Förfäder och ättlingar till TriA Andersson (se generation 4 av 9)

Noteringar


11. Nämndeman Andersson TriA, Anders ALFRED

Tilltalsnamn enl källa: Pappas släktutredning

Hela familjen flyttade till Mönsterås när TriA var 18 år och flyttade tillbaka till Verlebo 1 när han var 20 år.
(Källa: Pappa Lennart Lagerman - släktutredning om sin farfar TriA, 22/7 1969.)

Dopvittnen:
Jan Persson
Anna Johanssdotter
i Bötterum
Modern är 34 i födelseboken
(Källa: Långemåla födelsebok, C:1 sid 319)

Dopvittnena var också skrivna på Bötterum 3.
(Källa: Pappa Lennart Lagerman - släktutredning om sin farfars föräldrar, 22 juli 1969. 11 mar 2010)

År 1880 i folkräkningen:
Fam. nr 1
Anders Alfred Andersson, f. 1839 i Långemåla Kalmar län, Hemmansägare
Maria Lovisa Hansdotter, f. 1844 i Ålem Kalmar län
Emilia Cicilia, f. 1867 i Långemåla Kalmar län
Karl Bernhard, f. 1868 i Långemåla Kalmar län
Albert Fritjof, f. 1870 i Långemåla Kalmar län
Oskar Sigfrid Leonard, f. 1873 i Långemåla Kalmar län
Johan Paul Emanuel, f. 1874 i Långemåla Kalmar län
Alfred Ferdinand, f. 1877 i Långemåla Kalmar län
Alma Lovisa, f. 1879 i Långemåla Kalmar län
Fam. nr 2
Kajsa Maja Petersdotter, f. 1805 i Långemåla Kalmar län (änka, moder)
(Källa: Folkräkningen www.svar.ra.se, 30 jan 2010)

År 1890 i folkräkningen:
Fam. nr 1
Anders Alfred Andersson, f. 1839 i Långemåla, Arrendator
Anna Gustava Petersson, f. 1864 i Fliseryd Kalm. l.
Karl Bernhard, f. 1868 i Långemåla
Albert Fritiof, f. 1870 i Långemåla
Oskar Sigfrid, f. 1873 i Långemåla
Johan Paul, f. 1874 i Långemåla
Alfred Ferdinand, f. 1877 i Långemåla
Alma Lovisa, f. 1879 i Långemåla
Ellen Elisabeth, f. 1889 i Långemåla
Seth Arvid, f. 1890 i Långemåla
Fam. nr 2
Ida Kristina Nilsson, f. 1871 i Långemåla, piga
(Källa: Folkräkningen www.svar.ra.se, 30 jan 2010)

År 1900 är dräng och piga förd i folkräkningen:
Johansson, Gustaf Reinhold, född 1875 i Fliseryd fg.
Johansdotter Karolina Vilhelmina, född 1852 i Fliseryd fg
(Källa: SVBEF 1900, 30 jan 2010)


Avskrift från avskrift. 1 sept 1924

Undantagskontrakt

Som vid denna dag försålt våra fasta egendomar 1/16 mantal kronoskatte Bötterum N:r 1 och ¼ mantal kronoskatte Långemåla N:r 2, i Långemåla socken, Handbörds härad av Kalmar län, till vår son Anders Isak Emil Lagerman så hava vi förbehållit oss från sagda hemman nedannämnda årligen utgående undantagsförmåner:

1. husrum, bestående av ett (1) rum och del i kök efter behov,
2. vedbränsle, torr björkved eller alved huggen och inburen efter behov,
3. fritt lyse efter i trakten tillgänglig gängse belysning,
4. spannmål och potatis, etthundrafemtio (150) kilo vetemjöl, etthundrafemtio (150) kilo rågmjöl/siktat/, trehundra (300) kilo potatis,
5. två (2) liter söt mjölk dagligen och tolv (12) kilo smör årligen,
6. tjugofem (25) kilo färskt kött och tjugofem (25) kilo fläsk färskt eller salt efter behov och tillsägelse,
7. nödig skötsel och vård på vår ålderdom samt fri läkarevård och medecin, i hemmet då sådant erfordras,
8. kontanta penningar med etthundratjugo (120) kr årligen efter tillsägelse

Av förestående undantagsförmåner, som tager sin början den 1 september 1924 bortfaller hälvten av livsförnödenheterna vid den enes vår död, däremot husrum, vedbrand, lyse och kontanta penningar skola oavkortade utgå till bägges vår död.

Långemåla den 1 september 1924
A A Andersson Anna Andersson

Baksidan:
Förestående undantagskontakt godkännes till alla delar och få undantagstagarna, för dess framtida bestånd och säkerhet, å min bekostnad söka och erhålla inteckning uti ovannämnda hemman, 1/16 mantal kronoskatte Bötterum N:r 1 och ¼ mantal kronoskatte Långemåla N:r 2.

Långemåla den 1 september 1924
Anders Lagerman

Egenhändiga namnteckningarna bevittnas av på en gång närvarande vittnen
Elin Svensson Maria Svensson

§ 115 År 1925 den 11 februari under lagtima ting i Aspelands och Handbörds domsaga fastställdes inteckning uti 1/16 mantal kronoskatte Bötterum No 1 [Bötterum 1:8] och ¼ mantal kronoskatte Långemåla No 2 [Långemåla 2:2], allt i Långemåla socken, A A Andersson i Långemåla och hans hustru Anna Andersson till säkerhet för livs tids undantag enligt detta undantagskontrakt betygar

På häradsrättens vägnar
Carl Cervin

Rätt avskrivet intyga
Karl Boström Dagmar Johansson
(Källa: Avskrift i Lotta Frimans släktutredning. Påbörjad dec 1985.)


Lennart Lagerman 22/7 1969
Min farfars - Anders Alfred Anderssons - liv och leverne

Anders Alfred Andersson, AAA eller Tri A eller Pracken kallad, nämndeman, född 3/7 1839, död 21/3 1931
gift 9/4 1866 med Maria Lovisa Hansdotter
född 3/3 1844 i Njutemåla, Ålem, död 4/9 1881
gift 1/2 1888 med Anna Gustava Pettersson
född 6/3 1864, död 8/4 1935 (förfäder enl. särskilda tavlor)
Barnen i båda kullarna i särskild tavla.

AAA föddes på Bötterum nr 3, komministerbostället (?), som fadern arrenderade. Vid 18 års ålder flyttade han med hela familjen till Mönsterås och vid 20 års ålder flyttade man till Verlebo nr l, dvs 1859. Fadern arrenderade en del av denna gård.

Under någon period torde AAA ha arbetat på kronolänsmanskontoret (i Högsby?).

Sedermera övertog AAA faderns arrende av Verlebo l, c:a 10 tunnland som kallades Hansegården. Dessutom arrenderade han "Smedgården" Verlebo 6 av Hornsö AB, som då ägdes av tyskar.
14/3 1895 köpte AAA enl. köpekontrakt som Bernhards Ernst har i förvar, gården Verlebo nr 5 av Hornsö, eftersom nr 6 sålts till annan person. Priset var 22. 000 kr för gården med undantag av Kolfällan som ej ingick. Storlek = ett halvt mantal. Kolfällan var 25 ha, 70 ar och 60 kvm.

I maj 1898 gifte sig AAA:s äldste son Bernhard med änkan Maria Olivia som ägde Långemåla nr 2 (vår släktgård). AAA bytte då gård med dem och flyttade med sin familj till Långemåla 2 den 20/10 1898.
I slutet på 1880-talet arrenderade AAA marken på Bötterums gård av tvillingsystrarna Engström, Magda och Marie-Louise (samma mark och gård som tidigare arrenderats av våra anfäder? Tidsperioderna är oklara). De äldre sönerna skötte dessa marker.

Det sägs att AAA som barn fick en viss uppfostran tillsammans med systrarna Eng­ström. Bygdens skola, i Böta, startades inte förrän 1875 (Bernhard var första eleven enl. klassliggaren på vinden i hembygdsgården i Bötterum). Systrarna Engström hade troligen guvernant eller informator. Systrarna torde även senare ha varit AAA till hjälp vid myndighetskontakter, skrivgöromål etc.
(ML: Mona Lagerman ville minnas att hon hört av Lennart att prästen konstaterat att TriA rent av var duktigare i skoluppgifter än döttrarna - tvillingarna Engström - att TriA till vissa delar fick undervisning tillsammans med dem. Enligt telefonsamtal 27 maj 2010.)

Till Långemålagården hörde även rätt stora marker invid Bötterum, öster om lands­vägen, norr om Hasselbacken (där Maja bodde - Märtas och Gullans moster).

Verlebo nr 5 såldes vid Bernhards och Maria Olivias konkurs 30/9 1905 för 29. 000 kr till Bernhard Gustafsson i Stojby, Ryssby. Kolfällan, Thorsborg, Sandslätt, Ekdal och Hagen undantogs från försäljningen - vem ägde då dem? Köpekontraktet har Bern­hards Ernst. AAA förde med skicklighet sonens talan vid konkursen (se Ernst arkiv).

AAA var nämndeman i 51 år, 1867-1918, de senaste 10 åren som häradsdomare. Tings­plats var åtminstone under senare tid Högsby, men Bötterum har ju också varit tingsplats en gång i tiden - när?
Under lång tid var han även kommunalnämndsordförande (enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010: "i 36 år") och förekommer även i andra nämnder i socknen - kyrkonämnd, skolnämnd etc (se Vadstenaarkivet).

AAA och Johan Karlsson i Böta, Nils Johansson "i Ruggårn" och Johan Karlström i Norrgården startade sparbanken i byn tillsammans och borgade för den. De arbetade där oavlönade en dag i veckan. När var detta?

AAA hade en utomordentligt vacker handstil och var av formuleringarna att döma mycket väl insatt i dåtidens juridik och byråkratiska språk. Han anlitades i stor ut­sträckning som värderingsman för fastigheter och tvingades då vara borta hemifrån i flera dagar på förrättning - troligen med dåligt eller inget ekonomiskt utbyte. Vidare torde han ha skrivit mängder av inlagor för bybefolkningen - han var byns skrivare.

Enligt min far, Arvid, var AAA utomordentligt beläst i historia, som var hans verkliga hobby. Ingen tycks dock veta om han någonsin ägt något större bibliotek. Arvid kommer ihåg att han lånade böcker från sockenbiblioteket, men detta minne kan vara efter gårdens brand 1907 (enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, ändrat till: "1906") då ett ev. bokförråd kan ha förstörts. Arvid minns att AAA köpte en del böcker på auktioner, men ingen har ärvt några efter honom veterligen.

Prästen har i HF-längden noterat lysande vitsort för AAA som ung (jag glömde att notera årtalet, men han var troligen i tonåren då).

Skvallret om att AAA skulle vara en frukt av Carl XV:s övernattning på gästgivaregården i Bötterum förefaller osannolikt, dels med anledning av moderns ålder, 34 år, och dels eftersom faddrarnas namn inte antyder ett sådant förhållande.

Som lantbrukare var AAA, åtminstone under Arvids tid, föga aktiv - han lät sönerna sköta gården. Han kan dock ej frånkännas utmärkta teoretiska kunskaper om rationellt jordbruk efter vad Arvid berättat. Han skaffade en hel del moderna verktyg och red­skap, men hans ständigt svaga ekonomi tillät inte tillräckliga investeringar för att göra gården verkligt lönsam. Gården ansågs annars ha den bästa jorden i trakten, vilket kanske var motivet till bytet med Bernhard.

Öknamnet "pracken" (= hoppjerka ungefär) användes förstulet i byn om AAA därför att han sällan fullbordade en arbetsuppgift på en gång, utan avbröt för att göra något annat. Detta retade bl. a. Arvid som länge skötte gården och som ofta kommenderades att gör något annat innan han var färdig med en uppgift.

Arvid minns honom som en hård arbetsgivare och far - men sådan var troligen tidens sed. Aldrig ett vänligt ord, aldrig beröm för välgjort arbete, men ständigt kritik - ofta oberättigad enligt Arvid.
Även Ebba, Ernst och Ernst A. minns AAA som kylig och hård mot hustru och barn. Han vaktade barnen när de kom över ängarna från skolan i Böta och satte dem genast i arbete när de hoppats kunna smita undan till lek.

Han var också ytterst snål när det gällde kläder för familjen - gick också själv i tra­siga kläder och var därför en visa på byn. Ideligen tappade han sin magra plånbok genom trasiga fickor (varför lät han inte kvinnfolket laga kläderna?). (Enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, tillfört: "Ej riktig uppgift att han tappade plånboken genom kläderna. Kvinnfolket hade att förse 10-12 personer med mat och att mjölka 4-5 kor.")

Men han var gästfri mot behövande och tycks ha tagit hand om många barn och fattiga som tidvis bodde på gården. Dock krävde han att de arbetade, annars kördes tiggare obönhörligt bort ohjälpta.
Han höll styvt på familjesammanhållning och trots hårda duster med flera av barnen tycks de dock ha känt sig bundna till honom. Själva säger de yngre att de kom hem för sin mors skull, men hela den yngre kullen var dock hemma på AAA:s 80-årsdag enligt foto (varför var inga av de äldre med?) (Enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, tillagt: "För att mor fyllde 55 år 3 dagar senare", syftande på Anna som fyllde år 6 juli, därav slutsatsen att det är ett av barnen som läst igenom Lennarts släktutredning. Min kommentar: har svårt att tänka mig själv på det 55:e året att vara gift med en karl på 80!)

AAA tog råd av Albert, kanske särskilt sedan denne flyttat till Stockholm. Han tycks också ha varit särskilt svag för Sture som han stödde ekonomiskt på gränsen till sin förmåga.

AAA var änkeman i drygt 6 år innan han gifte om sig. Cecilia var 14 år nar mamman dog, och var kanske den som då fick sköta hemmet. AAA friade flera gånger förgäves till mjölnardottern Anna Gustava i Böta kvarn, men hon ville inte. Troligen var AAA inte känd som en särdeles kärleksfull äkta man.

Anna beskrivs av alla som vek, spröd och känslig - verkligt snäll. Hon var 24 år då AAA kom farande med sina två minsta på vagnen. Det var ett klokt trick av AAA ty inför Ferdinand 11 och Alma 8 veknade Anna. AAA var då 48 år och Anna födde honom under de följande 17 åren 10 barn.

Jag minns farmor Anna som mycket snäll. Hon smög till oss barn sådana godsaker som tunna surlimpesmörgåsar med nystekt mört fläsk eller saft och bröd. Hon var tystlåten och bekymrad.
Farfar AAA var så gammal när jag föddes, 83 år, att jag bara minns honom som en rätt snäll gubbe, som visserligen pep litet grinigt ibland, men annars verkade rätt ofarlig. Pappa, mamma och farbröderna var för mig mäktigare personer. Men farfar visste var det fanns mogna vita smultron och han plockade sådana åt mig och Mariann, men han avslöjade aldrig var de växte (nedåt eller förbi kanalen?). Han var alltid svartklädd, med väst, klockkedja och hög stärkkrage.

Ernst A och Tage Karlsson berättar om barndomsminnen att vid julen brukade AAA:s barn komma hem och då var stor fest på gården med stora släkten inbjuden. John, Ferdinand, Ella och Arvid bl. a. som ju varit ute i "stora världen" fyllde dem med stor beundran. AAA sände då oftast en tvåspänd vagn med Lotta och Freja, vanligen körda av Arvid, för hämtning i Verlebo, där Bernhard bodde kvar med sin familj i en stuga invid stationen.

Nämndemans familj var utan tvekan väl ansedd i bygden. Ernst minns särskilt vid julens kyrkbesök hur det uppmärksammades när först kom AAA, krokryggig och stötande med käppen och satte sig längst fram i tvärbänken. Sedan kom hans rakryggade söner ofta upp mot sju stycken - i ordnad trupp.
Ernst A minns också att Arvid sades ha kört häst från 6 års ålder (Du skröt alltså inte, Pappa). Om Arvid var å andra sidan känt att när han vid 6 års ålder alltför tidigt började skolan, så kunde han inte själv knäppa byxorna utan måste ha stora syster Ella till hjälp, vilket torde ha varit försmädligt.

Arvid påpekade själv att han ofta av fadern tvingades stanna hemma från skolan för att arbeta, vilket styrks av antalet frånvarotimmar med giltigt förfall i klassboken. (Alltför sent för att kunna utnyttja det fann jag också två timmar utan giltigt förfall.)

Det är ingen tvekan om att AAA var en säregen personlighet - kraftfull, framsynt, klok och duktig. Samtidigt var han enligt tidens mönster - och kanske i övermått - (enligt kompletterande handskriven uppgift av ett av barnen, infogat här 12 juni 2010, kompletterat med "i hög grad!") känslokall mot sina närmaste. Hans arbete gav honom föga ekonomiskt utbyte. Han tycks ha varit en dåtida arbetsnarkoman att döma av allt han hann med att utföra.
/Lennart


Hansdotter MARIA Lovisa

Ålem. Sn i Stranda hd, Kalmar län, vid Kalmarsund kring nedra loppet af den deri nedanför köpingen Pataholm mynnande Alsterån. 1,549 qv.-mil, hvaraf land 1,535 eller 35,534 tnld, 63 3/4 mtl, 4,656 inv., 1,912,850 kr. fastighetsvärde, alt med inräkning af Pataholm. Vid och nära kusten samt vid ån är tätt bebygdt, men det inre har vidsträckta skogsmarker. Sanka ställen finnas der såväl som utmed Alsterån. Den bebodda Löfön och flere smärre öar märkas utanför kusten. Här ligga lastageplatserna Nyemåla med skeppsvarf och terracottafabrik, Timmernabben, Gissemåla och Tillingenabben. Ålems stora by ligger vid ån, 1/4 mil från hafvet och har garfveri tax. 1,500 kr., och qvarn tax. 3,000 kr., samt poststation och gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas till Mönsterås 1,3 mil, Bötterum 2, Ryssby 2 och Bäckebo 2,5 mil. Största egendomen är Strömserum. Köpingen Pataholm har post- och tullstation. För öfrigt må nämnas Karlsfors sågverk samt flere industriella anläggningar. 6 skolhus, barnhem. Sn utgör ett regalt pastorat af 3 kl. i Kalmar stift.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se.)

Dopvittnen:
Båtsman Johan Sahtxxxx och dess hustru Kristina Persdotter i Brotorp.
Drängen Sven Gustaf Svensson i Buggemåla (Ålem) och pigan Kajsa Sofia Svensdotter i xxx-fors.
(Källa: Ålems församlings kyrkoböcker, C:7, FB, 1832-1845, sid 251, 13 jun 2010)


19. Poliskonstapel Lagerman Alfred Ferdinand

19001229: Inflyttad från rote 18, Teknologroten till Myntgatan 5/Urvädersgränd 8, kv Nessus 1,9. (OBS brodern Fritjof bodde på samma adress 1894-1895), som ogift polis.
19011030: Utflyttad till rote 7, Jakobsroten (se Söder-CD)
(Källa Gamla Stan-CD)

1902 4 dec: Flyttar från rote 7, Jakobsroten
1902: Flyttar tillbaka till Långemåla
(Källa Söder-CD)


Petersson ANNA Gustava

Fliseryd i Kalmar län (Flisaryd). Sn i Handbörds hd kring Emmåns nedre lopp, i n. nående Oskarshamns jernväg (vid stationerna Bohult, Fagerhult och Forshult), i ö. vid Påskallavik sträckande sig nära fram till Kalmarsund. 2,338 qv.-mil, hvaraf land 2,237 eller 51,777 tnld, 38 mtl, 3,418 inv., 2,111,100 kr. fastighetsvärde. Kuperad skogsbygd, sluttande temligen starkt österut. Ganska många småsjöar, mossar och andra vattendrag förekomma. Vid Emmån, der flere vägar mötas, ligga Fliseryds kyrka och poststation, Åby ansenliga by med gästgifvaregård, Läggevi herregård och krutbruk. Herregården Fliseryd är belägen längre i v., likaledes vid Emmån, och omfattar F. 1 mtl, Finsjö 1 och Torp 2, tills. 4 mtl, tax. 127,800 kr., qvarn 4,000 kr., såg 1,000 kr. Andra större egendomar äro Grönskog, Högsrum, Ekhult, Fagerhult, Ramshult, Idhult, Bankeberg o.a., de flesta med ganska betydlig industriel verksamhet liksom byarne. Sålunda finnas ångsågar, smärre pappersbruk, större tegelbruk och qvarnar, Gökhults träoljefabrik, Karlshammars jernbruk o. s. v. Sn utgör ett konsist pastorat af 2 kl. i Kalmar stift.

Sannolikt inte dess tvillingort/ortnamne: Fliseryd i Jönköpings län. By i Linderås civila sn (Trehörna kyrkosn), N. Vedbo hd.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se)


22. Skulptris Lagerman ELLA Ellen Elisabeth Salome

Stämplar och Signaturer på St. Erik Lervarufabrik
http://www.signaturer.se/Porslin/Lankar/sterik.htm
(Källa: Internet, 26 apr 2010)

INTYG
Jag, Ernst Lagerman, enda efterlevande broder till skulptrisen Ella Lagerman, som avled den 12 oktober 1946, bekräftar följande.

Jag har intet att invända emot och lämnar därför mitt medgivande till att den Garbo-byst, som Margit Fjellman äger och som hon mottagit som personlig gåva från min syster, gjutes i brons och mångfaldigas, eventuellt i förminskad storlek (i brons eller annat material). Motsvarande med­givande kommer ej att givas till annan person.

Såvitt mig är bekant, har denna byst tidigare endast gjorts i ett exemplar i brons. Denna bronsbyst överlämnades till Svensk Filmindustri som gåva i samband med dess 50-årsjubileum 1969 av de amerikanska filmbolag, som genom åren samarbetat med SF.

Stockholm-1980-09-16
Ernst Lagerman
Namnteckningen bevittnas:
Axel M Murray
(Källa: Från en kopia i pappa Lennarts släkthandlingar, 14 jun 2010)

Ur en mailväxling mellan Gunnar Grantinger och Kungsholms församling om bysten av Ella med Nathan Söderblom:
Följande uppgifter har jag hittat om bysten: Sjödränkt ek Motiv av ärkebiskop Nathan Söderblom Donerad 1942 av konstnären Ella Lagerman- Heijl Lasse Skölving Informationssekreterare Direkt: 08-617 39 44. Mobil: 073-707 83 85 E-post: lars.skolving@kungsholmsforsamling.se Kungsholms församling (Källa: Mailväxling delgiven mig från Gunnar Grantinger, 11 aug 2010)

I samband med en mailväxling efter en fråga om Ella kan ha gjort en vas, berättade Mona Lagerman, gift med framlidne Thomas Lagerman, följande:
"Jag vet inte mycket om Ellas produktion. Ett vitt gipshuvud föreställande Garbo, som Ella hade skulpterat, kom i vår ägo medan vi bodde på Långa Raden i Näsbypark, men då vi hade lite svårt att hitta någon bra plats för det fick Ernst Lagerman huvudet, som han gärna ville ha. Vad jag förstod, så hade inte Thomas något minne av att huvudet fanns i hans barndomshem eller hemma hos farmor Therese. Inte heller har jag någon minnesbild av att det fanns framme i Sigurds och Ingas hem. Möjligen hade Inga (Sigurds andra hustru) fått huvudet direkt av Ella.
Farmor Therese och Ingas mamma Hedvig var kusiner och Inga bodde i Paris inackorderad hos Ella för att lära sig franska (kanske något också för att studera konst) under något år. Detta var någon gång på 1920-talet. Jag skulle tro i slutet (cirka 1928). Jag har också ett vagt minne av det amatörkort, som Sigurd brukade visa upp, där han själv satt i mitten, med Ana på ena armstödet och Inga på det andra, som skulle vara taget hemma hos Ella i Paris, när han och Ana besökte Ella på sin bröllopsresa. Var det fotot sen tog vägen har jag ingen aning om. Men om Ella också gjorde keramikvaser är mer än jag vet."
(Källa: Mailväxling med Mona Lagerman, publicerat med hennes tillstånd, 26 jan 2011)

Ellas byst av Greta Garbo såldes på Stockholms auktionskammare 2001-09-04 för 850 kr.
(Källa: Internet: http://www.auktionsverket.se/slutpriser_10/pr_valj_varugr_res_stads.asp?kategori=Diverse&forsaljningsdatum=2001-09-04&auktionstyp=S, 26 jan 2011)


Major Heijl BOB, Robert Gillis

Bildade bolag med Farfar Arvid Lagerman, Lagerman & Heijl.
(Källa: Gravvandring 091101 Mamma och Janne, CD)

År 1900 bodde en Löjtnant Heijl i Stockholm:
Namn: G. R. Heijl
Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 24
Hemort: Minan N:o 4
Kontrakt: Stockholm
Län: Stockholms stad
Födelseår: ????
Yrke: Löjtnant
Civilstånd: Ogift (O)
Kön: Man
Famstkod: Ensamstående (E)
Familj nr: 3
Sida: 87
Rad: 14
(Källa: Folkräkningen 1900, www.svar.ra.se, 19 jan 2010)

Omnämns som Löjtnant 1908:
http://runeberg.org/rikskal/1908/0250.html
(Källa: www.runeberg.org, 19 jan 2010)

Heijl, Jan Christer
Heijl, Jan Christer, Kapten.Visborgs skytteförening.I 18, Visborgsslätt. Född den 16 februari 1909 i Engelbrekts församling,
Stockholm. Föräldrar: Major R. G. Heijl o. h. h. Ebba f. Roberg. Gift 1938 med Brittgen Hägg. Medlem i föreningen sedan
1930. Tillhör skjutklass 4. Innehar: L Årtm s, Arméns SkytteM s, Arméns Skyttem ksp s.
(Källa: http://gutarforr.tingstade.com/index2.php?option=com_content&do_pdf=1&id=4095, 19 jan 2010)


27. Kontorist Lagerman EBBA Hilma Gunilla

En yngre syster Anny Ebba Elvira kallades också Ebba. Hon blev mördad av sin broder samma år som Ebba Hilma Gunilla föddes.
(Notering införd 20091119)


Björklund LINNÉA Herta Sajna Linnéa

Vår kära
Linnéa
Lagerman
* 6 mars 1920
har i dag lämnat oss,
släkt och vänner i sorg
och saknad.
Långemåla
den 11 mars 2009
Hilmer
Rune och Gunilla
Barnen
IngaLena
Nu får jag hädanfara
och evigt, evigt vara
hos dig O Jesus krist
Jag känner herrens röst
som ropar mig
vid namn.
Mina forna Vänner
räcka mig sin famn.
Begravningsgudstjänsten
äger rum i Långemåla
kyrka torsdagen den 26
mars kl. 10.00. Efter
akten en vänlig inbjudan
till Församlingshemmet.
Svar om deltagande till
Bergs Begravningsbyrå
tel. 0480-44 44 50 senast
den 23 mars. Diabetesförbundets
Forskningsfond
bringas i åtanke plusgiro
90 09 01-0.

Begravningsbyrån kontaktade de anhöriga och gav dem mitt tel.nr varpå Gunilla Jansson ringde och klargjorde släktskapen. Brodern Hilmers telefon finns, men ska avvecklas då han är 91 år gammal nu.
(Källa: Maria, 29 okt 2009)

Sannolikt född i det Åby (av 91 som ger träff i Rosenbergs register) som beskrivs med: Åby i Kalmar län, Handbörds hd. Stor by i Fliseryds sn vid Emmån och kyrkan. Bryggeri, tax. 3,000 kr., qvarn 5,500 kr., garfveri 2,000 kr. En gård 5/8 mtl, tax. 25,300 kr., har en qvarn, två cirkelsågar och ett tegelbruk, tills. tax. 6,100 kr. 1 mtl Åby eges under Ekhult. Från Åby gästgifvaregård skjutsas till Mönsterås 1,6 mil, Bötterum 1,4, Aboda 2,4, Staby 1,8, Århult 2,5, Påskallavik 1,7 och Oskarshamn 2,7 mil.
(Källa: Rosenbergs Geografiska lexikon, www.svar.ra.se, 5 nov 2009)