Visa källa för Kenicius, Petrus

{{Biskop
 | titel           = Ärkebiskop
 | kyrka           = [[Svenska kyrkan]]
 | stift           = [[Skara stift]], biskop
 | period          = 1595–1608, 1609
 | företrädare     = [[Henrik Gadolenus]]
 | efterträdare    = [[Laurentius Paulinus Gothus]]
 | stift2          = [[Strängnäs stift]], biskop
 | period2         = 1608
 | företrädare2    = [[Petrus Jonæ Helsingus]]
 | efterträdare2   = [[Laurentius Paulinus Gothus]]
 | stift3          = [[Uppsala stift]], ärkebiskop
 | period3         = 1609–1636
 | företrädare3    = [[Olaus Martini]]
 | efterträdare3   = [[Laurentius Paulinus Gothus]]
 | född            = 1555 
 | födelseort      = [[Umeå landsförsamling]], [[Baggböle, Umeå kommun|Baggböle]]
 | död             = 3 februari 1636 
 | dödsort         = Uppsala, Sverige
 | prästvigd       = 1578
 | biskopsvigd     = 26 oktober 1595 av [[Abraham Angermannus]]
 | akademisk titel = 
 | bild            = PetrusKenicius.JPG
 | bildtext        = 
}}
'''Petrus Kenicius''', egentligen ''Peter Königsson'', född 1555 i [[Umeå landsförsamling]], Baggböle, Umeå kommun, död 3 februari 1636 i Uppsala, var en svensk [[professor]] och [[biskop]], från 1609 [[ärkebiskop]].

==Familjebakgrund==
Kenicius var son till nämndemannen och landsköpmannen König Olofsson och Anna Olofsdotter.<ref>Fadern finns med i "1549 års Register upå köpmanspenningar af V.b" som landsköpman, se Johan Nordlander,'' Norrländska samlingar, Första serien 1-6'', Umeå 1990, s. 318 </ref> Fadern härstammade från den s.k. [[Bureätten]]. 

Namnet Kenicius är en latinisering av faderns förnamn Könik eller König. Detta förnamn uppträder i Petrus Kenicius hemtrakt i mitten av 1300-talet, då Könik Skarlakan bytte till sig en egendom i Kåddis. [[Nils Ahnlund]] har i en artikel hävdat att Könik i Baggböle bör ha varit en ättling till Könik Skarlakan.<ref>{{tidskriftsref |författare=Ahnlund, Nils |rubrik=Västerbotten före Gustav Vasa |år=1955 |tidskrift=Västerbotten (Umeå. 1920) |volym=1955, |sid=14–15 |id=0346-4938 |issn=0346-4938 |libris=10230780}}</ref>

Petrus Kenicius hade flera systrar som kallade sig Kenicia, däribland Anna som blev stammoder till släkten [[Halenius]] och Margareta som var gift med hövitsmannen Per Olovsson Bottnekarl, samt systern Helena Köniksdotter, gift med den kungliga sekreteraren [[Sigfrid Henriksson Sarfve]].

==Akademisk karriär==
Kenicius genomgick latinskolan i Gävle omkring 1569, där han kom i kontakt med den så kallade "norrlandsortodoxin" och [[David Chytraeus]] teologi. Efter fem års studier i Uppsala [[prästvigd]]es Kenicius av ärkebiskopen i Uppsala 1582. [[Johan Eenberg]] anger felaktigt att Kenicius år 1577 blev professor vid det tynande Uppsala universitet. Hans fars önskan var att Petrus Kenicius skulle avancera till [[kaplan]] i [[Umeå landsförsamling]], men bönderna kallade honom inte. Efter sin prästvigning avreste Kenicius därför till Tyskland där han samma år inskrevs vid [[universitetet i Rostock]] som var säte för teologin bakom [[konkordieformeln]], året därefter vid [[universitetet i Wittenberg]] där han 1586 blev [[filosofie magister]], och återkom till Sverige 1587.

Han var professor vid ''Collegium Stockholmense'' 1587, [[Johan III]]:s högskola, där han undervisade i [[dialektik]]. Då Kenicius, [[Nicolaus Olai Bothniensis]] och [[Ericus Jacobi Skinnerus]] vägrade godkänna Johan III:s [[liturgi]], [[Nova Ordinantia]], dömdes de till ett kortare fängelsestraff, vilket var en del av den så kallade [[Johan III:s liturgiska strid|liturgiska striden]]. [[Ramism]]en vann gehör i vid [[Uppsala möte (1593)]], vid vilket möte han var en av tolv bisittare. Samma år återupprättades Uppsala universitet och Kenicius utsågs till andre teologie professor, vilket innebar att han ansvarade för [[Nya Testamentet]]s [[exegetik]] och att han blev [[penitentarie]] i [[Uppsala domkapitel|domkapitlet]]. 1593–1595 var han kyrkoherde i [[Funbo socken]].

==Biskop==
I Uppsala hölls 1595 ett kyrkomöte under vilket Kenicius verkar ha blivit utnämnd till biskop i [[Skara stift]], men sedan dåvarande biskop [[Jacob Johannis]] inte avträdde sin stol kunde Kenicius inte tillträda förrän efter riksdagen på hösten. Åtminstone sedan denna riksdag var Kenicius en trogen bundsförvant till [[Karl IX|hertig Karl]], och tog dennes parti mot både [[Sigismund]] och var en av krafterna bakom [[Abraham Angermannus]] avsättande 1599. 1608 utsågs han till biskop i [[Strängnäs stift]], men hann aldrig tillträda befattningen. Samma år skickades han som [[Legat (diplomati)|legat]] i Livland för att genomdriva en fred med Polen.

Kenicius deltog i alla riksdagarna 1595 till 1633, mellan 1617 och 1633 som talman, och spelade en central roll i tidens teologiska strider vilka i hög grad påverkade statsskicket. I flera andra möten – [[synod]]er, stiftsmöten, kyrkomöten – arbetade han för höjande av moral och kunskap, liksom han gjorde i olika skrifter. Som prästeståndets representant i riksdagen utsågs han att överse Handboksförslaget av 1608 och att ta fram en ny [[kyrkolag]], och verkar ha delat [[Gustav II Adolf]]s önskan att omorganisera kyrkan genom införande av ett generalkonsistorium.

På konungens order vigdes Kenicius till ärkebiskop 2 juli 1609 efter [[Olaus Martini]]s bortgång i juni samma år. Som ärkebiskop var han också universitetets prokansler. Han blev därmed ledare för consistorium regni. En annan funktion ärkebiskopen hade var att utfärda prejudikat för [[hovrätten]] när den mosaiska lagtolkningen var oklar. Han krönte [[Gustav II Adolf]],<ref>Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, ''Berättelser ur svenska historien'', fjärde bandet, s. 153</ref> och sammanvigde denne med [[Maria Eleonora av Brandenburg]].<ref>Livrustkammaren {{Webbref|url=http://lrk.lsh.se/default.asp?id%3D4876%26ptid%3D%26refid%3D4876%26filename%3D%26xmlfilename%3D |titel=Arkiverade kopian | |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100818164611/http://lrk.lsh.se/default.asp?id=4876&ptid=&refid=4876&filename=&xmlfilename= |2010-08-18 }}</ref>

==Reformer==
Såsom universitetets prokansler hade Kenicius den högsta tillsynen över [[Uppsala universitet]], som under Kenicius tid och på hans tillskyndan höjde sin standard avsevärt med flera professurer och genom donationer av Gustav II Adolf vilka Kenicius efterfrågade. Uppsala universitet grundades långt dessförinnan, men det var först under Kenicius tid som ärkebiskop som dess verksamhet kom igång. Han författade Uppsala universitets statuter tillsammans med [[Laurentius Paulinus Gothus]] och [[Johannes Svenonis Raumannus]], och förbjöd privata kollegier. [[Universitetet i Dorpat]] grundades på Kenicius initiativ. 24 oktober 1617 skedde Uppsalas första teologie doktorspromotion, och Kenicius var en av fyra promovendi och rankades högst av dessa.

Utbildning var centralt för Kenicius som ärkebiskop, och han främjade [[katekes]]undervisning, utgav en ABC-bok, en katekes, och den 22 juli 1625 införde han en allmän bönedag i landet om undervisning. Han införde en årlig [[jubelfest]] för att hylla [[reformationen]]s införande. Han försökte förbjuda barn under åtta år att ta [[nattvard]]en om de inte först kunde katekesen. Tillkomsten av [[Uppsala-psalmboken]] var hans initiativ. Han översatte ''Compendium doctrinae coelestis'' av [[Matthias Hafenreffer]] samt försåg detsamma med ett [[företal]]. Det senare arbetet blev ett [[standardverk]] för den svenska prästutbildningen i 200 år. Kenicius tog [[Johannes Rudbeckius]] parti mot [[Axel Oxenstierna]], och krävde att kyrkans styrelse enbart skulle bestå av prästerskapet. 

Kenicius grundade en mer organisatoriskt styrd [[fattigvård]] i Sverige, den s.k. ''Spetalsordningen'' 1622.

Petrus Kenicius heraldiska vapen är delat. Det övre fältet är blått och föreställer ett vitt gående lamm som bär på ett gyllene kors och en fana av rött kors på vit botten. Nedre delen tre röda rosor på gemensam stjälk på gyllene botten.

==Familj==

Gift [[1587]] med Margareta Hansdotter (Gammal), dotter till borgmästaren i [[Gävle stad]] Hans Månsson (Gammal). De hade barnen:
* Katarina Kenicia, gift med ärkebiskop [[Johannes Canuti Lenaeus]], barnen adlade [[Clo]]
* Margareta Kenicia, gift med professor [[Olaus Laurelius]], sonen adlad [[Lagersköld]]
* Anna Kenicia, gift med kyrkoherden Carolus Benedicti Praetorius, stammoder för adelsätten [[Bäfverfeldt]]
* Johan Kenicius
* König Kenicius, borgmästare i [[Torneå]]
* Sara Kenicia, gift med professor [[Martinus Olai Nycopensis]] 
* Barbro Kenicia, gift med kyrkoherde [[Olaus Petri Njurenius]], stammoder för släkten Plantin
* Elisabeth Kenicia, gift med häradshövdingen i Skåning, Valle och Hagunda härad Gudmund Krok

== Källor ==
*''Svenska män och kvinnor''
* Ingun Montgomery, ''Svenskt biografiskt lexikon'', Stockholm 1975
* Georg Gezelius, ''Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och lärde'', volym 2
* Johan Eenberg, ''Kort berättelse af de märkwärdigste saker ...'' 

=== Noter ===
<references/>
== Externa länkar ==
{{Commonscat|Petrus Kenicius}}
* {{Litteraturbanken|namn=Petrus Kenicius (1555-1636)}}

{{Successionsbox
|  företrädare = [[Henrik Gadolenus]]
|        titel = [[Lista över biskopar i Skara stift|Biskop i Skara]]
|           år = 1595–1608
| efterträdare = [[Laurentius Paulinus Gothus]]
|            e = 2

|  företrädare2 = [[Petrus Jonæ Helsingus]]
|        titel2 = [[Lista över biskopar i Strängnäs stift|Biskop i Strängnäs]]
|           år2 = 1608

|  företrädare3 = [[Laurentius Paulinus Gothus]]
|        titel3 = [[Lista över biskopar i Skara stift|Biskop i Skara]]
|           år3 = 1609
| efterträdare3 = [[Paulus Pauli]]

|  företrädare4 = [[Olaus Martini]]
|        titel4 = [[Lista över biskopar i Uppsala stift|Ärkebiskop i Uppsala]]
|           år4 = 1609–1636
| efterträdare4 = [[Laurentius Paulinus Gothus]]
}}

{{Ärkebiskopar i Uppsala}}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Kenicius, Petrus}}

[[Kategori:Svenska kyrkans ärkebiskopar]]
[[Kategori:Biskopar]]