Visa källa för Agricola, Mikael

{{Biskop
|titel=Biskop 
|kyrka=[[Svenska kyrkan]]
|stift= [[Åbo stift]] biskop
|period=1554–1557
|företrädare=[[Martin Skytte]]
|efterträdare=[[Petrus Follingius]]
|född=ca 1507 |födelseort=Torsby, [[Pernå socken]]
|död=9 april 1557 |dödsort=Nykyrka socken, Karelen
|prästvigd=ca 1531
|biskopsvigd=1554 av [[Botvid Sunesson]] i [[Strängnäs domkyrka]]
|akademisk titel=
|bild=Mikael Agricola by Albert Edelfelt.jpg
|bildtext=Mikael Agricola, teckning av Albert Edelfelt
}}
'''Mikael Olofsson Agricola''', född cirka 1507<ref name="Perälä"/> i Torsby i [[Pernå socken]] i [[östra Nyland]], död 9 april 1557 i Nykyrka socken, Karelen nära Viborg, var [[Reformationen i Sverige|reformator]] för Finland, [[biskop]] i [[Åbo ärkestift|Åbo stift]] samt rektor för [[Katedralskolan i Åbo|Åbo skola]]. Han uppfattas som det finska skriftspråkets fader.

==Biografi==
Mikael Agricola var son till en nyländsk bonde och hans skolgång började i Viborg. Han gick tidigt över till [[protestantism]]en och blev 1529 sekreterare åt biskopen [[Martin Skytte]] i Åbo stift. Han studerade [[teologi]] och språk vid [[Wittenbergs universitet]] för både [[Martin Luther]] och [[Philipp Melanchthon]] under perioden 1536–1539. Efter att ha utexaminierats som magister, återvände han till [[Åbo]] för att bli [[rektor]] vid katedralskolan, vilket han var till 1548, då han tog arbete som biskop Skyttes assistent fram till dennes död i slutet av år 1550. År 1554 tillsattes han som biskop i Åbo stift och blev därmed Finlands förste protestantiske biskop.

==Det finska skriftspråkets fader==
Han kallas ofta det finska skriftspråkets fader, då han publicerade de första tryckta böckerna på finska<ref name="Perälä"/>{{Anmärkning|Dessa nio böcker trycktes i [[Kungliga boktryckeriet]] i Stockholm under perioden 1543–1552.}} och genom dessa skapade en skriftspråksnorm. Den första boken var ''[[Abckiria]]'', ABC-boken, som var en samling av de viktigaste områdena inom den kristna tron såsom budorden, Fader vår, trosbekännelsen med mera. Sedan följde den cirka 900 sidor tjocka böneboken ''Rucouskiria'' 1544, sedan hans översättning av [[Nya Testamentet]], ''[[Se Wsi Testamenti]]'', 1548 och [[Davids psalmer]] 1551–1552 till finska.<ref name="Perälä"/> Han gav även ut [[Martin Luthers lilla katekes|Luthers lilla katekes]] med flera böcker. Han baserade sitt skrivsätt på svenskan, eftersom Finland var en del av Sverige och svenska var det förhärskande språket i landets officiella liv, vid sidan om lågtyska och latin.

Var han lärt sig finska är omtvistat. Hans hemby var svenskspråkig, men hans mor kan ha varit från det finskspråkiga inlandet. Vissa drag i hans språk tyder på influenser i barndomen, både från inlandet och från [[estniska]]n (kontakterna över [[Finska viken]] var rätt livliga), också om hans finska språk i huvudsak bygger på dialekterna i sydväst. Det är tydligt att han hade lätt för språk, varför hans goda och idiomatiska finska kan ha inhämtats senare än i hemmet.

Hans dödsdag den 9 april är vedertagen flaggdag i Finland och firas som finska språkets dag.

==Freden i Novgorod==
Efter Gustav Vasas ryska krig 1555–1556 sändes Agricola i en delegation till Moskva i februari 1557, i vilken ingick också ärkebiskop [[Laurentius Petri]], riksråden Sten Leijonhuvud, Bengt Gylta, Knut Lillie samt sekreteraren Olov Larsson. för att fredsförhandla med Ivan IV Vasiljevitj (Ivan den förskräcklige). Uppdraget lyckades och freden slöts i Novgorod den 2 april 1557, men Mikael Agricola avled den 9 april i sin släde under hemresan.

== Se även ==
*[[Lista över biskopar i Åbo stift]]
*[[3212 Agricola]]

== Referenser ==
<references>
<ref name="Perälä">Anna Perälä (2008) ''Mikael Agricola. Det kungliga boktryckeriets mest betydande kund.'', [[Biblis (tidskrift)|Biblis]], nr. 43, sid. 3–23, ISSN 1403-3313</ref>
</references>

== Kommentarnoter ==
{{Anmärkningslista}}

==Vidare läsning==
*Simo Heininen, ''Mikael Agricola. Hans liv och verk.'' (Skrifter utg. av [[Svenska litteratursällskapet i Finland]] 817.)  Skellefteå 2017, 394 sidor. {{ISBN|978-91-7580-837-6}}
*{{bokref |titel=Finlands minnesvärde män : samling af lefnadsbeteckningar. Bd 1 |år=1853–1854 |utgivningsort=Helsingfors |libris=128210 |url=http://runeberg.org/finminn/1/0296.html |sid=286–324 }}
*Sture Enberg: Mikael Agricola, Pernåpojken som blev reformator, Litorale förlag 2017  {{ISBN|978-952-5045-85-7}}
* {{SBL|5606 |författare=K.B. Westman.|år=1918}}

==Externa länkar==
{{Commons|Category:Mikael Agricola}}
*{{BLF|14}}

{{STANDARDSORTERING:Agricola, Mikael}}
[[Kategori:Reformatorer]]
[[Kategori:Biskopar i Åbo stift]]
[[Kategori:Finländska präster]]
[[Kategori:Finländska författare]]
[[Kategori:Bibelöversättare]]