Visa källa för Gud låter sina trogna här

'''Gud låter sina trogna här''' är en [[psalm]] om änglarna av [[Georg Reimann]], publicerad 1639 (orig. ''[[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit]]''). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade [[Jesper Swedberg]] 1694 och infördes i [[1695 års psalmbok]].

== Text ==
När [[Johan Olof Wallin]] gav ut sitt ''[[Psalmbokskommitténs förslag (1816)|Förslag till svensk Psalmbok]]'' 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Swedbergs översättning stod det i stället ''nu är de helga änglars dag'' i varje strof.

== Melodi ==
Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2). Den trycktes i [[Geistliche Lieder]] av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535. Enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin även till psalmerna [[Var man må nu väl glädja sig]] (nr 219), [[Dig, Jesus, vare evigt pris]] (nr 21), [[Gud är vår starkhet och vårt stöd]] (nr 57), [[Ditt namn, o Gud, jag lova vill]] (nr 106), [[Du själv förordnat, store Gud]] (nr 200) och [[Mitt hierta nu fast gläder sigh]] (nr 304). Den användes även till psalmen [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]], [[Lina Sandell]] i frikyrkosångböcker.

== Högmarcks kommentar ==
[[Jesper Swedberg|D.SWEDBERG]] [[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit|Aus Lieb lässt Gott den]] REIMAN
 Translator ha ganska wäl öfwersatt de fyra wersarna, som Tyskarna hade och sedan then femte sielf tillagt.
 v 5 Tin '''Engel''' gifwe macht och mod (D Sw) Tin '''Ande''' (Cens)

== Publicerad i ==
* [[1694 års psalmbok]] som nr 
* [[1695 års psalmbok]] som nr 195 under rubriken ''Om de heliga englar'' med titeln ''"Gud låter här sin Kristenhet"''
* [[1819 års psalmbok]] som nr 35 under rubriken "Skapelsen och försynen. Änglarna. De förnämsta skapade varelserna."
* [[Sionstoner (1889)]] som nr 439 under rubriken "Psalmer".
* [[Svensk söndagsskolsångbok (1908)]] som nr 216 under rubriken "Änglavård".
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok (1920)]] som nr 362 den under rubriken "Änglavård".
* [[1937 års psalmbok]] som nr 142 under rubriken "Den helige Mikaels dag".
* [[Sionstoner (1935)]] som nr 240 under rubriken "Mikaelidagen" 
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 167, efter en bearbetning av [[Anders Frostenson]] under rubriken "Den helige Mikaels dag"
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 483, i en friare översättning, [[Guds änglar är hans sändebud]], av [[Olov Hartman]], med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag".
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 124 under rubriken "Mikaelidagen" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken.
* [[Lova Herren (1988)]] som nr 18 under rubriken "Guds godhet och fadersomsorg".
* [[Lova Herren (2020)]] som nr 369 under rubriken "Trygghet och förtröstan".

== Se även ==
* [[Gud vare tack och ära]]
* Hos [http://www.svenskaakademien.se Svenska Akademien] återfinns [https://web.archive.org/web/20090923124932/http://www.svenskaakademien.se/web/Den_gamla_psalmboken.aspx psalmtexten från 1695 i "Den gamla psalmboken" i PDF]
* Hos [http://www.siba.fi/swe/ Sibelius-Akademin] återfinns noterna enligt 1695 års melodi till [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00162&sivu=1 Hwar man må nu wäl glädia sigh], där det framgår att förebilden är: ''"Nun freut euch, lieben Christen g'mein / Es ist gewisslich an der Zeit"''.

{{wikisource verk}}

{{Psalmse}}
[[Kategori:Tyska psalmer]]