uthållig fiskevård som samtidigt skapar ett ökat intresse för områdets fiskebestånd utifrån sportfiskarnas behov av attraktiva fiskevatten. Med den analys Tomas Olsson genomförde 1999 över områdets bestånd och förutsättningar som grund ska arbetet inledas med ett rationellt genomfört decimeringsfiske i syfte att åstadkomma en bättre balans mellan rovfiskarnas antal och storlekar i förhållande till de ursprungliga laxarterna. Istället för Put and Take-fiske, som har en vikande marknad, ska Put and Grow-fisket stimuleras vilket förutsätter utfordringsåtgärder som åstadkommer en bättre balans i fiskens tillgång till föda. Utfordringen kan synas märklig, men stimulerar dels det naturliga beståndets tillväxt dels ger utplanterade fiskar ett mer naturligt beteende än den fisk som aldrig hinner bli vild i Put and Takevattnet.

Sammanställning av preliminär tidplan & kostnadsbudget i SEK:

Kostnadsställe Tidsplan Avrundat
100 Nätverksarbetet & Naturum juli 01 - juli 03 498 000
110 Produktionsgrupp - Beställare apr 01 - maj 03 352 000
120 Web & bokningssystem juli 01 - drift juli 02 - mars 04 542 000
140 Brukardatorer Inleds 02 - klart 03 137 000
210 Möt älgen på vägen - CD-spel Hyra juni 02. Klart juni 03 180 000
220 Vad händer i landskapet - Multimedia Inleds 2002 - Klart 2003 204 000
230 Livet i Grimsös kolarskogar - Spel Inleds 01 - Klart 02 0
240 Skogen bortom skolan - Bildspel & häfte Inleds 01, Video 02, Tryck 03 241 000
250 Om Stenar kunde tala - Kassettguide & Spel Inleds 2001 - Klart 2003 160 000
260 Strandfynd vid Yoldihavets rand - Bildspel Inleds 2003 - Klart 2003 90 000
270 I Kungajaktens fotspår - Utställning Klart juli 03 160 000
280 Skytte- och fiskesimulatorer Inköp 2001, Drift från 2002 425 000
290 Älgen & människan - Bildspel från film Klart 02 0
300 Älgen & viltvården - Utställning Klart juni 02 300 000
310 Älgens spår i landskapet - Utställning Klart juni 02 120 000
400 Fallstudie Hållbart landskap - Forskning Klart dec 02 1 091 000
500 Lokalkännedom - Arbetsgrupp Hösten 01 & Hösten 03 200 000
510 Trycksaker & skyltar Vår 02 & Vår 04 552 000
530 Karta Klar juni 02 131 000
540 Fiske- och naturvårdsinsatser Inleds 01-klart sep 03 1 000 000
550 Hållbart skogsbruk - Forskning Inleds 01-Klart 02 433 000
560 Lokaler & driftkostnader Över hela projekttiden 765 000
570 Projektledning, resor & omkostnader Över hela projekttiden 3 124 000
590 Paketering av utbudet juli 01- mars 04 772 000
600 Medlemsinsatser, arbete & avgift Över hela projekttiden 990 000
totalt 12 467 000

Av 12,4 miljoner är 1,8 miljoner privata insatser i form av tid, medfinansiering, medlemsavgifter och försäljningsintäkter. 10 miljoner utgörs av offentliga medel & EU mål 2. Av EU-medlen söks 60 % från Mål 2 Norra och 40 % från Mål 2 Västra, utifrån fördelningen av antalet medverkande företag & föreningar, trots att arealens fördelning är ännu högre i Mål 2 Norras område.

AVRUNDAD Sammanställning årsvis enl Mål 2:s kostnadsslag
2001 2002 2003 2004 Summa
Personal 1 233 000 2 323 000 1 604 000 289 000 5 449 000
Eget arb 798 000 953 000 153 000 4 000 1 908 000
Ideellt 247 000 330 000 330 000 83 000 990 000
Externt 123 000 76 000 138 000 30 000 367 000
Lokaler 37 000 569 000 145 000 39 000 790 000
Investeringar 360 000 93 000 91 000 0 544 000
Övrigt 420 000 1 118 000 728 000 153 000 2 419 000
Summa 3 218 000 5 462 000 3 189 000 598 000 12 467 000

Sysselsatta i projektet
Projektets 12,4 miljoner, på drygt tre år, bereder arbete för cirka 252 anställningsmånader. Omvandlat till årsarbeten motsvarar det ett års arbete för 21 personer (varav 2 på Örebro Universitet), eller 7 anställda/uppdragstagare under hela projekttidens 39 månader.

Nytt utbud lockar nya kunder!
Älgmark Malingsbo-Kloten vänder sig till de besökare som redan kommer till området idag (i storleksordningen cirka 300 000 personer) för att ge dem en samlad och komplett information om områdets befintliga utbud. Dessutom vänder vi oss till nya kundgrupper som ska lockas med ett bredare utbud där Älgen är i fokus.
Älgmark Malingsbo-Klotens målgrupper består av fyra prioriterade kategorier: 1. De befintliga gästerna. 2. Bekvämlighetsresenärer & "hemmamarknaden" inom dagsreseavstånd . 3. Grupp- och konferensgäster med teambuilding och aktivitetsbehov. 4. Internationella företags- och utbildningsgäster, som har lokal anknytning hos regionens företag och institutioner. Avsikten är alltså att inrikta det nya utbudet i verksamheten till det som passar de kundgrupper som reser utanför den korta sommarsäsongen.
Älgmark Malingsbo-Klotens inriktning baseras på fyra av Turistdelegationens konstaterade trender:
1. Resandet går mot allt kortare resor i både tid och rum.
2. Besökarna vill ha ett utbud som är mer färdigpaketerat (som förutsätter en utvecklad samverkan mellan befintliga företag).
3. Besökarna söker utbud med stark lokal identitet.
4. Besöksnäringen behöver bli bättre på att tillgodose hemmamarknadens behov av rekreation, upplevelser och variation.
Älgmark Malingsbo-Kloten kompletterar det utbud av aktiviteter kring vilda djur som finns i Sverige, men konkurrerar inte med samma utbud som någon annan. Bland utbudet finns Bjurholms tama älgar utanför Umeå, Glösas Älgristningar utanför Östersund, som anknyter till stenålderslivet, Värmlands Rovdjurscenter med inriktning på björn, lo och varg samt Halle och Hunnebergs Kungajaktsmuseum i Vänersborg, som efter många förvecklingar kring ekonomin troligen invigs våren 2001.

Områdets framtida omsättning
Älgmark Malingsbo-Klotens marknadsföring kommer stå på två ben, dels de medverkande företagens och föreningarnas egen marknadsföring dels en gemensam och allmän marknadsföring i samarbete med kommunal och regional turistinformation.
Älgmark Malingsbo-Kloten beräknas, vid projekttidens slut, ha en omsättning på totalt 4 380 000 kr för de entreprenörer som anlitas. Omsättningen beräknas på 20 000 nya besökare årligen och att 70 procent utgörs av dagbesökare som spenderar 150 kr/dag (= 2 100 000 kr) och 30 procent utgörs av övernattande som spenderar 380 kr/dygn (=2 280 000 kr).
Med turistdelegationens beräkningar skulle omsättningen hamna på betydligt högre belopp. Enligt siffror för 1999 anses att en campare gör av med 175 kr/dag, en dagbesökare gör av med 340 kr/dag, affärsresenärer på hotell förbrukar 1200 kr/dag.
Projektets årskostnad (12,4 miljoner på 39 månader = ca 4 miljoner/år) blir därmed väl investerade medel för utveckling av områdets besöksnäring och sysselsättningsökning.

Medlemmar
Medlemsavgiften utgörs av en stege där minimiavgiften är 200 kr/år under fyra år (dvs även för det sista halvåret av projektet). Avgiften stiger i förhållande till hur många anställda som finns, upp till maxavgiften 4 000 kr/år enligt följande steg:
1. 200 kr för privatpersoner, ideella föreningar, stiftelser, församlingar och organisationer utan vinstdrivande syfte
2. 1 000 kr/år = samma som 1 men med arbetsgivaransvar, dvs gör egna löneutbetalningar, oavsett antal personer.
3. 1 000 kr/år = rörelse/firma/bolag med löneutbetalning enbart "inom ägarfamiljen"
4. 1 500 kr/år = rörelse/firma/bolag med löneutbetalning "inom familjen" och till minst en halvtidstjänst därutöver.
5. 2 000 kr/år = Företag med löneutbetalning till minst en helårsanställning utöver "familjen".
6. 3 000 kr/år = Företag med löneutbetalning till minst två helårsanställningar utöver "familjen".
7. 4 000 kr/år = Företag med mint tre helårsanställningar utöver "familjen".

Följande företag och föreningar är vidtalade om att delta i Projektet Älgmark Malingsbo-Kloten.
(Kursiv stil betyder att de redan beslutat att delta som medlemmar i projektet, övriga är tillfrågade men vi avvaktar svar.)

NORRA Postadress Verksamhetsort eller hemort (om annan än postadress)
Assi Domän Skinnskatteberg
Bergslagsbygd C-E Janlöv Ludvika Björsjö
Besökservice Malingsbo AB Söderbärke Bergslagen/Mälardalen
Björsjö byalag & intresseförening Ludvika Björsjö
Brukshotellet Skinnskatteberg
Björsjö Jakt & Sportskytteklubb Ludvika Björsjö
Gärdsjöbo byamän Söderbärke Gärdsjöbo
Eskilns Camping Fagersta Västanfors
Färna Herrgård Skinnskatteberg Färna
Grand Hotell Ludvika Ludvika
Gruvserveringen Flogberget Smedjebacken
Hagge byalag Ludvika Hagge
Hagge Golfklubb Ludvika Hagge
Hälsolusten Skinnskatteberg Färna
Häst & Fritid Skinnskatteberg Kärrbo
Högbyn Skicenter Fagersta
KFUM - Talltorp Enköping Malingsbo-Kloten
Kopparbo Lägerplats Söderbärke Gärdsjöbo
Lerkulans Guld & Äventyr Skinnskatteberg
Ludvika Camping Ludvika
Ludvika Frisk & Språkvård Ludvika Hela Sverige
Malingsbo häst & vagn Ludvika Malingsbo
Malingsbo Idrottsförening Söderbärke Malingsbo
Malingsbo-Björsjö Turism Söderbärke Malingsbo och Björsjö
MiGA (Mi Guide Agency) Smedjebacken
OK Smedjebacken Smedjebacken
Oti Krog Fagersta
Pensionat Udden Skinnskatteberg Baggbron
Revirjaktsföreningen Ludvika Björsjö
Söderbärke Hembygdsförening Söderbärke Aktivitetsmuseum på Tolvsbo
Söderbärke Församling Söderbärke Malingsbo & Söderbärke
Skinnskattebergs Fhsk Skinnskatteberg
Snöåns byalag Ludvika Snöån
Söderbärke församling Söderbärke
Tuhundra Naempdine Riddarhyttan
Vanbo Herrgård Smedjebacken
Västeråsgården Söderbärke Tolvsbo

NORRA forts Postadress Verksamhetsort eller hemort (om annan än postadress)

Privatpersoner
Ulla & Kjell Carlsson/Fredander Söderbärke Malingsbo
Monica Henriksson Ludvika Nyfors
Eddie Johansson Söderbärke Malingsbo
Ingemar Johansson Skinnnskatteberg Baggå
Stefan & Ann-Sofie Lund/Svensk Stockholm Nyfors
GunBritt & Lars Lundström Söderbärke Malingsbo
Ing-Mari Persson Söderbärke Gärdsjöbo
Olle Stenquist Smedjebacken
Lena Westling Söderbärke Björsbo
Jarl Westling Söderbärke Björsbo
Anders & Gerd Åman Söderbärke Malingsbo

VÄSTRA Postadress Verksamhetsort eller hemort (om annan än postadress)
Angelstam firma Ramsberg Ryssland/Hela världen
Bångbro Herrgård Kopparberg
Gillersklack Kopparberg
Grimsö-SLU Riddarhyttan Grimsö
Hägernäs Rökeri Riddarhyttan Hägernäs, Rv 68
Kloten Fritid & Konferens Kopparberg Kloten
Klotenlägret Lindesberg Kloten
Klotens byalag Kopparberg Kloten
Larsbo Gård Kopparberg Löa
Liv i Ramsberg Ramsberg
Löa Affär´n Kopparberg Löa
Ramsbergs församling Ramsberg
Ramsbergs Hemb.för Lindesberg Ramsberg
Ramsbergsgården Ramsberg
STF Aroskretsen - Sandsjöstugan Västerås Nyfors, Malingsbo-Kloten
Svensk Viltförvaltning Ramsberg Hela Sverige
Ull-Est Ramsberg
Uskavigården Nora Uskavi
Värdshuset Älgen Kopparberg Rv 60
Ölsjöbadets Camping Ramsberg

Privatpersoner
Thomas Eriksson, fiskeguide Kopparberg Malingsbo-Kloten
Lotta Fahlén, Kackelbacken Ramsberg Gammelbo
Monica Häggblad Kopparberg
Unna Katz Västerås Västerås och Kloten
Karl-Olof & Emil Pettersson Kopparberg Löa
Kenneth & Maja Rask Kopparberg Kloten
Sussanne & Ulf Stenbeck/Kull Kopparberg Kloten
Bertil & Ingalill Ullberg Kopparberg Kloten
Kerstin Wikner Västerås Västerås och Kloten

RIKS-medlemmar
V-grillen Vällingby (Stockholm)

Anmält medlemskap
Norra 27 Företag/föreningar 11 Privatpersoner 38 Totalt = 61 %
Västra 15 Företag/föreningar 9 Privatpersoner 24 Totalt = 39 %
Summa 42 Företag/föreningar 20 Privatpersoner 62 Totalt + 1 Riksmedlem

Organisation
Projektledningen tillsätts vid projektstarten genom att alla medlemmar medges rätt att brevledes nominera och sedan rösta fram de entreprenörsrepresentanter som ska utgöra majoriteten i projektledningen. Boendeanläggningarna och markägaren utser tillsammans två representanter, övriga medlemmar utser tre representanter. Finansiärerna Kommuner, Landsting, Universitet, församlingar, folkhögskolan och Hushållningssällskapen utser tre representanter. Totalt 8 personer. Projektledningen väljs för hela projekttiden, vid behov av nyval pga utflyttning eller andra skäl förrättas nya val.

Slutord
Älgmark Malingsbo-Kloten ska ha inriktningen att i första hand främja helårsverksamheter. Målet är att efter projekttidens slut starta ett gemensamt företag/organisation för de privata entreprenörer och intressenter inom besöksnäringen som vill delta i det framtida samarbetet för att åstadkomma en kraftfull regional turistsatsning som skapar tillväxt och sysselsättning.
Älgmark Malingsbo-Kloten:
· Lyfter fram ett unikt och lokalt förankrat tema: Älgen-Människan-Naturen
· Baserar verksamheten på att ge en helhetsbild och en samverkan av befintligt utbud.
· Kompletterar det befintliga utbudet med nya produkter/tjänster där Älgen är i centrum.

Lindesbergs Kommun

Slutligen inlämnad version
Ramsberg 2 april 2001

Maria Ströman (nu Lagerman), projektledare

Kent Hedin, Samordnare i samråd med Lennart Silfverin
Lindesbergs Näringslivsavdelning Smedjebackens näringslivschef

Samt efter överläggningar med näringslivsavdelningarna i Skinnskattebergs Kommun och Ludvika kommun genom Berth Gunnarsson och Jan Björnehaag.

./. Bilagor (endast i slutliga ansökan):
1. Visionen för Älgmark Malingsbo-Kloten
2. "Kartbild" över anmälda medlemmar och några sevärdheter - Ny.
3. Fakta om turist- och besöksnäringen från Turistdelegationen.