Visa källa för Matteusevangeliet

[[Fil:The Evangelist Matthew Inspired by an Angel.jpg|miniatyr|Evangelisten [[Matteus]] får gudomlig inspiration av en [[ängel]]. Målning av [[Rembrandt]].]]
'''Matteusevangeliet''' är det enligt kyrkan främsta av de [[synoptiska evangelierna]]. 

== Innehåll ==
Matteusevangeliet innehåller största delen av [[Markusevangeliet]], men Markus språk har förbättrats, och ofta kortas berättelser av så att poängen blir tydligare. Matteusevangeliet har även en del material, framförallt [[Jesusord]], gemensamt med [[Lukasevangeliet]]; det gemensamma materialet (drygt en fjärdedel av matteustexten) anses av många forskare härstamma från den så kallade [[Q-källan]], se [[tvåkällshypotesen]] men flera andra förklaringsmodeller föreligger inom bibelforskningen till hur synoptikerna förhåller sig till varandra och utomstående källor. 

Matteusevangeliet kännetecknas av att det innehåller fem längre block av Jesu undervisning: kapitel 5–7, [[Bergspredikan]], kapitel 10, [[Mission]]stalet eller utsändningstalet, kapitel 13, Liknelsetalet, kapitel 18, Talet till församlingen eller kyrkoordningstslet, och kapitel 24–25, Talet om [[eskatologi|Jesu återkomst]]. Till Matteus särstoff, det vill säga det unika materialet för Matteusevangeliet, hör berättelserna om [[Jesus|Jesu]] födelse och barndom, flera [[liknelse]]r (till exempel skatten och pärlan och de tio brudtärnorna) samt en hel del Jesusord (till exempel om jordens salt och världens ljus samt vargar i fårakläder). Även Jesu uttalande om [[Petrus]] som klippan är matteiskt särstoff. Totalt utgör detta drygt en fjärdedel av evangeliet. Därutöver innehåller Matteusevangeliet många citat ur [[Gamla Testamentet]].

== Teologi ==
Matteusevangeliet lägger stor tonvikt vid [[Jesus]] som "Davids son", dvs den [[Messias]] som den kristna kyrkan hävdar finns utlovad i [[Gamla Testamentet]]. För Matteus är det också mycket viktigt att utmåla denne Messias som "Guds son", en återkommande formulering i evangeliet. De så kallade "reflektionscitat " som  återfinns i Matteusevangeliets inledning är därför mycket viktiga för evangeliet som helhet: de länkar Jesus från Nasaret med Gamla Testamentet sett ur författarens perspektiv. Som exempel kan nämnas reflektionscitatet från Jesaja 7:14 i evangeliets inledning: Jesus - född av jungfrun (Matteus använder Septuagintas översättning av versen i Jesaja) blir här "Imanuel" - "Gud med oss" något som sedan får sin fullkomning i evangeliets sista vers där Jesus uppges säga "jag är med er alla dagar till tidens slut". Inkarnationen utgör på så sätt ett så kallat "inklusio" (ett vanligt stildrag i såväl biblisk som utombiblisk litteratur) som inramar den övriga berättelsen.
Ett annat tydligt teologiskt drag i Matteus är betoningen av Jesu lära som uppfyllelsen - och inte upphävandet - av den judiska lagen samt hur denna lära lägger grunden för det så kallade [[Gudsriket]]: det rike den Messias som utmålas i Matteus har kommit för att utbreda. I detta ligger också hemligheten att även hedningar skall få ingå i förbundsfolket något som blir allra tydligast i den så kallade [[missionsbefallningen]], allra sista i evangeliet: "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar" (28:19).

== Historia ==
Om man accepterar tvåkällshypotesen som anger att Matteusevangeliet använder [[Markusevangeliet]] måste Matteusevangeliet vara skrivet efter Markusevangeliet. Markusevangeliet skrevs troligen i samband med [[Petrus]] död på 60-talet, och därför kan Matteusevangeliet inte dateras tidigare än till omkring år [[65]]. Många bibelforskare anser att man kan se spår av att [[Jerusalems förstörelse]] (år [[70]]) redan skett i evangeliet, vilket i så fall gör att det måste dateras efter denna händelse. Däremot var sådana förutsägelser om [[Jerusalems förstörelse]] inte alls ovanliga i Israel under Jesu livstid, vilket innebär att Jesus också mycket väl kan ha förväntat Jerusalems fall. Första gången Matteusevangeliet citeras är i [[Ignatios av Antiochia|Ignatios]] brev (skrivna omkring 105–110 e.Kr.). Då var alltså Matteusevangeliet känt åtminstone i den del av den tidiga kyrkan där Ignatios var verksam. Evangeliet bör alltså ha tillkommit någon gång mellan 65 och 100] e.Kr. Flera av [[Nya Testamentet]]s brev, som dateras till mellan 50 och 80 e.Kr., hänvisar till Jesu undervisning som bevaras i Matteusevangeliet. Inte minst författaren till [[Jakobs brev]] (en skrift som flera forskare menar kan vara Nya Testamentets äldsta skrift från sent 40-tal, men som majoriteten förlägger till ca 70–100) kan vara bekant med [[Bergspredikan]]. Det är oklart om dessa nytestamentliga skrifter hänvisar enbart till ''minnet'' av Jesu undervisning – förmedlat muntligt – eller till själva Matteusevangeliet.

Författaren hänvisar inte till sig själv i evangeliet, men enligt tidig kyrklig tradition författades det av aposteln Matteus. Författaren var kunnig i [[grekiska]] och därtill väl beläst på de judiska sederna. Författarens språkkunskaper gör det problematiskt att identifiera evangelisten [[Matteus]] med Jesu [[lärjunge]], [[tullindrivare]]n [[Matteus]] (10:1). 

[[Papias]] (omkring år 130) skriver att "Matteus sammanställde orden på [[arameiska]] och var och en översatte dem så gott han kunde". Detta har föranlett funderingar kring om det kan ha funnits en [[arameisk]] förlaga, eller i alla fall en arameisk samling av Jesusord, som källa till evangeliet. Något tecken på en sådan arameisk eller hebreisk förlaga går dock inte att spåra i grundtexten och Papias mening är omstridd av forskare.<ref>{{harvnb|''The New Jerome Biblical Commentary''|1996|p=630–631}}</ref> Se vidare [[arameiskt företräde]].

==Exempel på perikop==
;Kapitel 10, vers 28
* Grekiska: καὶ μὴ φοβεῖσθε ἀπὸ τῶν ἀποκτεννόντων τὸ σῶμα, τὴν δὲ ψυχὴν μὴ δυναμένων ἀποκτεῖναι: φοβεῖσθε δὲ μᾶλλον τὸν δυνάμενον καὶ ψυχὴν καὶ σῶμα ἀπολέσαι ἐν γεέννῃ.<ref>{{webbref |url=http://biblehub.com/text/matthew/10-28.htm |titel=Matthew 10:28 |verk=Bible Hub}}</ref>
* Svenska: Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet.

== Se även ==
* [[Jesus]]
* [[Jesu liv enligt Nya Testamentet]]
* [[Bergspredikan]]
* [[Jesus frestas]]
* [[Jesus går på vattnet]]
* [[Matteuseffekten]]

{{commonscat|Gospel of Matthew}}
{{wikisource|Kategori:Matteusevangeliet}}

== Källor ==
*{{bokref
|redaktör=Brown, Raymond E., Fitzmyer, Joseph A. & Murphy, Roland E.
|titel=The New Jerome Biblical Commentary
|år=1996
|utgivare=Chapman
|utgivningsort=London
|språk=engelska
|isbn=0-225-66803-3
|sid=630–674
}}

<references/>

{{Nya Testamentet}}

[[Kategori:Nya testamentet]]