68. Jonsson JON
Dopvittnen:
Jöns Nilsson i Maleberg
drängen Måns Persson i Maleberg
hustru Maja Jönsdotter i Kolfvarp
pigan Elin Jönsdotter i xxx
(Källa: Rydaholm fg kyrkoböcker, C:5, 1781-1801, sid 4, 4 apr 2010)
Testes mkt svårläst.
(Källa: Blädinge fg, kyrkoböcker, CI:3, 1792-1830, sid 77, 4 apr 2010)Catharina har en son Snäll född Pettersson, född 1828. (soldat)
(Källa: Wislanda fg kyrkoböcker, A1:10, 1841-1845, sid 228, 4 apr 2010)
94. Arrendator Sundberg Frans Wilhelm
Faddrar: Torparen Abraham Jansson och hustrun xxx, pigan Greta Holmberg i Nybacka och drängen Jan Nilsson i Grundet.
(Källa: Boo fg, Stockholms län, kyrkoböcker (Genline), C:3, Fb, 1805-1861, sid 49, 17 jan 2010)Katarina fg, utflyttningslängd BII:8 Utflyttning 1859-1863, Bild 183 på Genline.
Utflyttad 1860 med flyttninglängd nr 25/57.
Flyttar 23 aug 1860 till Salem.
Victor och Hedvig är redan födda i Salem, 1857 och 1860.
(17 jan 2010)I folkräkningen 1880 består familjen av:
Fam. nr 1
Frans Wilhelm Sundberg, f. 1826 i Värmdö Stockholms län, Arrendator
Anna Brita Wetter, f. 1824 i Gränna Jönköpings län
Anna Augusta, f. 1862 i Erstavik Stockholms län
Josefina Erika, f. 1864 i Erstavik Stockholms län
Frans Wilhelm, f. 1853 i Stockholm
med
Hemförsamling: Erstavik
Hemort: Ekorn lägenhet
Kontrakt: Södertörns
Län: Stockholm
(Källa: Folkräkningen 1880, www.svar.ra.se, 16 feb 2010)1890 bor Frans Wilhelm ensam.
(Källa: Folkräkningen 1890, www.svar.ra.se, 16 feb 2010)På Ekorn anges också bo:
Post 2736917
Holmqvist, Johanna Gustafva
Piga
f. 1846 i Erstavik (Stockholms län, Södermanland)
Ogift kvinna, ensam i familjen
Ekorn
Nacka (Stockholms län, Södermanland)
Födelseort i källan: Erstavik Stockholms län.
(Källa: SVBEF 1900, 10 jan 2010)
Finns två Brita födda augusti 1824 i Gränna Landsförsamling, den 6:e och den 27:e.
(Källa: Gränna fg, Jönköpings län, kyrkoböcker. C:8, Fb, 1806-1830, bild 200-201. 17 jan 2010)
97. Hemmingsdotter Anna (Annika)
Dopvittnen: (svårlästa) Engström.
(Källa: Långemåla födelsebok, C:1, 1734-1849, sid 39)
Dopvittnen: Sven Olsson o dess hustru Anna Olsdotter i Werlebo, vice klåckaren Johansson, pigan Cajsa Maja Jonsdotter i Långemåla.
Modern är 27 år vid dotterns födelse. (men stämmer inte)
(Källa: Långemåla födelsebok, C:1, 1734-1849, sid 199, 7 feb 2010)Bostad se maken.
104. Bonde och Torpare Abrahamsson Jan
Hade en syster som hette Sara som dog 1808.
(Källa: Lotta Frimans släktutredning, från Pappas kladd till antavla för Edvard Nordlander. 24 feb 2010)Vestby i Vesternorrlands län, Ramsele tg. By i Hellgums sn vid Hellgumssjön; såg tax. 500 kr.
Hellgum i Vesternorrlands län, Ramsele tg. (Helgum.) Sn i v. Ångermanland vid gränsen till Jemtland, kring Faxeelf och den af henne genomflutna ansenliga Hellgumsjön, som ligger 372 fot ö. h. och kring hvilken nästan alla byarne äro anlagda. För öfrigt är sn hufvudsakligen bergig skogstrakt och efter jordbruket är skogsafverkning med kolning o. dyl. vigtigaste näringen. Jemte många smärre sågar (en i Hellgums by är tax. 600 kr.) märkas Ledinge större såg och qvarn. 4,04qv.-mil, hvaraf land 3,89 eller 90,026 tnld, 21 151/160 mtl, 2,132 inv., 673,950 kr. fastighetsvärde. Poststationen heter Helgum, gästgifvaregårdar finnas i Fanbyn och Gagnet, den förstnämda på sjöns v. sida vid kyrkobyn, de senare på motsatta sidan, vid den här framlöpande stora vägen till fjälltrakterna. Den nya statsbanan Bräcke–Sollefteå skall genomgå Hellgum. Sn utgör ett konsist. pastorat af 3 kl. i Hernösands stift.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 10 mar 2010)
105. Abrahamsdotter DORDI Dorothea
Fick fyra barn:
Greta Lisa
Abraham
Jan
Hans
(Källa: Lotta Frimans släktutredning från Pappas kladd till antavla för Edvard Nordlander. 24 feb 2010)Förmodar hon är född på Västby (Vestby) och sannolikt avseende by i Helgums församling då föräldrarnas boendeort anges vara Västby.
(Källa: Marias notering, 24 feb 2010)Vestby i Vesternorrlands län, Ramsele tg. By i Hellgums sn vid Hellgumssjön; såg tax. 500 kr.
(Källa: Rosenberg, 24 feb 2010)
Faresta i Vesternorrlands län, Arnäs tg. By i Arnäs sn n.v. om kyrkobyn.
Faresta i Vesternorrlands län, Boteå tg. By i Ytterlännäs sn vid Lesjön, n. om kyrkobyn.
Arnäs i Vesternorrlands län. Sn i Arnäs tg, vid Bottniska viken, strax n. om Örnsköldsvik. 3,07 qv.-mil, hvaraf fastland och öar 2,90 eller 67,114 tnld; 73 91/96 mtl, 4,300 inv., 1,510,900 kr. fastighetsvärde (1,942,400 kr. år 1879). Inre landet bergiga skogstrakter med sjöar och mossar; kusten vacker synnerligast vid Burön. Jordbruk och boskapsskötsel af vigt jämte skogsafverkningen: de största sågarna finnas vid Jerfed. Öfverön och Utanlandsjö. Linodling med lärftsväfnad samt fiske äro binäringar. Bönhus finnes vid Högland: gästgifvaregårdar vid täfva och Torsböle. Arnäs utgör ett konsist. pastorat, 2-kl.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 22 mar 2010)
Faddrar:
Rättare Petter Rosengren vid Eggeby
Drängen Per Olofsson vid Eggeby
Hustru Brita Cajsa Rosengren vid Eggeby
Pigan Greta Hofström vid Eggeby
(Källa: Östra Husby fg, FB CI:4, 1765-1828, sid 269, 3 aug 2010)
Kyrkotagen 6 sept 1835, efter Nils August födelse.
(Källa: FB CI:3, 1778-1851, sid 239, 3 aug 2010)Kyrkotagen 31 aug 1838 efter sonen Frans födelse.
(Källa: FB CI:3, 1778-1851, sid 271, 3 aug 2010)
116. Transchell Johann Anton Gottlieb
Född i Leipzig i Tyskland.
Han var av medellängd och hade brunt hår
Fick mästarbrev i knappslagning och skärptillverkning vid 23 års ålder.
Han flyttade till S:t Petersburg och fick en gata uppkallad efter sig.
Hade en stor knappfabrik för arméleveranser och blev förmögen.
(Källa: Lotta Frimans släktutredning. Påbörjad dec 1985.)Johann Anton Gottlieb Tranzshel (Ann-Maris farmors farfar) f. 1787, d. 26/7 1865, blev 78 år 4 mån 5 dagar gammal. Född i Leipzig, Tyskland. Han var av medellängd och hade brunt hår. Fick mästarbrev i knappslagning och skärptillverkning vid 25 års ålder. Fick gata i S:t Petersburg uppkallad efter sig (men tidpunkten för hans flyttning dit är okänd av mig, LL). Hade en stor knappfabrik med arméleveranser och blev förmögen.
Gift 1824 med Katinka Ulrich (Ann-Maris farmors farmor) som uppgives vara född 1810 (=14-årig brud).
Johann och Katinka fick 6 barn, varav ett var Johann Alexander Herman Tranzschel.
(Källa: Pappa Lennart Lagerman - Ryska släkten (nedtecknat 4 Nov 1981), 3 mar 2010)Efter vad jag har hört av våra släktingar i Hanau/Västtyskland kommer familjen ursprungligen från Böhmen där de tillhörde den kristna sekten chiliastrer. En förfader kallade sig Transchilias, av detta namn utformades namnet Tranzschel.
Johann Gottlieb Anton Tranzschel f. 1787 i Dresden, d 1865. Hans far var musiklärare där och hette Christoph Tranzschel. Han var elev till Sebastian Bach. Musikläraren och kompositören C. T. är omnämnd i Spittas musiklexikon.
Johann Gottlieb Anton Tranzschel utvandrade från Dresden till S:t Petersburg år 1810. Han grundlade där en fabrik för knappar och levererade metallknappar till den ryska armén. Han gifter sig i Tyskland 1824 med Katarina Ulrich.
(Källa: Birgitta Transchel i brev till Lennart Lagerman 1983, 3 mar 2010)
117. Ulrich Katinka (Katharina)
Gift 1824 med Katinka Ulrich (Ann-Maris farmors farmor) som uppgives vara född 1810 (=14-årig brud).
Johann och Katinka fick 6 barn,
(Källa: Pappa Lennart Lagerman - Ryska släkten, 3 mar 2010)Barn:
1826 Alexander Friedrich Wilhelm d. 1852. Hans grav finns i München.
1829 Carl Burghard Wilhelm d. 1832
1830 Dorothee Friderike Amalia
1832 Catharina Amalia Caroline d. 1870
1835 Friedrich Ernst Agaton d. 1865
1837 Johann Alexander Hermann d. 1912. Far till Minna Tranzschel. Grundar en sockerfabrik i S:t Petersburg. Blir senare delägare och direktör i en pappersfabrik i S:t Petersburg. Blir hedersmedborgare av staden S:t Petersburg 1898.
1840 Eleonora Maria Dorothea d. 19021840 dör Katarina f. Ulrich
(Källa: Birgitta Transchel i brev till Lennart Lagerman (22 juli 1983), 3 mar 2010)
120. Major Bennich Gustaf
Bennich, Nils Axel Gustafsson, generaltulldirektör, riksdagsman. Född på Ophem i Tjärstad socken af Östergötland d. 31 okt. 1817. Föräldrar: majoren Gustaf Bennich af en gammal schleswigsk adlig ätt, och Gustafva Henrietta Sabelfelt.
(Källa: Runeberg, http://runeberg.org/sbh/bennicna.html, 17 mar 2010)Gustaf Bennich
Majoren Gustaf Bennich bodde i Opphem, Tjärstad i Kinda härad i Östergötland strax öster om Rimforsa.
Här drev han under 1837-1839 en snusfabrikation.Familj:
Gustaf Bennich, f. 1779
Gustafva Henrietta Sabelfeldt, hustru
Barn:
Nils Axel Gustafsson Bennich, 31/10 1817
m.fl.
Sonen Nils Axel började i Linköpings skola 1828 och var skolkamrat med Louis de Geer och André Oscar Wallenberg.
Vid 17 års ålder var han student och vid 21 hade han 2 ämbetsmanna examina.
Han studerade vidare i Uppsala och från 1838 arbetade han som kanslist i statliga och stadens verk i Stockholm.
Han blev notarie i krigshovrätten 1845, krigsfiskal vid samma hovrätt 1846 och naotarie i Stockhoms kämnärsrätt 1848.
Samtidigt arbetade han i bevillningsutskottets jansli.
1860 utnämndes han till landshövding i Jämtland.
1864 tilldelades han adlig värdighet och från 1865 är släkten registrerad som adelssläkt n:r 2339 i riksdagshuset.
1865 började han vid generaltullsämbetet och blev sedermera dess generaldirektör.
Han stred hårt för frihandeln och satt i riksdagens första kammare till 1893.
Han avgick 1888 från generaldirektörsposten och han avled i Stockholm 23 januari 1904.
Han var under en period även ledamot av Stockholms stadsfullmäktige.
Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna (omr. 3, nr. 520)
(Källa: Tobakshistoria, http://www.tobakshistoria.com/ArkivPersoner.php?PersonID=273, 17 mar 2010)Bennich, G., och Sabelfeldt, G.C.
Ort: Tjärstad (Östergötlands län)
Majoren Gustaf Bennich (1779-1857) och hans svåger, ryttmästaren Gustaf Casimir Sabelfeldt (1782-1840) erhöll den 6 oktober 1837 privilegium att inrätta en snusfabrik i Tjärstad.
Rörelsen var av obetydlig omfattning och upphörde 1839. Den var belägen på Gustaf Bennichs egendom Opphem.
(Källa: http://www.tobakshistoria.com/ArkivFabriker.php?FabrikID=1008&PHPSESSID=smvhio1i12mif6jpdmern50os5, 17 mar 2010)Möjliga förfäder till Bennich finns under Tölö på: http://elsager.com/
(Källa: Internet, 17 mar 2010)
121. Majorska Sabelfeldt GUSTAFVA Henrietta
Brodös på slottet.
släkt nr 317
(Källa: Gustafssons - Visit i Stocksund. (12 mars 2010. Sagas 90-årsdag. Hos sonen Stig och hustrun Gun), 2010 Mar 12.)Fick oäkta barn som namnades Gustafsson för att hon hette Gustava. Sonen fick ett årligt apannage som han startade skommakeri. Augusta, Lars hustru, fick ärva apannaget.
(Källa: Inga, 17 mar 2010)FREDRIK SABELFELT. Född 1680 [Bodil Paulsson]. Död 58 år gammal, torsdag 9/11 1738 på Ekarp, Timmele, P [Bodil Paulsson]. Överstelöjtnant med kaptens indelning vid Älvsborgs regemente. "Han blev 1710 vid Viborgs belägring blesserad i huvudet och högra axeln samt vid stadens övergång fången hos ryssarna och förd till Puiskar; återkom ur fångenskapen 1722 eller efter fredsslutet."
Barn:
Helena Sabelfelt. Född 12/7 1721 i Solikamsk, Sibirien, Ryssland. Död 19/6 1775 på Stumperyd, Norra Solberga (F).
Alexander Fredrik Sabelfelt. Född 1710. Död 1710.
Carl Gustaf Sabelfelt. Kapten. Född 12/1 1712. Död 31/12 1776 på Grimsberg, Norra Solberga (F). Beata Christina Sabelfelt. Född 1717. Död ../5 1760.
Nils Sabelfelt. Fänrik vid Skaraborgs regemente. Född tvilling 1723. Dog ogift i Finland under kriget 1742.
Fredrik Sabelfelt. Född tvilling 1723. Död 16/4 1724 på Grimsberg, Norra Solberga (F). Begravd 22/4 1724.
Georg Bogislaus Sabelfelt. Född 21/7 1725. Reste 1744 till Västindien, där han dog.
Fredrik Sabelfelt. Född tvilling 3/12 1726. Död 1727. Begravd 4/2 1727.
Barbara Sabelfelt. Född tvilling 3/12 1726. Död 1727. Begravd 3/1 1727.
Fredrika Sabelfelt. Född 12/4 1728. Död 10/5 1753 i Norra Solberga (F).
Alexander Sabelfelt. Konstapel. Född 1729. Reste 1746 till Ostindien, där han dog.
Fredrika Sabelfelt. Född 3/3 1731. Begravd 27/6 1731.
Fredrik Sabelfelt. Född 23/9 1735 på Ekarp, Timmele (P). Död 16/12 1743 på Solberga, Norra Solberga (F). Begravd 21/12 1743. (Barn 29, Far 116, Mor 117)
Gift söndag 17/10 1709 med HELENA KATARINA PERESWETOFF-MORATH. [Bodil Paulsson]. Se 59.
Barn: HELENA SABELFELT.
(Källa: Geni, 15 mar 2010)Göran Fredrik Engelcrona, (son till Göran Fredrik Engelcrona, Tab 4), till Opphems Storgård, Tjärstads sn, född 1741-05-20 på Opphems Storgård, Tjärstads sn (källa: Genline ID 393.2.49400); volontär vid Östgöta kavallerireg:te 1757; korpral där 1760 i sept; kvartermästare i adelsfanereg:tet 1761-08-18; kornett där 1763-09-20; genom byte transporterad till livdrabantkåren 1781-08-20; † 1812-01-01 på Opphems Storgård, Tjärstads sn. Gift 1802-07-27 på Grimsberg, Solberga sn med Gustava Henrika Sabelfelt, i hennes 1:a äktenskap (gift 2:o 18-02-05 på Opphems Storgård med majoren Gustaf Bennich, född 1782, † 1857), född 1785 på Grimsberg, Solberga sn (källa: Genline ID 393.2.49400), † 1847-08-27 på Tomestorp, Kisa sn, dotter till fänriken Nils Sabelfelt och Charlotta Gustava Key.
(Källa: Adelsvapen, http://www.adelsvapen.com/genealogi/Engelcrona_nr_1341, 17 mar 2010)Fler Sabelfeldt:
2 Gustava Charlotta Elisabeth von Hermansson. Född posthuma 16/2 1832 i Vaholm, Vad, R. [1] Död 4/4 1912 i Uppsala. [1]
3 Gustaf Hermansson Sabelfeldt. Född 13/7 1864 i Börstil, C. [1] Kapten.
4 Nils Gustafsson Sabelfeldt. Född 28/6 1890 i Stockholm. [1] Död 18/5 1913 i Göteborg. [1] Kontorist.
4 Aurora Cecilia Alice Gabriella Fransiska Tatjan Pia Alexandra Sabelfeldt. Född 25/3 1900 i Stockholm. [1] Stiftsjungfru.
3 Nils Herman Sabelfeldt. Född 23/1 1868 i Börstil, C. [1] Löjtnant.
(Källa: Internet, http://web.telia.com/~u89805982/tavlor/11-4829.htm#5249, 17 mar 2010)Svea artilleriförsamlings husförhörslängder.
Sabelfelt, Sabelfeldt Otto Gust. Reinh. konstapel. AIa:9 sid 282 född 1808 25/11 Solberga. Sid 284
AIa:10, sid 120 och 142.
(Källa: Internet, http://www3.ssa.stockholm.se/databaser/oppnaarkiven/kyrkobok/K207.pdf , 17 mar 2010)Flisby. Sn i S. Vedbo hd, Jönköpings län, kring Ö. stambanan, hvilkens station Flisby ligger 1,7 mil n. om Nässjö och 31 mil s.v. om Stockholm. 1,507 qv.-mil, hvaraf land 1,322 eller 30,595 tnld, 49 3/8 mtl, 1,917 inv., 1,199,800 kr. fastighetsvärde. Ansenliga insjöar ligga i alla gränserna; betydligast äro Assjön i ö. samt de midt i sn liggande Flisbysjön i s. och Anebysjön i n., hvilka två senare förenas genom Svartån. Marken starkt kuperad med skog; jordmånen dock i större delen ganska god. Större gårdar äro Knutstorp, Åkersberg, Nöbbeled och Johannesberg. Torrsjö 3 mtl, m.fl. tillhör Visingsborgs skolgods. Årreda 2 mtl är ett indr. militieboställe. De industriella verken äro åtskilliga sågar och qvarnar samt ett tegelbruk. Sn eger post- och telegrafstation vid jernvägen, vidare missionshus och 5 skolhus samt bildar med annexet Solberga ett regalt pastorat af 3 kl. i Linköpings stift.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 18 mar 2010)Tjärstad. Sn i Kinda hd, Östergötlands län, vid de ansenliga sjöarne Åländern, Ämmern, Åsunden och Jernlunden samt Drögen, hvilka alla ha Stångån till aflopp och af hvilka de tre mellersta trafikeras på Kinda kanalled. 1,254 qv.- mil, hvaraf land 1,068 eller 24,716 tnld, 44 ½mtl, 2,381 inv., 1,406,500 kr. fastighetsvärde. Mellersta och s. delarne äro jemna och odlade, hvaremot de vidsträckta v. och n.ö. delarne öfvergå till bergstrakter med mycken skog och kärr. En större egendom är Skedevid, en mindre herregård är Opphem. Några gårdar egas under Adelsnäs och Sturefors. Flere sågverk och qvarnar äfvensom tegelbruk, bränneri, manufakturverk äro i verksamhet, och folket egnar sig åt flere slags slöjd. Vid Rimforsa är poststation, Kanalstation och gästgifvaregård. Kyrkobyn ligger nära Ämmern och Åsunden. 4 skolhus. Sn är annex till Kettilstad.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 18 mar 2010)1846-1850:
Ingift Ottiliana Sabelfeldt, född Schlytern, född 13/12 1784 på samma adress i Thomestorp.
1/2 mantal, ägare Nils P A Larsson, ÖÄ.
(Källa: Kisa fg, AI:10, 1846-1850, sid 443, 18 mar 2010)1836-1840
På samma adress, Tjärstad fg på Opphem Storgård, Östergötlands län, bor:
Fröken Gustafva Maria Magdalena Sabelfeldt, född 27 maj 1820.
Lötjnanten David Sabelfeldt, född 19 feb 1790 i Flisby fg.
(Källa: Tjärstad fg, AI:8B 1836-1840, sid 1, 18 mar 2010)
123. Sömmerska Bowin Matilda Elisabet
Dömd den 11/1 1869 vid Göta Hovrätt till 1 års straffarbete för vållande till annans död.
(Källa: Kisa fg, kyrkoböcker, Genline, AI:15B, 1872-1876, sid 369, 2010 Mar 14.)Kulla i Östergötlands län, Kinda hd, Kisa sn. By vid Kisasjön och Kisa by; bränneri och bryggeri tax. 6,000 kronor.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 23 mar 2010)
124. Torpare/Arrendator Nilsson CARL
Dopvittnen:
? Nordvall xx-berg
Drängen Jens Persson
Pigan Stina Johansdotter i Berg
(Källa: Marbäcks födelsbok C:4, 1789-1820, sid 99)Dopvittnen:
Prostinnan Nordwall...
... Norberg
Dräng Jons Persson
Piga Stina Johansdotter i Äng
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 5. FB C:4, 7 mar 2010)Liten historik om Marbäck
Marbäck, före detta församling i Linköpings stift, Aneby kommun, Småland (Jönköpings län), Norra Vedbo härad; 909 invånare (1993).Marbäck, som sedan 2006 ingår i Aneby församling, k består av en markant dalgångsbygd vid Svartån och sjön Ralången samt bruten skogsbygd öster därom. Cirka 145 fornlämningar är kända, bland annat spridda rösen, kvadratiska stensättningar och stenkretsar från bronsålder och äldre järnålder samt fem gravfält från yngre järnåldern. Kyrkan av sten härrör troligen från 1100-talets senare del och förlängdes mot öster under 1200-talets förra hälft. Valven tillkom under 1400-talet. Under 1600-talets senare del uppfördes två korsarmar av trä. Tornet byggdes 1879 och de båda korsarmarna förnyades av tegel 1913. Interiören har kalkmålningar från cirka 1500, tillskrivna Amunds skola, samt från 1628. –Ortnamnet (1337 de...Marbæk) anses innehålla ordet mark, sannolikt i betydelsen '(gräns)-skog', och bäck.
(Källa: Rosenberg)
125. Piga Johansdotter Brita Maja Stina
Dopvittnen: Bonden Johannes Nilsson i Redeby och torparen Olaus Månsson i Back, pig Brita Jacobsdotter och Sara xxx i Redeby.
(Källa: Lotta Frimans släktutredning. Påbörjad dec 1985. Enl egen ansedel. Födelsebok C:4)Dopvittnen: Bonden Johannes Nilsson i Redeby och Torparen Olaus Månsson i Back, pigan Brita Jacobsdotter och Sara... i Redeby.
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 6, FB C:4, 7 mar 2010)1838-1845:
Askreyd, torpet Stubberyd bor Brita Maja och Carl med sju barn.
På samma ställe bor också gifta pigan Stina Greta Nilsdotter fr Marbäck, född, 1809 20 juni, med sonen August Wilhelm uti Askeryd, född 1839 30 april.
(antagligen syster till Carl)
också Enkan Kerstin Andersdotter fr Torpa, född 1736 (ev) död 1843 18 april.
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 6, HFL A1:18, 7 mar 2010)1847-1850:
Askeryd, torp Stubberyd bor Brita Maja och Carl med åtta barn, Gustaf Carl ej med.
Carolina Mathilda och Maria Sophia är strukna, de är bortflyttade till Landryd 1848 resp 1850.
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 6, HFL, 7 mar 2010)
126. Garfvare/Fabrikör Erlandsson Carl Johan
Dopvittnen:
Rusth Ers Ersson och hustru Maja C Larsdotter i Ö Elgsjö. Br Anders Magnisson och h Stina Jönsdotter ibidm.
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 7, ur FB. 7 mar 2010)Bjälbo. Sn i Göstrings och Aska hd, Östergötlands län, 1/2 mil sydvest om Skeninge. 0,144 qv.-mil eller 3,309 tnld (Göstring 2,939, Aska 370), 32 7/8 mtl (G. 31 1/8, A. 1 3/4), 834 inv, 760,265 kronor fastighetsvärde (G. 666,565, A. 93,700). Jämn, odlad mark. Några ångbrännerier förekomma. Den urgamla kyrkan har ett märkligt, fast torn, hvartill minnen om Bjälboslägten knyta sig. Sn annex till Skeninge. I Bjälbo by 1 qvarn, 2 brännerier.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se.)Gärdserum. Sn i N. Tjusts hd, Kalmar län, i den ganska höglända, mycket kuperade, insjörika skogsbygden i länets nordvestra hörn vid gränsen till Östergötland. Den från Norsholm och Åtvidaberg kommande Vesterviksjernvägen genomskär sn och har stationer vid Forsaström och Falerum, den förre ofvanför, den senare nedanför kyrkobyn, båda äfven poststationer. 1,346 qv.-mil, hvaraf land 1,223 eller 28,311 tnld, 27 3/4 mtl, 2,400 inv., 1,274,050 kr. fastighetsvärde. Jemte jordbruk och skogsbruk förekommer ganska betydlig industri. Särskildt äro att nämna det under Adelsnäs lydande Qvisterum med Forsaströms jernbruk m. m., vidare Falerums qvarn och såg med Cedersholms pappersbruk, Kristinelunds bryggeri och garfveri, Viaholms garfveri och Mariedals pappersbruk samt gästgifvaregården Bodsgård. De flesta orterna ligga vid den åt sydost löpande Storån. Sn utgör ett konsist. pastorat af 3 kl. i Linköpings stift.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 6 mar 2010)Bouppteckning 1863 finns i A3-format.
(Källa: I förvar hos Maria, 8 mar 2010)
127. Hushållerska/Fru Nilsdotter MAJALISA Maria Elisabet
Vestra Eneby. Sn i Kinda hd, Östergötlands län, på v. sidan af sjön Åsunden, som trafikeras i Kinda kanalled. I n.v. når sn upp till sjön Drögden. 1,185 qv.-mil, hvaraf land 1,048 eller 24,254 tnld, 41 7/8 mtl, 1,837 inv., 1,129,240 kr. fastighetsvärde. Marken är mycket bergig och skogbevuxen; ett par större odlade dalar gå från Åsunden inåt landet. Af gårdarne må nämnas Hofby; af verken Bankevids, Gräfverums, Axhults och Hags sågar, Bennemåla såg och qvarn, Lustbackens stamp, spinneri och garfveri samt Hofby tegelbruk. Kyrkobyn ligger nära Hofby kanalstation vid Åsunden. Sn eger 2 skolhus och bildar med annexet Kisa, hvars postanstalt det använder, ett konsist. pastorat af 1 kl. i Linköpings stift.
(Källa: Rosenbergs geografiska lexikon, www.svar.ra.se)Dopvittnen:
Herr Serg Carl R Malmberg i Wanga
Torp Carl Mag Ljungström i Dalhult
Br Peter Joh Larsson i Björke
Demoisselle Ulla Malmberg i Bennemåla
Hustrun Anna Svensdotter i Dalhult
Pig Lena Cath Jonsdotter i Fyllingsbo
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 8, ur FB, 8 mar 2010)När Maria Elisabeth föds 1819 har Lotta noterat:
Summa år 1819
piltebarn 31
flickebarn 16
varav 45 ägta och 2 oägta = 47
Dessutom dödfödde 1 barn
En moder bekommet tvillingar
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 8, 8 mar 2010)1861-1865 HFL Gärdserum fg, Wiaholm/Viaholm:
Maria Elisabet och Carl Johan dör under perioden.
Pe hennes rad står under "Frejd och särskilda anteckning":
"varit plågad av kräfta i bröstet, sängliggande öfver ett år."När föräldrarna dör tätt efter varandra och barnen är 2-14 år gamla delas de:
Matilda flyttar till Falerum (ev Jalerum) 1864, sen 1865 till Nelhammar
Gustafva flyttar till Wadstena, 1867 till slägtingar
Dorothea flyttar till Svensrum 1865
Ulrika flyttar till Falerum, ev Jalerum, 1864, 1865.I HFL finns under pigor och drängar också Enkan Stina Cajsa Nilsdotter, f 1812 17/3 i W.Ny som flyttat från Linköping 1841, sid 275 och 1854 (?) hon är "utfattig i Bästorp" flyttar till Svensrum 1865.
Lotta noterar att: "ev kan hon vara faster till barnen och är den som följer med Dorothea.
(Källa: Lotta Friman - Ann-Mari Lagermans släkt, Ansedel nr 4 - Matildas. 7 mar 2010)Falerum. Jernvägs-, post- och telegrafstation vid Vestervik-Norsholms jernväg, 5,7 mil n.n.v. om Vestervik och 6 mil s. om Norsholm, i Gärdserums sn, N. Tjusts hd, Kalmar län, vid Storsjöån. Af byn F. lyder en gård med qvarn och såg under Hägerstad.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 7 mar 2010)I dopboken anges förnamnet till Maja-Lisa ochäven i hfl i V:a Eneby, men senare skrivs det Maria Elisabeth.
(Källa: Monika Eidenerts släktutredning av Birgit Adenbäck. (10 maj 2009), I egen personakt. 2010 Jul 18.)
"Erkänt sig fader till hushållerskan Maria Elisabeth Nilsdotters barn och erkändt att med henne vilja bygga äktenskap". Då var Matilda och Gustafva födda, och Dorothea Wilhelmina föddes samma år som äktenskapet instiftades, men 4 månader tidigare.
(Källa: Monika Eidenerts släktutredning av Birgit Adenbäck. (10 maj 2009). 17 jul 2010)