Erasmus av Rotterdam: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
Verket publicerades under namnet ''[[Novum Instrumentum Omne]], diligenter ab Erasmo Rot. Recognitum et Emendatum''. I den andra utgåvan (1519) ersattes ordet ''Instrumentum'' i titeln med det mer välbekanta ''Testamentum''. Det var denna utgåva som sedan kom att användas av [[Martin Luther]] då han översatte Nya Testamentet till tyska. Dessa två första utgåvor sålde i närmast otroliga 3 300 exemplar. Den tredje utgåvan som kom 1522 användes av [[William Tyndale]] då han översatte Nya Testamentet till engelska. Tyndales översättning publicerades 1526, och kom att bilda underlag för den senare ''[[King James Version of the English Bible]]''. Den sista utgåvan Erasmus färdigställde 1535 dedicerade han till påven [[Leo X]]. År 1530 trycktes hos [[Ludwig Dietz]] i Rostock en utgåva av Erasmus ''Novum Testamentum'' som är av intresse för svensk historia, eftersom det existerar en variant som är prydd med det svenska riksvapnet. | Verket publicerades under namnet ''[[Novum Instrumentum Omne]], diligenter ab Erasmo Rot. Recognitum et Emendatum''. I den andra utgåvan (1519) ersattes ordet ''Instrumentum'' i titeln med det mer välbekanta ''Testamentum''. Det var denna utgåva som sedan kom att användas av [[Martin Luther]] då han översatte Nya Testamentet till tyska. Dessa två första utgåvor sålde i närmast otroliga 3 300 exemplar. Den tredje utgåvan som kom 1522 användes av [[William Tyndale]] då han översatte Nya Testamentet till engelska. Tyndales översättning publicerades 1526, och kom att bilda underlag för den senare ''[[King James Version of the English Bible]]''. Den sista utgåvan Erasmus färdigställde 1535 dedicerade han till påven [[Leo X]]. År 1530 trycktes hos [[Ludwig Dietz]] i Rostock en utgåva av Erasmus ''Novum Testamentum'' som är av intresse för svensk historia, eftersom det existerar en variant som är prydd med det svenska riksvapnet. | ||
<ref>{{Bokref|efternamn = Collijn|förnamn = Isak|titel = Sveriges bibliografi intill år 1600|hämtdatum = |år = |volym = 2}}</ref> | <ref>{{Bokref|efternamn = Collijn|förnamn = Isak|titel = Sveriges bibliografi intill år 1600|hämtdatum = |år = |volym = 2}}</ref> | ||
Att en del av upplagan har denna anknytning till Sverige, torde vara ett tecken på att en del av den var beställd från en uppdragsgivare i Sverige och avsedd för bokmarknaden i Sverige. Det är dock höljt i dunkel, vem det var som beställde utgåvan och hur många exemplar av denna tryckning som bar träsnittet med riksvapnet. Samme Ludwig Diets som tryckte [[Malmöpsalmboken ( | Att en del av upplagan har denna anknytning till Sverige, torde vara ett tecken på att en del av den var beställd från en uppdragsgivare i Sverige och avsedd för bokmarknaden i Sverige. Det är dock höljt i dunkel, vem det var som beställde utgåvan och hur många exemplar av denna tryckning som bar träsnittet med riksvapnet. Samme Ludwig Diets som tryckte [[Malmöpsalmboken (1533)]] | ||
I ''[[Sileni Alcibiadis]]'' (1515) attackerar Erasmus det han uppfattar som irrläror och felaktiga traditioner inom den katolska kyrkan, och ivrar för reformer. 1536 publicerade Erasmus sitt sista teologiska verk: ''[[De puritate ecclesiae Christianae]]'' där han resonerar kring kristendomens sanna innehåll utifrån psalm 14. | I ''[[Sileni Alcibiadis]]'' (1515) attackerar Erasmus det han uppfattar som irrläror och felaktiga traditioner inom den katolska kyrkan, och ivrar för reformer. 1536 publicerade Erasmus sitt sista teologiska verk: ''[[De puritate ecclesiae Christianae]]'' där han resonerar kring kristendomens sanna innehåll utifrån psalm 14. | ||
Versionen från 13 november 2021 kl. 18.15
Erasmus av Rotterdam (Desiderius Erasmus, Gerrit Gerrits), född 27 oktober troligen år 1466 i Rotterdam, död 12 juli 1536 i Basel, var en nederländsk humanist. Erasmus sökte förena den kristna tron med antikens bildning. Genom utgivningen av Nya Testamentets grekiska text parallellt med en ny latinsk översättning år 1516 inledde han en ny epok i bibelöversättningens och det vetenskapliga bibelstudiets historia. Hans kritik av kyrkliga missförhållanden och religiös förflackning beredde vägen för reformationen. När Luther angrep viljans frihet kom det dock till en brytning mellan dem. Erasmus eftersträvade reformer inom kyrkan – inte en splittring av den.
I England imponerades Erasmus särskilt av Colets studier av Bibeln, som var starkare influerad av de tidiga kyrkofäderna än av den senare skolastiken. Detta ledde till att han, när han lämnade England, valde att studera grekiska så att han skulle kunna läsa Bibeln och studera teologi genom att återvända till äldre källor. Han började även förbereda en nyöversättning av Bibeln från grekiskan. Trots att han ständigt hade ont om pengar lyckades han ägna de närmaste tre åren åt att lära sig grekiska genom att be vänner att skänka honom böcker och medel att betala lärare med. 1506 upptäcktes Lorenzo Vallas Anteckningar om Nya Testamentet vilket föranledde Erasmus att koncentrera sina bibelstudier på Nya Testamentet.
Teologiska verk
Erasmus skrev år 1501 Handbok för den kristne riddaren (Enchiridion militis Christiani). Boken utgavs första gången i tryck 1503 och därefter många gånger både under Erasmus livstid och därefter. Redan i den första utgåvan av Enchiridion kritiserade Erasmus mycket hårt tidens religionsutövning och fromhetsliv. Han ansåg att helgonkult och vördnaden för reliker är uttryck för ytlighet och likställer dem med avgudadyrkan. Varken i klosterlivet, i vallfärder eller i avlatshandel ser han en lämplig utövning av den kristna tron. Istället rekommenderar Erasmus att den troende bör be Herrens bön, förlåta sin nästa och försona sig med sina medmänniskor.[1] Drygt femton år innan Martin Luther publicerade sina 95 teser om avlaten formulerade Erasmus en liknande kritik mot den senmedeltida romerska kyrkan. År 1518 utgav Erasmus en ny utgåva av Handbok för den kristne riddaren som innehåller ett företal där han klart och tydligt försvarar Luther. Redan utgåvorna av Erasmus Enchiridion som trycktes före 1518 visar att det fanns en ytterst stark åsiktsgemenskap mellan Erasmus och Luther. Erasmus tillhörde kring år 1520 reformationens förespråkare.[2]
År 1516 publicerade Erasmus en ny, granskad, version av det grekiska Nya Testamentet, med en översättning till latin av honom själv, samt en kommentar till texterna. Erasmus deklarerade att det var viktigt att man bifogade originalversionen till en nyöversättning då det var hans mening att många av de tvister och felaktiga traditioner som uppstått inom kyrkan berodde på dåliga översättningar av bibeln och kyrkofädernas skrifter. Med originaltexten bifogad var en kritisk läsning möjlig. På detta sätt förenade Erasmus även den grekiska och den latinska bibeltraditionen. [3] Verket publicerades under namnet Novum Instrumentum Omne, diligenter ab Erasmo Rot. Recognitum et Emendatum. I den andra utgåvan (1519) ersattes ordet Instrumentum i titeln med det mer välbekanta Testamentum. Det var denna utgåva som sedan kom att användas av Martin Luther då han översatte Nya Testamentet till tyska. Dessa två första utgåvor sålde i närmast otroliga 3 300 exemplar. Den tredje utgåvan som kom 1522 användes av William Tyndale då han översatte Nya Testamentet till engelska. Tyndales översättning publicerades 1526, och kom att bilda underlag för den senare King James Version of the English Bible. Den sista utgåvan Erasmus färdigställde 1535 dedicerade han till påven Leo X. År 1530 trycktes hos Ludwig Dietz i Rostock en utgåva av Erasmus Novum Testamentum som är av intresse för svensk historia, eftersom det existerar en variant som är prydd med det svenska riksvapnet. [4] Att en del av upplagan har denna anknytning till Sverige, torde vara ett tecken på att en del av den var beställd från en uppdragsgivare i Sverige och avsedd för bokmarknaden i Sverige. Det är dock höljt i dunkel, vem det var som beställde utgåvan och hur många exemplar av denna tryckning som bar träsnittet med riksvapnet. Samme Ludwig Diets som tryckte Malmöpsalmboken (1533)
I Sileni Alcibiadis (1515) attackerar Erasmus det han uppfattar som irrläror och felaktiga traditioner inom den katolska kyrkan, och ivrar för reformer. 1536 publicerade Erasmus sitt sista teologiska verk: De puritate ecclesiae Christianae där han resonerar kring kristendomens sanna innehåll utifrån psalm 14.
Erasmus, Luther och reformationen
Erasmus och Luther lärde aldrig känna varandra personligen, men de brevväxlade mer eller mindre offentligt från 1519. De två var inledningsvis överens i sina krav på reformer av kyrkan. Efterhand kom de dock att bli meningsmotståndare kring hur långt dessa reformer skulle drivas, och på vilket sätt.[5] Erasmus eftersträvade alltid reformer inom kyrkan, medan det snart blev uppenbart att Luthers mål var mycket mer revolutionärt. Luther ville att Erasmus tydligt skulle uttala sig för en reformerad kyrka, men detta stred mot både Erasmus intentioner, och hans princip att söka stå utanför alla institutioner och partibildningar för att kunna hävda sin ställning som oberoende forskare. Luther hävdade då att Erasmus inställning snarare berodde på feghet.
Erasmus valde då att i en skrift 1533 öppet ta ställning mot Luther, och istället hävda traditionens heliga ställning så som den uppfattades av den katolska kyrkan. Som en följd av detta kallade Luther Erasmus, i ett brev till Nikolaus von Amsdorf, för en huggorm, en lögnare och djävulens verktyg.[6]
En av de främsta tvistepunkterna mellan Luther och Erasmus var synen på den fria viljan. Lika bestämt som Luther hävdade att människan inte hade någon fri vilja förklarade Erasmus att den fria viljan existerade, och att möjligheten att göra egna val var nödvändig för människans existens som Guds avbild.
Erasmus och Luther hade dock en likartad syn på sakramenten. När Erasmus hävdade att Kristus var sant och kroppsligen närvarande i nattvarden, var detta en uppfattning som biträddes av Luther, men inte av Calvin.[7]
Se Vidare
Källor
- ↑ av Rotterdam, Erasmus (1995). ”Enchiridion militis Christiani ( 1503)”, i Erasmus von Rotterdam: Ausgewählte Schriften, bd. 1, Epistola ad Paulum Volzium [= Brief an Paul Volz]; Enchi ridion militis christiani [= Handbüchlein eines christlichen Streiters], red. Werner Welzig
- ↑ Augustijn, Cornelius (2003). Humanismus
- ↑ "Epistle 337" in Collected Works of Erasmus Vol. 3, 134.
- ↑ Collijn, Isak. Sveriges bibliografi intill år 1600. "2"
- ↑ Galli, Mark, andm, Olsen, Ted. 131 Christians Everyone Should Know. Nashville: Holman Reference, 2000, p. 344.
- ↑ D. Martin Luthers Werke: Kritische Gesamtausgabe. Briefwechsel, vol. 7, Weimar: Böhlau, pp. 27-40.
- ↑ Opera omnia Desiderii Erasmi Roterodami, vol. V/1, Amsterdam: Norht-Holland, pp. 278-290