Visa källa för Stockholms katolska stift

{{Stiftsfakta
|namn          = Stockholms katolska stift<br>''Dioecesis Holmiensis''
|bild          = Coat of arms of the Diocese of Stockholm.svg
|bildstorlek   = 110px
|bildtext      = Stockholms katolska stifts [[heraldiskt vapen|heraldiska vapen]].
|inrättat      = [[29 juni]] [[1953]]
|upplöst       = 
|föregångare   = 
|tidigare namn = föregånget av [[Apostoliska vikariatet i Sverige]]
|samfund       = [[Katolska kyrkan]]
|biskopssäte   = [[Katolska biskopsämbetet]], [[Stockholm]], {{Flaggbild2|Sverige}}
|domkyrka      = [[Sankt Eriks katolska domkyrka]]
|biskop        = [[Anders Arborelius]]
|prosteriterm  = 
|prosterier    = 
|pastorat      = 
|församlingar  = [[Katolska församlingar i Sverige|44 församlingar]]
|medlemmar     = 
|vapen         = 
|karta         = [[Fil:Sweden location map.svg|100 px|Stiftets utbredning]]
}}

[[Fil:Stockholms katolska domkyrka interior.JPG|miniatyr|Sankt Eriks katolska domkyrka, interiören]]
{{Förväxlas|Stockholms stift|l1=Stockholms stift tillhörande Svenska kyrkan}}	
'''Stockholms katolska stift''' är den [[romersk-katolska kyrkan]]s enda [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]] i Sverige, inrättat 29 juni 1953.<ref>http://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dstos.html</ref> Eftersom det täcker hela landet är det i nutid i praktiken synonymt med [[katolska kyrkan i Sverige]].

[[Biskop]] för stiftet och därmed för katolska kyrkan i Sverige är [[Anders Arborelius]], [[Karmelitorden|O.C.D.]], sedan 1998. Han tillhör [[Nordiska biskopskonferensen]], som motsvarar egen [[kyrkoprovins]] fast täcker hela Norden.

Stiftets [[domkyrka]], [[Sankt Eriks katolska domkyrka]], är belägen på Folkungagatan 46 på [[Södermalm]] i [[Stockholm]]. Den invigdes 1892 av biskop [[Albert Bitter]], [[apostolisk vikarie]] för dåvarande [[Apostoliska vikariatet i Sverige]], och på nytt 1983 efter tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Domkyrkan tillhör [[Sankt Eriks katolska församling]].

Stockholms katolska stift omfattar 106 873 registrerade medlemmar (2013), med inofficiella beräkningar omkring cirka 150 000 katoliker i Sverige.

==Organisation==
Katolska stift uppdelas i territoriella församlingar och i särskilda (icke-territoriella) områden för [[själavård]], till exempel särskilda missioner beroende på språk (till exempel polska missionen), [[östlig rit|östliga riter]] eller annat av [[kyrkorätt]]en erkänt område (icke-territoriell själavård vid skolor, sjukhus, fängelser, ungdomssjälavård m.m.). Ett stift styrs av stiftsbiskopen, vilken bistås av bland annat biskopsämbetet till vilket är knutna generalvikarien, stiftets kansler och stiftets official (sakkunnige i kyrkorätt). I varje församling finns en [[kyrkoherde]], som där utgör biskopens ställföreträdare och också utnämns av honom.

Stockholms katolska stift, grundat 1953, som omfattar hela Sverige. Den hade 2006 84 000, 2007 87 000 medlemmar <ref>[http://www.katolskakyrkan.se/Turnpike.aspx?id=315 Stiftets hemsida] {{Wayback|url=http://www.katolskakyrkan.se/Turnpike.aspx?id=315 |date=20081011200643 }}, kollad 9&nbsp;juli&nbsp;2007</ref>. Nu har den över 100 000 medlemmar och är därmed en av Sveriges största kyrkor. År 1998 fick katolikerna i Sverige sin förste svenskfödde [[biskop]], [[Anders Arborelius]], sedan reformationen. Stiftets katedral är [[Sankt Eriks katolska domkyrka]], belägen på Södermalm i Stockholm. [[Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm]] har drygt 8 500 medlemmar.

Svenska blivande katolska [[präst]]er utbildas vid [[Sankt Sigfrids prästseminarium]] i Uppsala och de akademiska studierna sker vid [[Newmaninstitutet]]. En del av studierna fullgörs vid något av de [[påvliga universitet]]en i Rom. Utbildningen tar normalt totalt sju år och omfattar studier i filosofi och [[teologi]], praktiskt pastoralt arbete samt andlig och [[liturgi]]sk formering.

1934 grundades stiftets officiella ungdomsorganisation, [[Sveriges Unga Katoliker]] (SUK).

Sedan andra halvan av 1900-har invandringen av katolska trosbekännare ökat kraftigt. Under de senaste åren har antalet människor i Sverige som valt att [[Konvertering (religion)|konvertera]] till katolska kyrkan ökat.<ref>[[språk|Katolska kyrkan i Sverige]] (åtkomst 2007-08-31)
</ref>

[[Katolska domkyrkoförsamlingen]] har än idag olika lokaler i den [[Paulis malmgård]] på Södermalm, vars fastighet köptes 1857. Vidare öppnade en katolsk skola på vid Nytorget på Södermalm 1795. 1859 kunde skolan flytta in i Malmgården. Först 1967 tog man andra lokaler i anspråk, i Enskede.

Generalvikarie är (hösten 2013) i Stockholms katolska stift p. Pascal René Lung OP. Stiftskanslern heter m[[monsignore|sgr]] Stjepan Biletic. Msgr Furio Cesare är stiftets official.

=== Katolska församlingar ===
Det finns 44 [[katolska församlingar i Sverige]]. 
Församlingar ordnade efter län.

===Blekinge===
*[[Sankta Clara katolska kapellförsamling]] i Karlskrona
*[[Sankt Antonius katolska församling]] i Olofström

=== Dalarna ===
*[[Sankta Katarina katolska församling]] i Falun

===Gotland===
*[[Kristi Lekamens katolska församling]] i Visby

=== Gävleborg ===
*[[Sankt Pauli katolska församling]] i Gävle

===Halland===
*[[Sankta Maria katolska församling]] i Halmstad, Oskarström och Varberg
=== Jönköping ===
*[[Sankt Franciskus katolska församling]] i Jönköping
*[[Marie födelses katolska församling]] i Värnamo
*[[Marie födelses katolska församling]] i Värnamo
=== Kalmar ===
*[[Sankt Kristoffers katolska församling]] i Kalmar
=== Kronoberg ===
*[[Sankt Mikaels katolska församling]] i Växjö

=== Norrbotten ===
*[[Sankt Josef Arbetarens katolska församling]] i Luleå
===Skåne===
*[[Sankt Thomas av Aquino katolska församling]] i Lund
*[[Vår Frälsares församling]] i Centrum, Malmö
*[[Sankta Maria i Rosengård katolska församling]] i Rosengård, Malmö
*[[Sankt Clemens katolska församling]] i Helsingborg
*[[Johannes Döparens katolska församling]] i Landskrona
*[[Sankt Andreas katolska församling]] i Kristianstad, Hässleholm och Bromölla
*[[Sankt Nikolai katolska församling, Ystad|Sankt Nikolai katolska församling]] i Ystad

===Stockholm===
*[[Sankt Eriks katolska församling|Sankt Eriks katolska domkyrkoförsamling]] vid Medborgarplatsen på Södermalm
*[[Sankta Eugenia katolska församling]] vid Kungsträdgården
*[[Marie Bebådelse katolska församling]] på nedre Östermalm
*[[Sankt Botvids katolska församling]] i Fittja
*[[Heliga Familjens katolska församling]]i Brandbergen i Haninge kommun
*[[Heliga Trefaldighets katolska församling]] i Järfälla
*[[Sankt Franciskus av Assisi katolska församling]] i Märsta
*[[Sankt Konrads katolska församling]] i Nacka
*[[Sankt Ansgars katolska församling]] i Södertälje
*[[Vår Frus katolska församling]] i Täby

=== Södermanland ===
*[[Heliga Korsets katolska församling]] i Eskilstuna
*[[Sankta Anna katolska församling]] i Nyköping

=== Uppsala ===
*[[Sankt Lars katolska församling]] i Uppsala

===Värmland===
*[[Vår Fru av Rosenkransens katolska församling]] i Karlstad

=== Västerbotten ===
*[[Kristi Moders katolska församling]] i Umeå

=== Västernorrland ===
*[[Sankt Olofs katolska församling]] i Sundsvall

===Västmanland===
*[[Vår Frus katolska församling]], Västerås

===Västra Götaland===
*[[Kristus Konungens katolska församling]], Centrum, Göteborg
*[[Sankta Maria Magdalenas katolska församling]] i Hisingen, Göteborg
*[[Sankt Sigfrids katolska församling]] i Borås
*[[Skaraborgs katolska församling]] i Skövde
*[[Sankt Petri katolska församling]] i Trollhättan
*[[Sankt Paulus av Korsets katolska församling]] i Angered, Göteborg

===Östergötland===
*[[Sankt Nikolai katolska församling]] i Linköping 
*[[Sankta Birgitta katolska församling]] i Norrköping

=== Örebro ===
*[[Sankt Görans katolska församling]] i Karlskoga
*[[Sankt Eskils katolska församling]] i Örebro

== Historik ==
{{huvudartikel|Katolska kyrkan i Sverige}}

Med [[Gustav III]]:s [[toleransediktet|toleransedikt]] 1781 blev det plötsligt möjligt för i Sverige bosatta utländska katoliker (ofta i kronans tjänst) att utöva sin religion. Sedan 1873 har det varit tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra katolska kyrkan utan att riskera utvisning. De medborgerliga rättigheterna var dock inskränkta. De sista diskriminerande lagarna togs bort 1951; fram till dess var det förbjudet för katoliker att utbilda sig och arbeta som till exempel riksdagsledamot, lärare, läkare eller sjuksköterska.<ref>Se Yvonne Maria Werners artikel "Katolicism och religionsfrihet", [[29 juni|]][[1953|Signum]] 2002;9
</ref>

Den 29 juni 1953 upphöjde [[Pius XII]] Sverige till eget stift. Sverige betraktades inte längre som renodlat [[mission]]sområde och kunde få en självständigare ställning. Samma år fick S:t Eriks kyrka rang av [[domkyrka]] ([[katedral]]).

Stockholms katolska stifts förste stiftsbiskop blev [[Johannes Evangelista Erik Müller]], född i Bayern och sedan många år apostolisk vikarie för Sverige.<ref>Cf. domkyrkans [[Karmelitorden|jubileumstext]]. Cf. Yvonne Maria Werner, [[Nordiska biskopskonferensen|Världsvid men främmande - den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929]], Katolska bokförlaget 1996.
</ref> Biskop Müller efterträddes av biskop [[Ansgar Nelson]], som var [[benediktin]]munk. Dennes efterträdare blev biskop [[John Taylor (biskop)|John Taylor]] ([[Oblatfäderna|oblatpater]]) som i sin tur följdes av [[Hubertus Brandenburg]]. I Sverige har även hjälpbiskop [[William Kenney]] ([[passionist]]) varit verksam. Han är i dag hjälpbiskop i Birmingham, Storbritannien.<ref>Cf. Barbro Lindqvist, [[delkyrka|År för år: kyrkans väg i Sverige 1783-1983 / framgrävd av Barbro Lindquist]], Stockholm: [[Malteserorden|Katolsk kyrkotidning]], 1983. [[kaplan|{{ISBN|91-7260-943-5}}]].
</ref>. Från 29 december 1998 är [[Anders Arborelius]] biskop.

== Liturgiska riter ==
I Stockholms katolska stift finns flera [[rit|liturgiska riter]] representerade. Vanligast är den [[romerska riten]], vilken firas i sina bägge former: den [[Paulus VI:s liturgi|nyare formen]] ([[Paulus VI]]) och den [[tridentinsk rit|äldre formen]] (''[[usus antiquior]]'') av den romerska riten (se ''[[Summorum Pontificum]]''). Fram till 1972 respektive 1968 förekom även [[karmelit|karmelitisk rit]] och [[dominikansk rit]]. Som en följd av invandring från framför allt [[Mellanöstern]] återfinns idag en rad orientaliska eller östkristna riter: den [[maronitisk rit|maronitiska riten]], den [[syrisk rit|syriska riten]], den [[melkitisk rit|melkitiska riten]], den [[kaldeisk rit|kaldeiska riten]] och den [[armenisk rit|armeniska riten]].

==Religiösa ordnar==
I stiftet är flera religiösa ordnar och prästinstitut verksamma: [[karmelit]]fäder, [[Dominikanorden|dominikan]]er, [[franciskan]]er (såväl minoriter och [[kapuciner]] som reguljär tredjeorden), [[jesuit]]er, [[passionist]]er, [[oblatfäder]], [[salesian]]er och [[Kristkonungens institut]]; [[benediktin]]systrar, [[karmelit]]systrar, birgittinsystrar, serafimsystrar, dominikansystrar (reguljär tredjeorden), [[moder Teresa]]s systrar, [[Jesu små systrar]] m.fl. Härtill kommer prästerna knutna till [[Opus Dei]]s prästerliga gren.

Ordensfolket är antingen verksamt i till exempel församlingar och i skolor (aktiva ordnar) eller kontemplativt och ägnar sig då främst åt [[bön]].

Biskop Anders Arborelius är även [[Malteserorden|Malteserriddarorden]]s högste [[kaplan]] i Sverige.

==Organisationer med anknytning till stiftet==
Inom Stockholms katolska stift är barn och ungdomar organiserade i Riksförbundet [[Sveriges unga katoliker]] (SUK), under beskydd av stiftets [[biskop]]. Stockholms katolska stift stöder utgivningen av den rikstäckande tidskriften ''[[Katolskt magasin]]'' (tidigare ''Hemmet och helgedomen''), om än tidningen formellt sett inte lyder under stiftet. Informellt knuten till stiftet är även tidskriften ''[[Signum (tidskrift)|Signum]]'' (tidigare ''Credo''), i vars redaktion [[jesuit]]er ingår.

Biståndsverksamhet bedrivs genom [[Caritas Sverige]].

==Läs mer==
*[[Listor över svenska biskopar]]
*[[Lista över katolska biskopar i Sverige efter reformationen]]
*[[Katolska församlingar i Sverige]]

==Referenser==
<references/>

==Fördjupningslitteratur==
* ''Stockholms katolska stift 50 år''. Red. Hans Hellström. Stockholm: Veritas 2003. {{ISBN|91-89684-14-1}}

==Externa länkar==
* [http://www.katolskakyrkan.se/ Officiell webbplats]
* [http://www.kyrktorget.se/katolskakyrkan.eskilstuna Heliga Korsets katolska församling, Eskilstuna]
* [http://www.katolskadomkyrkan.se/ S:t Eriks domkyrkas officiella webbplats]
{{Commonscat|Roman Catholic Diocese of Stockholm}}

{{Katolska kyrkan i Sverige}}
{{Katolska kyrkans stift i Sverige}}
{{Sveriges Kristna Råd}}
[[Kategori:Stockholms katolska stift]]