Visa källa för Brask, Hans

{{biskop
|kyrka=[[Romersk-katolska kyrkan]]
|stift=[[Linköpings stift]], biskop
|företrädare=[[Jacob Arborensis]]
|efterträdare=[[Jöns Magni]]
|period=cirka [[1513]]-[[1527]]
|biskopsvigd=[[7 augusti]] [[1513]] av [[Vincens Henningsson]] i [[Linköpings domkyrka]]
|född=[[1464]] |födelseort=[[Linköping]]
|död=[[30 juli]] [[1538]] |dödsort=[[Ląd]], [[Polen]]
|bild=Seal of Bishop Brask.png
|bildtext=Biskop Brasks sigill.
}}
'''Hans Brask''', född 1464 i Linköping, död 30 juli 1538 i [[cisterciens]]klostret i Ląd vid Poznań i Polen, var en svensk [[Romersk-katolska kyrkan|katolsk]] [[präst]], [[biskop]] av [[Linköpings stift]] cirka 1513–1527. Han är för eftervärlden bland annat känd för sin [[brasklapp]] från 1517, då han hemligt reserverade sig mot avsättandet av den dåvarande ärkebiskopen. Sammansvärjningsbrevet som biskop Brask skrev tillsammans med andra om rivningen av Gustav Trolles borg [[Almarestäkets borg|Almarestäket]] fick avgörande betydelse vid Stockholms blodbad, se [[Stäkets rivning]].

Efter att ha delegerats ansvaret för [[Uppsala stift]] på anmodan av ärkebiskop [[Johannes Magnus]] blev han under den senares frånvaro en av katolicismens främste försvarare under [[reformationen i Sverige]]. Efter att även Brask begett sig utomlands omkring 1527, övergick frågan till andra katolska biskopar och präster.

== Biografi ==
[[File:Ferdinand Boberg, Biskop Brasks tryckeri, Söderköping, 5 maj 1916.jpg|thumb|Kolteckning av [[Ferdinand Boberg]] (1860–1946) föreställande biskop Hans Brasks tryckeri i [[Söderköping]], daterad 5 maj 1916. Teckningen ingår i samlingen i [[Nordiska museet|Nordiska museets arkiv]].]]
[[File:Braskens hus 20160717.jpg|miniatyr|höger|Hans Brasks tryckeri, ''Braskens tryckeri'', på Munkbrogatan i [[Söderköping]], där antilutherska skrifter trycktes. Fotografi från 2016, 100 år efter [[Ferdinand Boberg|Ferdinand Bobergs teckning]] av tryckeriet som visas ovan.]]

=== Tidiga år ===
Brasks far var [[borgmästare]] i Linköping. Brask själv bedrev juridiska och kyrkorättsliga studier vid [[Greifswalds universitet|Greifswalds]] och [[Rostocks universitet]]<ref>Se [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/100023610 inskrivning av Hans Brask] i [[Rostocker Matrikelportal]]</ref> samt blev vid något av dem [[doktor]]. Efter sin hemkomst anställdes han som [[kanik]] i Linköpings kapitel och var en tid biskop [[Henrik Tidemansson]]s kansler.

Brask blev 1501 [[domprost]] efter [[Hemming Gadh]] då denne blev biskop. Under åren därefter vistades Brask i Rom men inträdde efter sin återkomst till Sverige 1504 i rikets råd. Under de följande åren spelade han en roll i de förhandlingar som fördes med Danmark efter brytningen 1505 och tillhörde dem som försökte arbeta fram en förlikning med danske kungen. Förlikningsträvandena kulminerade med [[Erik Trolle]]s val till [[riksföreståndare]] men falangen krossades av [[Sten Sture den yngre]] 1513. Samma år blev Brask biskop i Linköpings stift, sedan Gadh som var vald utan påvlig bekräftelse, måst träda tillbaka.

=== Tid som biskop ===
Under den följande tiden fick han en svår roll, då han egentligen ogillade Sten Stures uppträdanden mot [[ärkebiskop]] Gustaf Trolle men inte hade makt att motsätta sig denne. Detta skall vara bakgrunden till den "brasklapp" han skall ha infogat i beseglingen av 1517 års riksdagsbeslut. Efter Stens Sten Stures död slöt han sig även till [[Kristian II]] och unionspartiet, men övergick, främst genom [[Arvid Gustafsson Västgöte]]s påtryckningar till Gustav Vasas sida.<ref name="Svensk uppslagsbok, Malmö 1939">Svensk uppslagsbok, Malmö 1939</ref>

Brask är mest känd för den så kallade ''brasklappen''. Det sägs om Hans Brask, när han tvingades underteckna och sätta sitt [[sigill]] på [[mötet i Stockholm 1517|1517 års riksdags]] beslut att avsätta ärkebiskop [[Gustaf Trolle]], att han under sigillet stack en liten lapp, på vilken han hade skrivit "Härtill är jag nödd och tvungen" (alternativt "Till denna besegling är jag nödd och tvungen"<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brasklapp|titel=brasklapp|hämtdatum=2018-04-13|verk=ne.se|språk=}}</ref>). Detta berättas första gången i [[Olaus Petri]]s svenska krönika, skriven på 1540-talet och behäftad med många felaktigheter (se även [[Pelle Holm]]: ''[[Bevingade ord (bok)|Bevingade ord]]'', uppslagsordet "Nödd").<ref>{{runeberg.org|authors|braskhan.html Hans Brask}}</ref><ref name="nf2">{{runeberg.org|nfbd|0028.html Brask, Hans}}</ref> Det ska ha gjort att han överlevde [[Stockholms blodbad]].

Han stod till en början högt i anseende hos Gustav Vasa och var hans rådgivare i utrikespolitiska frågor men i takt med [[reformationen]] försämrades förhållandet. Brask protesterade 1525 mot Olaus Petris giftermål. Han påstås ha sagt ''bättre hade varit, Paulus blifvit bränder, än att han skulle varda af hvar man känder''.

Brask var politiskt och religiöst konservativ. "Vårt rikes frihet", sade han, "hänger på kyrkan och ridderskapet".<ref name="nf2" /> Han var en av sin tids högutbildade inom [[ekonomi]], [[politik]] och [[teologi]] men intresserade sig också för [[jordbruk]].

Han startade ett [[boktryckeri]] och ett [[Massa- och pappersindustri|pappersbruk]] i [[Söderköping]]. Tryckeriet var verksamt från 1523 till 1526 och lades ner på [[Gustav Vasa]]s befallning tillsammans med pappersbruket i samband med [[reformationen]]. Orsaken var att tryckeriet gav ut antilutherska skrifter. Huset i Söderköping finns fortfarande kvar och kallas för "Braskens tryckeri"<ref name="nf2" /><ref>[http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/bokt-sve.htm Åke Hallberg om de första boktryckarna i Sverige] {{Wayback|url=http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/bokt-sve.htm |date=20070620124131 }}</ref><ref>[http://2008.ostergotland.info/Upplevelseomraden/Default.asp?TopCategoryID=4771&ClientID=35809&CategoryID=4778 Medeltid i Östergötland – Braskens hus]{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Så vitt man vet var han den förste som tänkte på att förbinda [[Vättern]] och [[Vänern]] med en [[kanal]] och således möjliggöra en direkt förbindelse mellan östra Sverige och [[Kattegatt]].

Vid [[riksdagen 1527|Västerås riksdag 1527]] kom den stora sammanstötningen mellan kungen och biskopen, den så kallade [[Västerås recess]]. Sedan [[Johannes Magnus]] avrest till [[Danzig]], blev Brask katolicismens främste försvarare i Sverige.

=== Senare år ===
Han tvingades dock som sådan vika sig för kungens beslut att kyrkan skulle överlämna alla [[slott]] och all överflödig ränta till kungen. Han begav sig efter detta på en visitationsresa till [[Gotland]], varifrån han sedan fortsatte till Danzig för att aldrig återkomma till Sverige.<ref name="Svensk uppslagsbok, Malmö 1939" />

== Forskning ==
År 1970 utgav [[Hans Gillingstam]] och [[Göran Setterkrans]] handskriften "Genealogica 2", nu i [[Riksarkivet (Sverige)|Riksarkivet]]. Vid undersökningar har den visat sig vara en avskrift av en ej längre bevarad [[Biskop Hans Brasks släktbok|släktbok över Brask]]. Kunskapen om det senmedeltida svenska högfrälset har därmed berikats samt även de lägre socialgruppernas släktförhållanden inom [[Linköpings stift]].<ref>[http://www.ne.se/lang/hans-brask ne.se]</ref>

== Se vidare ==
*[[Lista över biskopar i Linköpings stift]]
*''[[Mäster Olof]]''
*''[[Brasklapp]]''
* {{SBL|16873 |författare=[[Sjödin, L.]]|år=1926|namn=Hans Brask}}
* {{Libris namn|förnamn=Hans|efternamn=Brask|år=1464–1538|namn=Brask, Hans|auth=178991}}

== Källor ==
<references/>

{{STANDARDSORTERING:Brask, Hans}}
[[Kategori:Biskopar]]
[[Kategori:Svenska präster]]