16. Trädgårdsmästare Ströman Johan Emanuel
I Folkräkningen 1890 finns ingen Johan Emanuel Ströman, ende Johan Emanuel född i Uppsala församling ingår i föjande familj:
Fam. nr 1
Johanna Vendin, f. 1852 i Vendel Ups. l., lägenhetsinnehafv.
Johan Emanuel, f. 1875 i Upsala
Hilda Maria, f. 1879 i Upsala (saknas i SDB 3)
Ida Elisabet, f. 1880 i Upsala (saknas i SDB 3)
David, f. 1882 i Upsala (saknas i SDB 3)
Sven Olof, f. 1885 i Upsala (Se SDB 3 nedan)
Karl August, f. 1887 i Bälinge (Se SDB 3 nedan)Hemförsamling: Bälinge
Hemort: Högsta
Kontrakt: Ulleråkers
Län: Uppsala
(Källa: Folkräkningen 1890, www.svar.ra.se, 21 feb 2010)18850519-0671
Ströman, Sven Olof
Folkparksv 150, Solb sj.H 2, 126 39 Hägersten
Död 23/11 1977.
Kyrkobokförd (1967) i Sofia, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 19/5 1885 i Uppsala (Uppsala län, Uppland).
Änkling (6/9 1961).
--------------
18870808-1412
Ströman, Karl August
Box 216, 740 63 Österbybruk
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 15/4 1977.
Kyrkobokförd (1976) i Film, Östhammars kn (Uppsala län, Uppland). Mantalsskriven (1976) på samma ort.
Född 8/8 1887 i Bälinge (Uppsala län, Uppland).
Änkling (22/3 1949).
--------------
(Källa: SDB 3, 3 apr 2010)Skediga. Herregård i Bälinge sn och hd, Upsala län, vid Fyrisån; 2 mtl, tax. 40,000 kr.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 4 apr 2010)
17. Jonsson Gustafsdotter GERDA Sofia
3:e barn
(Källa SCB, 4 apr 2010)Konfirmeras 1894.
(Källa: Vaksala fg, kyrkoböcker,Enligt Folkräkningen 1890 består familjen av följande personer:
Fam. nr 1
Gustaf Jonsson, f. 1842 i Visslanda Kronob., Statdr.
Sara Katrina Johansson, f. 1838 i Ansboda Kronob.
Mathilda Katrina, f. 1873 i Upsala
Gerda Sofia, f. 1879 i Vaksala
(Källa: Folkräkningen 1890, 4 apr 2010)
18. Plåtslagare Lundgren Karl Axel Johan
Frikallad från militärtjänst
Bor hos föräldrarna till 1892
(Källa Söder-CD)
19. Lundin JOHANNA Hanna Dorotea
Enligt Folkräkningen 1880 består familjen av följande personer:
Fam. nr 1
Johanna Gustafva Lundin, f. 1834 i Dalby Uppsala län, Änka
Anna Eugenia, f. 1862 i Uppsala Uppsala län
Eva Sofia, f. 1865 i Uppsala Uppsala län
Johan Oskar, f. 1867 i Uppsala Uppsala län
Johanna Dorothea, f. 1871 i Uppsala Uppsala län
Hulda Maria, f. 1874 i Uppsala Uppsala län
Alfred, f. 1878 i Uppsala Uppsala län
Hemförsamling: Uppsala domkyrko
Hemort: Qv. Svan N:o 4 5
Kontrakt: Domprosteriet
Län: Uppsala
(Källa: Folkräkning 1880, www.svar.ra.se, 15 jun 2010)I graven ligger också följande personer:
Eriksson, Maria Sofia --- (okänt släktskap) begravd 16 dec 1923
Pettersson, Sofia Margareta --- (okänt släktskap) begravd 14/3 1926
Lundin, Johanna Gustava, f 1834 --- (farmor Lisas mormor) begravd 11 aug 1918
Lundin, Eva Sofia, 1865 --- (farmor Lisas moster) begravd 26 april 1953
Lundgren, Johanna Hanna Dorotea, 1871 --- (farmor Lisas mor) begravd 16 sept 1963
Karlsson f. Lundin, Hulda Maria, 18740515 --- (farmor Lisas moster) död 3 jan 1972, begravd 12 jan 1972
Karlsson, Anton Nicanor förmodligen född 1878--- (ingift morbror till farmor Lisa) begravd 8 jan 1927
Ströman, Lisa Charlotta Elisabet, 19031029-1422 (farmor Lisa) död 20 april 1996, begravd 29/7 1996
Lundgren, Bengt Olov, 19221226-1412 --- (farbror Bengt fick moderns flicknamn) död 23 feb 2005, begravd 29 april 2005Gravsättningsdatum. Uppsala gamla kyrkogård, kv 33, nr 1439 B. Graven upplåten i evärdelig tid.
(Källa: Begravda i Sverige, CD, 15 jun 2010)
22. Jansson GUSTAV Karl Gustaf
Gustavs inkomst 1921 var 4.956 kr. (23/2 1922)
Lagfartshandlingen på deras hus kostade 102 kr 25 öre (24/2 1922)
15 november 1922 kom kronoskatten på 178 kronor plus ränta att betala senast 31 dec.
1922 var de sammanlagda skatterna 288 kr. (21/11 1922)Gustav deklarerade för 3 100 kr när alla avdrag skett. (26/2 1923)
Kronoskatten var på 114 kr (8/11 1923)Inkomsterna 1923 var 3 680,90 utan avdrag (6/2 1924)
25/4 1923 tog han körkort och brandklocka sattens in i huset40-årsfesten nere på Ekorn 1926 kostade 100 kr, varav punsch, vin, konjag och brännvin gick på 53 kr.
(Källa: Dina Janssons dagböcker, i avskrift av sondottern Britt-Marie Törnros.)
23. Johansson DINA Bernhardina Axelina
Allan och Irma fick två pojkar i slutet av maj 1946. Okänt släktskap.
18 nov 1941 skriver Dina mantalsförteckning åt "oss, pappa och Pelle".
15 okt 1942 finns inga ägg, kött ska räcka med 100 gr/vecka.
19 mars 1945 köper Dina nya skor för 38 kr och ny korsett 12 kr.
18 nov 1945 går Gustav och Dina till fotografen.
11 okt 1947 skiftas arvet efter fadern och Dina får 3 900 kr samt 200 av Ruben och 100 kr vardera av systrarna för att hon skött om fadern. Moderns ålderdomshemsvistelse hade tagit 2000 kr av tillgångarna till kommunen plus mediciner och läkare. 4 kr om dagen.
25 okt 1947 står det i M.T (Morgontidningen?) om Einar som 4-åring och Vivi som 3-åring.
(Källa: Dina Janssons dagböcker, i avskrift av sondottern Britt-Marie Törnros)
24. Nämndeman Andersson TriA, Anders ALFRED
Tilltalsnamn enl källa: Pappas släktutredning
Hela familjen flyttade till Mönsterås när TriA var 18 år och flyttade tillbaka till Verlebo 1 när han var 20 år.
(Källa: Pappa Lennart Lagerman - släktutredning om sin farfar TriA, 22/7 1969.)Dopvittnen:
Jan Persson
Anna Johanssdotter
i Bötterum
Modern är 34 i födelseboken
(Källa: Långemåla födelsebok, C:1 sid 319)Dopvittnena var också skrivna på Bötterum 3.
(Källa: Pappa Lennart Lagerman - släktutredning om sin farfars föräldrar, 22 juli 1969. 11 mar 2010)År 1880 i folkräkningen:
Fam. nr 1
Anders Alfred Andersson, f. 1839 i Långemåla Kalmar län, Hemmansägare
Maria Lovisa Hansdotter, f. 1844 i Ålem Kalmar län
Emilia Cicilia, f. 1867 i Långemåla Kalmar län
Karl Bernhard, f. 1868 i Långemåla Kalmar län
Albert Fritjof, f. 1870 i Långemåla Kalmar län
Oskar Sigfrid Leonard, f. 1873 i Långemåla Kalmar län
Johan Paul Emanuel, f. 1874 i Långemåla Kalmar län
Alfred Ferdinand, f. 1877 i Långemåla Kalmar län
Alma Lovisa, f. 1879 i Långemåla Kalmar län
Fam. nr 2
Kajsa Maja Petersdotter, f. 1805 i Långemåla Kalmar län (änka, moder)
(Källa: Folkräkningen www.svar.ra.se, 30 jan 2010)År 1890 i folkräkningen:
Fam. nr 1
Anders Alfred Andersson, f. 1839 i Långemåla, Arrendator
Anna Gustava Petersson, f. 1864 i Fliseryd Kalm. l.
Karl Bernhard, f. 1868 i Långemåla
Albert Fritiof, f. 1870 i Långemåla
Oskar Sigfrid, f. 1873 i Långemåla
Johan Paul, f. 1874 i Långemåla
Alfred Ferdinand, f. 1877 i Långemåla
Alma Lovisa, f. 1879 i Långemåla
Ellen Elisabeth, f. 1889 i Långemåla
Seth Arvid, f. 1890 i Långemåla
Fam. nr 2
Ida Kristina Nilsson, f. 1871 i Långemåla, piga
(Källa: Folkräkningen www.svar.ra.se, 30 jan 2010)År 1900 är dräng och piga förd i folkräkningen:
Johansson, Gustaf Reinhold, född 1875 i Fliseryd fg.
Johansdotter Karolina Vilhelmina, född 1852 i Fliseryd fg
(Källa: SVBEF 1900, 30 jan 2010)
Avskrift från avskrift. 1 sept 1924Undantagskontrakt
Som vid denna dag försålt våra fasta egendomar 1/16 mantal kronoskatte Bötterum N:r 1 och ¼ mantal kronoskatte Långemåla N:r 2, i Långemåla socken, Handbörds härad av Kalmar län, till vår son Anders Isak Emil Lagerman så hava vi förbehållit oss från sagda hemman nedannämnda årligen utgående undantagsförmåner:
1. husrum, bestående av ett (1) rum och del i kök efter behov,
2. vedbränsle, torr björkved eller alved huggen och inburen efter behov,
3. fritt lyse efter i trakten tillgänglig gängse belysning,
4. spannmål och potatis, etthundrafemtio (150) kilo vetemjöl, etthundrafemtio (150) kilo rågmjöl/siktat/, trehundra (300) kilo potatis,
5. två (2) liter söt mjölk dagligen och tolv (12) kilo smör årligen,
6. tjugofem (25) kilo färskt kött och tjugofem (25) kilo fläsk färskt eller salt efter behov och tillsägelse,
7. nödig skötsel och vård på vår ålderdom samt fri läkarevård och medecin, i hemmet då sådant erfordras,
8. kontanta penningar med etthundratjugo (120) kr årligen efter tillsägelseAv förestående undantagsförmåner, som tager sin början den 1 september 1924 bortfaller hälvten av livsförnödenheterna vid den enes vår död, däremot husrum, vedbrand, lyse och kontanta penningar skola oavkortade utgå till bägges vår död.
Långemåla den 1 september 1924
A A Andersson Anna AnderssonBaksidan:
Förestående undantagskontakt godkännes till alla delar och få undantagstagarna, för dess framtida bestånd och säkerhet, å min bekostnad söka och erhålla inteckning uti ovannämnda hemman, 1/16 mantal kronoskatte Bötterum N:r 1 och ¼ mantal kronoskatte Långemåla N:r 2.Långemåla den 1 september 1924
Anders LagermanEgenhändiga namnteckningarna bevittnas av på en gång närvarande vittnen
Elin Svensson Maria Svensson§ 115 År 1925 den 11 februari under lagtima ting i Aspelands och Handbörds domsaga fastställdes inteckning uti 1/16 mantal kronoskatte Bötterum No 1 [Bötterum 1:8] och ¼ mantal kronoskatte Långemåla No 2 [Långemåla 2:2], allt i Långemåla socken, A A Andersson i Långemåla och hans hustru Anna Andersson till säkerhet för livs tids undantag enligt detta undantagskontrakt betygar
På häradsrättens vägnar
Carl CervinRätt avskrivet intyga
Karl Boström Dagmar Johansson
(Källa: Avskrift i Lotta Frimans släktutredning. Påbörjad dec 1985.)
Lennart Lagerman 22/7 1969
Min farfars - Anders Alfred Anderssons - liv och leverneAnders Alfred Andersson, AAA eller Tri A eller Pracken kallad, nämndeman, född 3/7 1839, död 21/3 1931
gift 9/4 1866 med Maria Lovisa Hansdotter
född 3/3 1844 i Njutemåla, Ålem, död 4/9 1881
gift 1/2 1888 med Anna Gustava Pettersson
född 6/3 1864, död 8/4 1935 (förfäder enl. särskilda tavlor)
Barnen i båda kullarna i särskild tavla.AAA föddes på Bötterum nr 3, komministerbostället (?), som fadern arrenderade. Vid 18 års ålder flyttade han med hela familjen till Mönsterås och vid 20 års ålder flyttade man till Verlebo nr l, dvs 1859. Fadern arrenderade en del av denna gård.
Under någon period torde AAA ha arbetat på kronolänsmanskontoret (i Högsby?).
Sedermera övertog AAA faderns arrende av Verlebo l, c:a 10 tunnland som kallades Hansegården. Dessutom arrenderade han "Smedgården" Verlebo 6 av Hornsö AB, som då ägdes av tyskar.
14/3 1895 köpte AAA enl. köpekontrakt som Bernhards Ernst har i förvar, gården Verlebo nr 5 av Hornsö, eftersom nr 6 sålts till annan person. Priset var 22. 000 kr för gården med undantag av Kolfällan som ej ingick. Storlek = ett halvt mantal. Kolfällan var 25 ha, 70 ar och 60 kvm.I maj 1898 gifte sig AAA:s äldste son Bernhard med änkan Maria Olivia som ägde Långemåla nr 2 (vår släktgård). AAA bytte då gård med dem och flyttade med sin familj till Långemåla 2 den 20/10 1898.
I slutet på 1880-talet arrenderade AAA marken på Bötterums gård av tvillingsystrarna Engström, Magda och Marie-Louise (samma mark och gård som tidigare arrenderats av våra anfäder? Tidsperioderna är oklara). De äldre sönerna skötte dessa marker.Det sägs att AAA som barn fick en viss uppfostran tillsammans med systrarna Engström. Bygdens skola, i Böta, startades inte förrän 1875 (Bernhard var första eleven enl. klassliggaren på vinden i hembygdsgården i Bötterum). Systrarna Engström hade troligen guvernant eller informator. Systrarna torde även senare ha varit AAA till hjälp vid myndighetskontakter, skrivgöromål etc.
(ML: Mona Lagerman ville minnas att hon hört av Lennart att prästen konstaterat att TriA rent av var duktigare i skoluppgifter än döttrarna - tvillingarna Engström - att TriA till vissa delar fick undervisning tillsammans med dem. Enligt telefonsamtal 27 maj 2010.)Till Långemålagården hörde även rätt stora marker invid Bötterum, öster om landsvägen, norr om Hasselbacken (där Maja bodde - Märtas och Gullans moster).
Verlebo nr 5 såldes vid Bernhards och Maria Olivias konkurs 30/9 1905 för 29. 000 kr till Bernhard Gustafsson i Stojby, Ryssby. Kolfällan, Thorsborg, Sandslätt, Ekdal och Hagen undantogs från försäljningen - vem ägde då dem? Köpekontraktet har Bernhards Ernst. AAA förde med skicklighet sonens talan vid konkursen (se Ernst arkiv).
AAA var nämndeman i 51 år, 1867-1918, de senaste 10 åren som häradsdomare. Tingsplats var åtminstone under senare tid Högsby, men Bötterum har ju också varit tingsplats en gång i tiden - när?
Under lång tid var han även kommunalnämndsordförande (enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010: "i 36 år") och förekommer även i andra nämnder i socknen - kyrkonämnd, skolnämnd etc (se Vadstenaarkivet).AAA och Johan Karlsson i Böta, Nils Johansson "i Ruggårn" och Johan Karlström i Norrgården startade sparbanken i byn tillsammans och borgade för den. De arbetade där oavlönade en dag i veckan. När var detta?
AAA hade en utomordentligt vacker handstil och var av formuleringarna att döma mycket väl insatt i dåtidens juridik och byråkratiska språk. Han anlitades i stor utsträckning som värderingsman för fastigheter och tvingades då vara borta hemifrån i flera dagar på förrättning - troligen med dåligt eller inget ekonomiskt utbyte. Vidare torde han ha skrivit mängder av inlagor för bybefolkningen - han var byns skrivare.
Enligt min far, Arvid, var AAA utomordentligt beläst i historia, som var hans verkliga hobby. Ingen tycks dock veta om han någonsin ägt något större bibliotek. Arvid kommer ihåg att han lånade böcker från sockenbiblioteket, men detta minne kan vara efter gårdens brand 1907 (enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, ändrat till: "1906") då ett ev. bokförråd kan ha förstörts. Arvid minns att AAA köpte en del böcker på auktioner, men ingen har ärvt några efter honom veterligen.
Prästen har i HF-längden noterat lysande vitsort för AAA som ung (jag glömde att notera årtalet, men han var troligen i tonåren då).
Skvallret om att AAA skulle vara en frukt av Carl XV:s övernattning på gästgivaregården i Bötterum förefaller osannolikt, dels med anledning av moderns ålder, 34 år, och dels eftersom faddrarnas namn inte antyder ett sådant förhållande.
Som lantbrukare var AAA, åtminstone under Arvids tid, föga aktiv - han lät sönerna sköta gården. Han kan dock ej frånkännas utmärkta teoretiska kunskaper om rationellt jordbruk efter vad Arvid berättat. Han skaffade en hel del moderna verktyg och redskap, men hans ständigt svaga ekonomi tillät inte tillräckliga investeringar för att göra gården verkligt lönsam. Gården ansågs annars ha den bästa jorden i trakten, vilket kanske var motivet till bytet med Bernhard.
Öknamnet "pracken" (= hoppjerka ungefär) användes förstulet i byn om AAA därför att han sällan fullbordade en arbetsuppgift på en gång, utan avbröt för att göra något annat. Detta retade bl. a. Arvid som länge skötte gården och som ofta kommenderades att gör något annat innan han var färdig med en uppgift.
Arvid minns honom som en hård arbetsgivare och far - men sådan var troligen tidens sed. Aldrig ett vänligt ord, aldrig beröm för välgjort arbete, men ständigt kritik - ofta oberättigad enligt Arvid.
Även Ebba, Ernst och Ernst A. minns AAA som kylig och hård mot hustru och barn. Han vaktade barnen när de kom över ängarna från skolan i Böta och satte dem genast i arbete när de hoppats kunna smita undan till lek.Han var också ytterst snål när det gällde kläder för familjen - gick också själv i trasiga kläder och var därför en visa på byn. Ideligen tappade han sin magra plånbok genom trasiga fickor (varför lät han inte kvinnfolket laga kläderna?). (Enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, tillfört: "Ej riktig uppgift att han tappade plånboken genom kläderna. Kvinnfolket hade att förse 10-12 personer med mat och att mjölka 4-5 kor.")
Men han var gästfri mot behövande och tycks ha tagit hand om många barn och fattiga som tidvis bodde på gården. Dock krävde han att de arbetade, annars kördes tiggare obönhörligt bort ohjälpta.
Han höll styvt på familjesammanhållning och trots hårda duster med flera av barnen tycks de dock ha känt sig bundna till honom. Själva säger de yngre att de kom hem för sin mors skull, men hela den yngre kullen var dock hemma på AAA:s 80-årsdag enligt foto (varför var inga av de äldre med?) (Enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, tillagt: "För att mor fyllde 55 år 3 dagar senare", syftande på Anna som fyllde år 6 juli, därav slutsatsen att det är ett av barnen som läst igenom Lennarts släktutredning. Min kommentar: har svårt att tänka mig själv på det 55:e året att vara gift med en karl på 80!)AAA tog råd av Albert, kanske särskilt sedan denne flyttat till Stockholm. Han tycks också ha varit särskilt svag för Sture som han stödde ekonomiskt på gränsen till sin förmåga.
AAA var änkeman i drygt 6 år innan han gifte om sig. Cecilia var 14 år nar mamman dog, och var kanske den som då fick sköta hemmet. AAA friade flera gånger förgäves till mjölnardottern Anna Gustava i Böta kvarn, men hon ville inte. Troligen var AAA inte känd som en särdeles kärleksfull äkta man.
Anna beskrivs av alla som vek, spröd och känslig - verkligt snäll. Hon var 24 år då AAA kom farande med sina två minsta på vagnen. Det var ett klokt trick av AAA ty inför Ferdinand 11 och Alma 8 veknade Anna. AAA var då 48 år och Anna födde honom under de följande 17 åren 10 barn.
Jag minns farmor Anna som mycket snäll. Hon smög till oss barn sådana godsaker som tunna surlimpesmörgåsar med nystekt mört fläsk eller saft och bröd. Hon var tystlåten och bekymrad.
Farfar AAA var så gammal när jag föddes, 83 år, att jag bara minns honom som en rätt snäll gubbe, som visserligen pep litet grinigt ibland, men annars verkade rätt ofarlig. Pappa, mamma och farbröderna var för mig mäktigare personer. Men farfar visste var det fanns mogna vita smultron och han plockade sådana åt mig och Mariann, men han avslöjade aldrig var de växte (nedåt eller förbi kanalen?). Han var alltid svartklädd, med väst, klockkedja och hög stärkkrage.Ernst A och Tage Karlsson berättar om barndomsminnen att vid julen brukade AAA:s barn komma hem och då var stor fest på gården med stora släkten inbjuden. John, Ferdinand, Ella och Arvid bl. a. som ju varit ute i "stora världen" fyllde dem med stor beundran. AAA sände då oftast en tvåspänd vagn med Lotta och Freja, vanligen körda av Arvid, för hämtning i Verlebo, där Bernhard bodde kvar med sin familj i en stuga invid stationen.
Nämndemans familj var utan tvekan väl ansedd i bygden. Ernst minns särskilt vid julens kyrkbesök hur det uppmärksammades när först kom AAA, krokryggig och stötande med käppen och satte sig längst fram i tvärbänken. Sedan kom hans rakryggade söner ofta upp mot sju stycken - i ordnad trupp.
Ernst A minns också att Arvid sades ha kört häst från 6 års ålder (Du skröt alltså inte, Pappa). Om Arvid var å andra sidan känt att när han vid 6 års ålder alltför tidigt började skolan, så kunde han inte själv knäppa byxorna utan måste ha stora syster Ella till hjälp, vilket torde ha varit försmädligt.Arvid påpekade själv att han ofta av fadern tvingades stanna hemma från skolan för att arbeta, vilket styrks av antalet frånvarotimmar med giltigt förfall i klassboken. (Alltför sent för att kunna utnyttja det fann jag också två timmar utan giltigt förfall.)
Det är ingen tvekan om att AAA var en säregen personlighet - kraftfull, framsynt, klok och duktig. Samtidigt var han enligt tidens mönster - och kanske i övermått - (enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, kompletterat med "i hög grad!") känslokall mot sina närmaste. Hans arbete gav honom föga ekonomiskt utbyte. Han tycks ha varit en dåtida arbetsnarkoman att döma av allt han hann med att utföra.
/Lennart
Fliseryd i Kalmar län (Flisaryd). Sn i Handbörds hd kring Emmåns nedre lopp, i n. nående Oskarshamns jernväg (vid stationerna Bohult, Fagerhult och Forshult), i ö. vid Påskallavik sträckande sig nära fram till Kalmarsund. 2,338 qv.-mil, hvaraf land 2,237 eller 51,777 tnld, 38 mtl, 3,418 inv., 2,111,100 kr. fastighetsvärde. Kuperad skogsbygd, sluttande temligen starkt österut. Ganska många småsjöar, mossar och andra vattendrag förekomma. Vid Emmån, der flere vägar mötas, ligga Fliseryds kyrka och poststation, Åby ansenliga by med gästgifvaregård, Läggevi herregård och krutbruk. Herregården Fliseryd är belägen längre i v., likaledes vid Emmån, och omfattar F. 1 mtl, Finsjö 1 och Torp 2, tills. 4 mtl, tax. 127,800 kr., qvarn 4,000 kr., såg 1,000 kr. Andra större egendomar äro Grönskog, Högsrum, Ekhult, Fagerhult, Ramshult, Idhult, Bankeberg o.a., de flesta med ganska betydlig industriel verksamhet liksom byarne. Sålunda finnas ångsågar, smärre pappersbruk, större tegelbruk och qvarnar, Gökhults träoljefabrik, Karlshammars jernbruk o. s. v. Sn utgör ett konsist pastorat af 2 kl. i Kalmar stift.
Sannolikt inte dess tvillingort/ortnamne: Fliseryd i Jönköpings län. By i Linderås civila sn (Trehörna kyrkosn), N. Vedbo hd.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se)
26. Handlare Nordlander EDVARD Johan Edvard
Edvard hade en musikaffär i Norrköping som han köpt för arvepengar från sågverksindustrin. Dock var den bara öppen för hans vänner och han musicerade där själv.
Hustrun Hilda köpte österikiska statsobligationer i syfte att rädda arvepengar men de blev småningom värdelösa - "man kunde tapetsera dassväggar med dom".
Edvard vistades troligen under 20 års tid på Längbro.
Dottern Greta vistades på Beckomberga (när hon väntade Ingemar) på makens begäran. Men hon såg till att komma därifrån.
(Källa: Noteringar av Lotta efter samtal med Ann-Mari Lagerman april 2001. 11 mar 2010)I Familjegraven ligger följande person:
19010828-0520
Nordlander, Maria Elisabet
Kadettg 2
113 33 Stockholm
Död 14/12 1985.
Kyrkobokförd (1985) i Matteus, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1985) på samma ort.
Född 28/8 1901 i Norrköpings Sankt Olai (Östergötlands län, Östergötland).
Frånskild kvinna (17/3 1955).
Död 14/2 1985
Begravd 6/2 1986
Solna kgd, Upplands län, Kvarter 21, nr 24, urna nr 5 i graven. Graven upplåten i evärderlig tid.
(Källa: Begravda i Sverige, CD, och SVBEF 1970, 13 maj 2010)
29. Transchell MINNA Katarina Sofi
Ankom Sverige med sin syster Olga, innan hennes barn kom
(Källa Noterat under utredning mars 2006 av Birgitta Transchels släkthistoria)Dock en annan historia enligt Birgitta Transchel:
1914 reser Olga Tranzschel och Erich Schmidt till Sverige.
1917 reser Minna Schmidt f. Tranzschel med sin dotter till Sverige.
(Källa: Birgitta Transchel i brev till Lennart Lagerman , 22 juli 1983, 4 mar 2010,Johann Alexander Herman Tranzschel (Ann-Maris farmors far) f. 16/8 1857 (gissningsvis i S:t Petersburg), d. 14/10 1912. Han grundade med en bror en sockerfabrik i S:t Petersburg år 1861 och blev snabbt ruinerad. Man kokade först på öppen eld men sedan användes ångvärme. Det sägs att en oskicklig verkmästare vållat att sockret blev dåligt. Johann blev sedan, prokurist (=disponent eller ekonomichef) vid ett stort pappersbruk.
Gift med Minna Jercho (Ann-Maris fars mormor), tyska från Eutin invid staden Rostock. Hon var av godsägarsläkt. En släkttavla för henne finns hos den tyska familjen Bünger (var nu denna finns?).
Barnantal okänt för mig men dottern Minna Katarina Sofi gifte sig med Carl Wilhelm Johann Schmidt (se ovan) och blev Ann-Maris farmor.
Minna och Carl Wilhelm fick 2 barn:
1. Erich Johann Wilhelm Schmidt (Ann-Maris far) f. 14/11 1896, d. /6 1966
2. Margarethe (Greta), f.1900?, d. /11 1980 g.m. fil.dr John Olsson, dotter; Birgitta Tranzschel.
(Källa: Pappa Lennart Lagerman - Ryska släkten, nedtecknat 4 Nov 1981, www.gammelbo.se/gen.htm, 4 mar 2010,)1895 gifter sig Minna Tranzschel med Carl Schmidt i St. Petrikirche i S:t Petersburg.
Barn:
1. Erich Johann Wilhelm Schmidt f. 1896 14 november.
2. Margarete Antonie Therese f. 1900 1 januari
(Källa:
30. Gustafsson Gustaf Adolf Fredrik
Dopvittnen:
Brännmästaren U.F. Nilsson med hustru i Kulla.
Handelsbetjenten Johan Valfrid Holmstedt i Vira (?)
Mamsell Ida Yelin från Skenninge.
Döpt av J.A. Nilsson.
Modern var 28 år, fadern 24 år.
(Källa: Kisa fg, kyrkoböcker, Genline, C:10, 1871-1880, sid 83, 14 mar 2010)Systern Maria som gifte sig i Amerika efter sin ankomst till Ioha 1903 berättade för släkten i Sverige att hon besökt honom.
(Källa: Gustafssons - Visit i Stocksund. (12 mars 2010. Sagas 90-årsdag. Hos sonen Stig och hustrun Gun). 28 mar 2010)
31. Kaféinnehavare Winberg FLORENCE Hildegard Elisabeth
1879 05 28: Inflyttad tll Öfra Badstug 31 från rote 8, Roslagsroten
1880 11 09: Utflyttad till Bromma (med hela familjen)
(Källa Söder-CD)Själv bodde jag i samma fastighet 90 år senare, 1969-1973 då huset skulle rivas och jag fick en ersättningslägenhet på Varvsgatan. Ett rum på 10 kvm med vatten och toa i farstun ersattes med 80 kvm och både kök, bad och toa. Men inte samma utsikt som översta våningen på Bastugatan hade! / Maria.
18821218: Inflyttad från rote 7, Jakobsroten
18831023: Utflyttad till Östmark, Värmlands län (S)
(Källa Klara-CD)1895: Inflyttad till Blecktornsgr 13/Hornsgat 50 från rote 8 Roslagsroten, Är då ogift kassörska
1897 12 31: Utflyttad till rote 8, Roslagsroten1914: Inflyttad från Hammarby till Hornsgatan 170 som ogift Kaféidkerska
På Hornsgatan 170 hyr hon bostad på 1 tr till vänster.
1925: Kvarstår i fastigheten
(Källa Söder-CD)Florance smeknamn var "Ruggan"
Florance hade kafé och smörgåsservering på Hornsgatan 170 i Stockholm. Hennes dotter Arla var damfrisörska och hade lokal på Hornsgatan 170, 1 tr, i bostaden, samtidigt som Florance hade kafé under.
Affärerna gick dåligt för Arla så Florance började att koka "ryska smällare" och sålde till grossister på Scheelegatan 24 och Humlegårdsgatan 3, för 3 kr/tusen st.
Verner blev avundsjuk och ville koka sitt krut själv. Han stängde in sig på toaletten och skulle kyla av krutet. Ångorna förgiftade honom till medvetslöshet och gjorde honom lite knäpp efter det.
Eftersom det var förbjudet att koka krut i vanliga lägenheter så var det risk för upptäckt genom Verners upptåg. Florance hade en lokal i källaren, men använde den aldrig.
1931 fick Ann-Maris mors moster Damelia (Melan) ett gåvobrev från Valter i USA á 25.000 kr att köpa sig hus för i Nockeby, helst med wc och nära spårvägen, men så skedde inte.
De bodde kvar på Hantverkargatan 38 och hyrde ut ett rum.
Pengarna gick delvis till att bekosta "lilla Ann-Maris" skolgång på Kungsholms flickskola vid Kungsholmstorg - privat skola.
Ann-Mari bodde tillsammans med mormodern Florance då Arla var resande i Öetkers puddingpulver som försörjning. Lunchen åt Ann-Mari hos "mostrarna" Melan och Ester som bestod av 49 st plättar.
Mostrarna dog från den yngsta först, till den äldsta sist, Damelia 1954.
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt. Ansedel nr 2, Muntligt berättat av Ann-Mari Lagerman den 21 nov 1987, 6 mar 2010)Florence mormor, Maja-Lisa Nilsdotter som gifte sig Erlandsson, var född 1819 i Västra Eneby, vilket också var Gustav Adolfs föräldrars födelseorter - Skomakaren Lars Gustaf Gustafson 1850 och Matilda Elvira Bovin 1846.
(Samband noterat med anledning av att mamma i ett samtal vid middagsbordet på Erikslund undrade varifrån Gustav Adolf kom, för "han var nog inte från Stockholm". 23 apr 2010)