Visa källa för Kolmodin, Israel

{{Biskop
|titel=Superintendent
|kyrka=[[Svenska kyrkan]]
|stift=[[Visby stift]], superintendent
|period=[[1692]]–[[1709]]
|företrädare=[[Petrus Stjernman]]
|efterträdare=[[Johan Esberg]]
|född=[[24 december]] [[1643]] |födelseort=[[Enköpings församling|Enköping]]
|död={{död datum och ålder|1709|4|19|1643|12|24}}
|dödsort=[[Visby]]
|biskopsvigd=
|akademisk titel=
}}
'''Israel Gustaf Kolmodin''', född 24 december 1643 i [[Enköpings församling|Enköping]], död 19 april 1709 i Visby, var en svensk professor, riksdagsman och [[superintendent]]. Han är mest ihågkommen som [[psalmförfattare]]. 

==Biografi==
Israel Kolmodin var son till [[kyrkoherde]] och [[riksdagsman]] [[Michael Erici Kolmodin]] och Christina Nilsdotter [[Emporagrius|Emporagria]], som var kusin med biskop [[Erik Gabrielsson Emporagrius]]. Fadern var vid hans födelse rektor vid skolan i Enköping, men familjen flyttade sedan till [[Simtuna socken|Simtuna]] när fadern blev [[prost]] där. Israel Kolmodin inskrevs elva år gammal, 1654, vid Uppsala universitet, studerade där och vid Lunds universitet, blev [[filosofie magister]] 1672, och [[Prästvigning|prästvigdes]] två år senare. Han begav sig sedan på utrikes studieresor. 1679 blev han vice [[pastor]] i [[Uppsala domkyrka]], året därpå [[notarie]] vid [[Domkapitel|domkapitlet]] och samma år teologie [[Adjunkt (lärare)|adjunkt]] vid universitetet. Kolmodin utnämndes 1686 till kyrkoherde i Näs samt extra ordinarie [[Teologi|teologie]] professor vid universitetet.

Kolmodin hade tillsammans med [[Erik Benzelius d.ä.]] och [[Jesper Swedberg]] i uppdrag att revidera psalmboken, samt ingick i [[Bibelkommissionen (1691)]] 1691–1692. 1692 kallades han till [[Gotlands stift]] som [[superintendent]]. Ett år senare promoverades han till [[teologie doktor]] under jubelfesten i Uppsala. Som representant för prästståndet deltog Kolmodin i riksdagarna 1678–1697, de första åren som prästståndets [[notarie]]. Som superintendent såg han till att prästerna i stiftet fick behålla [[Tionde|kronotiondet]], som ämnades tas ifrån dem, och tilldelade boställen till [[Kaplan|kaplanerna]] i [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stiftets]] [[Församling|församlingar]].

Israel Kolmodin är mest känd för psalmen [[Den blomstertid nu kommer]] (ursprungligen Sommar-Wisa)
<ref>{{webbref|url=http://www.popularhistoria.se/da-nu/2012/05/den-blomstertid/ |titel=Den blomstertid… |utgivare=Populär historia |författare=Anna Larsdotter |språk=svenska |datum=21 maj 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150715065605/http://www.popularhistoria.se/da-nu/2012/05/den-blomstertid/}}</ref> 
som traditionellt sjungs under skolavslutningar i Sverige. Det anses att han fick inspiration till psalmen när han i egenskap av superintendent på Gotland besökte Lärbro – som var hans [[prebende]] – och under sina vandringar i bygden brukade passera källan vid Hångers källa. Förmodligen bygger melodin på en gammal [[Folkmusik|folkmelodi]].

Han skrev också psalmen [[Misströsta ej att Gud är god]] som publicerades i tre olika psalmböcker ([[1695]] nr 247, [[1819]] nr 191, [[1937]] nr 361), dock ej i [[Den svenska psalmboken 1986]]. Han bearbetade [[1694]] texten till [[Så högt har Gud, oss till stor fröjd]] ([[1695]] nr 203, [[1819]] nr 147, [[1937]] nr 30). Israel Kolmodin avled 1709 under en kristen [[andakt]] och begravdes i [[Visby domkyrka]].

Israel Kolmodin gifte sig 1681 med Margareta Hoffvenia, dotter till professor [[Petrus Hoffvenius]] och Anna Lenaea, en släkting till ärkebiskop [[Johannes Canuti Lenaeus]]. I sin [[Rhyzelius biskopskrönika (1752)]] beskrev [[Andreas Olavi Rhyzelius|Andreas Rhyzelius]] Israel Kolmodin som en arbetsam, lärd, ljuvlig och behaglig man, medan Margareta Hoffvenia beskrevs som en munter och frodig dam
<ref>Bitte Wikingskiöld, Järnrötter och kråkfötter, november 2011.</ref>.

== Se även ==
*[[Lista över biskopar i Visby stift]]

==Bibliografi==
* {{bokref |titel=Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 7, Magnus Gabriel De La Gardie, Jacob Arrhenius, Israel Kolmodin, Gustaf Ållon, Jacob Boëthius och Peter Brask |år=1867 |utgivare=Hanselli |utgivningsort=Upsala |libris=600768 |url=http://runeberg.org/svsf/7/0177.html |sid=161-188 }}

== Externa länkar ==
* {{wikisource författare}}
* [http://www.guteinfo.com/?id=262 Gotlands turistinformation om Hångers källa] där Kolmodin anses fått inspiration till psalmen
* {{runeberg.org|nfbn|0307.html Kolmodin, 2. Israel}}
* {{runeberg.org|sbh|a0604.html Kolmodin, 2. Israel}}
*{{libris namn|Kolmodin|Israel|år=1643–1709}}

== Källor ==
* Oscar Lövgren, ''Svenskt biografiskt lexikon'', Stockholm 1976
* Lars Hammarsköld, ''Svenska vitterheten'', s. 132
* Georg Gezelius, ''Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och lärde'' ..., Volym 2 
* Anders Rhyzelius, ''Episcoposcopia Sviogothica'', s. 137
===Fotnoter===
<references/>
== Externa länkar ==
* {{Litteraturbanken|namn=Israel Kolmodin (1643–1709)}}

{{Successionsbox
|  företrädare = [[Petrus Stjernman]]
|        titel = [[Lista över biskopar i Visby stift|Superintendent i Visby]]
|           år = 1692–1709
| efterträdare = [[Johan Esberg]]

}}

{{Psalmse}}
{{Auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Kolmodin, Israel}}
[[Kategori:Svenska teologer]]
[[Kategori:Svenska psalmförfattare]]
[[Kategori:Biskopar]]