Visa källa för Apostlagärningarna

'''Apostlagärningarna''' (grekiska: Πράξεις τῶν Ἀποστόλων, ''Praxeis tōn Apostolōn''; latin: ''Acta apostolorum'') är en bok i [[Nya Testamentet]].<ref>Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: ''Nya kyrkokalendern'', Verbum Förlag AB, [[Litteraturåret 1983|1983]], {{ISBN|9152602974}}</ref>

== Innehåll ==
Boken, som följer omedelbart efter de fyra [[evangelisterna|evangelierna]] i [[bibeln]], och är den sista av Nya Testamentets ''historiska böcker'', innehåller tidsmässigt [[Apostel|apostlarnas]] första verksamhet efter [[Jesus|Jesu]] [[korsfästelse]]. Apostlagärningarna inleds med en redogörelse för Jesu [[Kristi himmelsfärd|himmelsfärd]], traditionellt daterad till den 14 maj år [[33]]. Därefter följer berättelsen om den första kristna [[församling]]ens utbredning, från dess bildande på [[pingstdagen]] 10 dagar efter Jesu himmelsfärd och den spridning den [[kristna]] rörelsen fick på grund av den första vågen av förföljelse som startade efter [[Stefanos]] [[martyr]]död och som även ledde till [[Paulus]] omvändelse ([[wikisource:sv:Bibeln 1917/Apostlagärningarna#9|Apg kap 9]]). Efter berättelsen om Aposteln Jakobs död övergår författaren till att skildra Paulus första missionsresa (ca år [[47]]), hans andra missionsresa (ca år [[48]] till [[51]]) samt den tredje resan i bl.a. [[Grekland]] (ca år [[54]] till [[58]]) som avslutas med att [[Paulus]] fängslas i [[Jerusalem]] cirka år [[58]]. Boken avslutas med [[Paulus]] ankomst till [[Rom]] cirka år [[62]] efter en strapatsrik resa med båt från [[Caesarea Martima|Caesarea]]. 

== Författare ==
Som dedikationen till [[Theofilus (bibel)|Theofilos]] visar, utgör Apostlagärningarna den andra delen av ett historiskt verk, där [[Lukasevangeliet]] utgör den första delen. Det finns ytterligare en liten skriftdetalj som visar hur dessa båda böcker idémässigt hänger ihop. I den grekiska grundtexten står det i inledningen "om allt som Jesus började göra och lära" och inte "gjorde och lärde" som det står i många svenska bibelöversättningar. Lukas vill till Theofilos visa att Jesu verk inte slutade med hans död och uppståndelse utan fick sin fortsättning med apostlarna. Båda delar har samma längd, texten passar en [[bokrulle]]. Även stil och innehåll talar för att det är samma författare. Traditionellt har båda böcker tillskrivits läkaren [[Lukas]]. Enligt traditionen nedskrevs denna bok i [[Rom]] (enligt andra i [[Filippi]], [[Alexandria]] eller [[Antiochia vid Orontes|Antiochia]]) omkr. år [[64]]. Det som talar för detta är det faktum att varken Paulus eller Petrus [[martyr]]död i samband med den förföljelse av de kristna som kejsar [[Nero]] startade i slutet av [[60-talet]] omnämns. Jerusalems förstörelse år 70 nämns i [[Lukasevangeliet]] (kap. 19:39–44), men detta talar inte för en senare datering baserat på att man tror det som står i boken. Förutsatt att boken är skriven före år 70 talar Jesus profetiskt om Jerusalems förstörelse. Förutsätter man att boken är en historieförfalskning skulle den lika gärna kunna vara skriven efter år 70. Boken sysselsätter sig huvudsakligen med [[Petrus]] (i den förra hälften, kap. 1–12) och Paulus (kap. 13 ff.). De övriga apostlarnas verksamhet omtalas högst obetydligt.

Länge har man lagt märke till de många paralleller som finns till [[Josefus]] i Apostlagärningarna och i Lukasevangeliet. Flera lärde har dragit slutsatsen att Lukas är beroende av Josefus, och att dessa bibelböcker har skrivits på 100-talet.<ref>{{webref |författare=Richard Carrier |titel=Luke and Josephus |url=http://www.infidels.org/library/modern/richard_carrier/lukeandjosephus.html |år=2000 }}</ref><ref>{{bokref |författare=Richard I. Pervo |titel=Acts : a commentary |år=2009 |isbn=978-0-8006-6045-1 }}</ref>

== Texten ==
Apostlagärningens text kommer i två varianter. Å ena sidan finns det den traditionella texten, som också finns i [[Codex Sinaiticus]], [[Codex Vaticanus]], [[Codex Alexandrinus]], osv. Å andra sidan finns en text som är ungefär 10 % längre. Exempel är [[Codex Bezae]], gamla översättningar och några [[papyrus]]fragment.

Såsom källor torde Lukas ha begagnat dels muntliga uppgifter, dels skriftliga uppteckningar. Dessutom stod han i nära förbindelse med Paulus och hade, såsom deltagare i flera av dennes resor, själv upplevat en stor del av de tilldragelser han skildrar. Innehållet vittnar om samvetsgrann forskning, framställningen är klar och livlig, och språket, likasom det i [[Lukasevangeliet]], det mest klassiska i Nya Testamentet.

Den radikalteologiska [[Tübingenskolan]] ansåg dock boken vara en under [[200-talet]] författad tendensskrift för att utplåna skillnaden mellan ''judaismen'' och ''paulinismen'' i den första kristna kyrkan.

== Jämförelser med andra källor ==
Eftersom boken beskriver historia i [[romarriket]], är det möjligt att jämföra några uppgifter med utsagor från andra författare. Datumen bekräftas ofta (t.ex. att [[Antonius Felix]] efterföljdes av [[Porcius Festus]] omkring år 60), men är inte alltid överens.

=== Theudas ===
Enligt Apg 5:36 nämns Theudas i ett tal av [[Gamaliel]] som en rebelledare för 400 man innan folkräkningen under [[Quirinius]] år 6 e.Kr. Men [[Josefus]] talar om en Theudas som var verksam omkring år 45.<ref>{{webbref|författare=[[Flavius Josefus]] |url=http://pace.cns.yorku.ca/York/york/showText?book=20&chapter=5&textChunk=nieseSection&chunkId=97&text=anti&version=whiston |titel=Judisk historia XX 97-99 }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>

==Referenser==
=== Noter ===
<references/>

==Se även==
*[[Egendomsgemenskap]]
*[[Kristen socialism]]

== Externa länkar ==
{{Commonscat|Acts of the Apostles}}
{{Wikisource|Kategori:Apostlagärningarna}}

{{Nya Testamentet}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Nya testamentet]]