Broocman, Carl Fredric: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
=== Carl Fredric efterträder fadern === | === Carl Fredric efterträder fadern === | ||
Det var ett för sin tid blomstrande företag med en ganska vidsträckt förlagsrörelse som Carl Fredric kom att ta över 1732. Han for till Wittenberg för studier och blev vid återkomsten tryckeriets faktor. Tack vare annonser och tryckta bokkataloger fick alstren stor spridning. Det kunde bli upplagor på flera tusen. | Det var ett för sin tid blomstrande företag med en ganska vidsträckt förlagsrörelse som Carl Fredric kom att ta över 1732. Han for till Wittenberg för studier och blev vid återkomsten tryckeriets faktor. Tack vare annonser och tryckta bokkataloger fick alstren stor spridning. Det kunde bli upplagor på flera tusen. Se även [[Carl Fredric Broocmans tryckeri]]. | ||
År 1736 köpte Carl Fredric Himmelstalunds skattesäteri utanför Norrköping av fadern och fick därmed en herrgård med stor trädgård alldeles norr om Motala ström. Så småningom överlät Carl Fredric tryckeriet till sin svärson [[Johan Fr. Edman]] (d.1791). | År 1736 köpte Carl Fredric Himmelstalunds skattesäteri utanför Norrköping av fadern och fick därmed en herrgård med stor trädgård alldeles norr om Motala ström. Så småningom överlät Carl Fredric tryckeriet till sin svärson [[Johan Fredrik Edman d.ä.|Johan Fr. Edman]] (d.1791). | ||
===Beskrivning över Östergötland=== | === Beskrivning över Östergötland === | ||
Carl Fredric bodde nu på Himmelstalunds gård och kunde där ha tagit det lugnt och njutit av livets goda. Emellertid lockades han att gå i faderns fotspår och bli författare. Han beslöt sig för att i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_von_Linné | Carl Fredric bodde nu på Himmelstalunds gård och kunde där ha tagit det lugnt och njutit av livets goda. Emellertid lockades han att gå i faderns fotspår och bli författare. Han beslöt sig för att i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_von_Linné Carl von Linné]s anda skriva ett verk om Östergötland. I förordet berättar han: ''then stora möda jag trenne särskildte år om Sommartiderna haft, medelst omkringresande til hwarje Stad och Sokn här i ÖsterGötland, at uti erforderliga mål gjöra mig underrättad; all then otroliga correspondence thenna samling förorsakat, och then myckna kostnad jag anwändt, förutan öfrigit beswär, som enhwar af thenna Beskrifnings innehåll lätteligen kan se och finna''. | ||
Topografen tycks personligen ha besökt alla de platser han beskriver, vari ingår 5 städer och 108 [[pastorat]]. Han reste runt i landskapet med häst och vagn, kanske någon enstaka gång också med släde, och intervjuade prästerna, som fått en rekommendation från biskop [[Andreas Olavi Rhyzelius]] att ge stöd åt Broocman. Det tog åtskilliga år innan det stora verket var klart för tryckning. Det är uppdelat i två delar. Den första, omfattande 200 sidor, beskriver först hela landskapet, sedan städerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Wadstena och Skeninge. Andra delen, omfattande 780 sidor, beskriver landsbygden häradsvis och sockenvis och avslutas med ett register, med sockennamnen i alfabetisk ordning. Den åberopas alltjämt som en viktig källa, när det gäller framställningar av Östergötlands historia. | Topografen tycks personligen ha besökt alla de platser han beskriver, vari ingår 5 städer och 108 [[pastorat]]. Han reste runt i landskapet med häst och vagn, kanske någon enstaka gång också med släde, och intervjuade prästerna, som fått en rekommendation från biskop [[Andreas Olavi Rhyzelius]] att ge stöd åt Broocman. Det tog åtskilliga år innan det stora verket var klart för tryckning. Det är uppdelat i två delar. Den första, omfattande 200 sidor, beskriver först hela landskapet, sedan städerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Wadstena och Skeninge. Andra delen, omfattande 780 sidor, beskriver landsbygden häradsvis och sockenvis och avslutas med ett register, med sockennamnen i alfabetisk ordning. Den åberopas alltjämt som en viktig källa, när det gäller framställningar av Östergötlands historia. | ||
Det var sina sista krafter han lade ned på sin östgötabeskrivning; han var nämligen märkt av sjukdom och redan sommaren efter utgivningen avled Carl Fredric Broocman i en ålder av 52 år. Hans hustru Magdalena Aschania hade dött redan två år tidigare. De efterlämnade sonen [[Carl Gustaf Broocman]] och dottern [[Catharina Elisabeth Broocman]]. | Det var sina sista krafter han lade ned på sin östgötabeskrivning; han var nämligen märkt av sjukdom och redan sommaren efter utgivningen avled Carl Fredric Broocman 1761 i en ålder av 52 år. Hans hustru Magdalena Aschania hade dött redan två år tidigare. De efterlämnade sonen [[Carl Gustaf Broocman]] och dottern [[Catharina Elisabeth Broocman]]. | ||
===Efterskrift=== | ===Efterskrift=== | ||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
* [https://books.google.se/books?id=KHemAgKqGC4C&dq=Beskrifning+%C3%96fwer+the+i+%C3%96ster-G%C3%B6tland+Befintelige&hl=sv&source=gbs_navlinks_s ''Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor, Soknar, Säterier, Öfwer-Officers-Boställen, Jernbruk och Prestegårdar, med mera:''] Utgifwen och till Trycket befordrad af Carl Fredric Broocman. Tryckt i Norrköping hos [[Johan Fr. Edman]] år 1760 / Faksimile: G. Ekströms förlag 1993 | * [https://books.google.se/books?id=KHemAgKqGC4C&dq=Beskrifning+%C3%96fwer+the+i+%C3%96ster-G%C3%B6tland+Befintelige&hl=sv&source=gbs_navlinks_s ''Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor, Soknar, Säterier, Öfwer-Officers-Boställen, Jernbruk och Prestegårdar, med mera:''] Utgifwen och till Trycket befordrad af Carl Fredric Broocman. Tryckt i Norrköping hos [[Johan Fredrik Edman d.ä.|Johan Fr. Edman]] år 1760 / Faksimile: G. Ekströms förlag 1993 | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Nuvarande version från 27 januari 2022 kl. 08.16
Carl Fredric Broocman, född 16 eller 27 december 1709 i Lais, Livland, död 27 juli 1761 i Norrköping, begravd på Östra Eneby kyrkogård. Han var i yrkeslivet verksam som topograf, historiker och författare.
Biografi
Uppväxt
Carl Fredric Broocman var son till Reinerus Reineri Broocman och Anna Catharina Goldhan härstammar från en balttysk släkt. När han föddes 1709 pågick det stora nordiska kriget (1700-1721). Under en period hade kung Karl XII sitt vinterkvarter i Lais, men det gick dåligt för svenskarna. Livland härjades och ödelades, varför familjen flydde till Sverige 1711.
Efter att ha vistats en tid i Stockholm, mottog fadern 1712 en adjunkttjänst vid Norrköpings Hedvigs tyska församling och utnämndes 1713 enhälligt till kyrkoherde. Det dröjde emellertid inte länge förrän det stora nordiska kriget även nådde Östergötland. År 1719 plundrades och brändes Norrköping som ett led i de ryska härjningarna.
Efter fredsslutet 1721 grundade fadern 1724 Norrköpings första boktryckeri. Boktryckeriet gick bra och många böcker producerades.
Carl Fredric efterträder fadern
Det var ett för sin tid blomstrande företag med en ganska vidsträckt förlagsrörelse som Carl Fredric kom att ta över 1732. Han for till Wittenberg för studier och blev vid återkomsten tryckeriets faktor. Tack vare annonser och tryckta bokkataloger fick alstren stor spridning. Det kunde bli upplagor på flera tusen. Se även Carl Fredric Broocmans tryckeri.
År 1736 köpte Carl Fredric Himmelstalunds skattesäteri utanför Norrköping av fadern och fick därmed en herrgård med stor trädgård alldeles norr om Motala ström. Så småningom överlät Carl Fredric tryckeriet till sin svärson Johan Fr. Edman (d.1791).
Beskrivning över Östergötland
Carl Fredric bodde nu på Himmelstalunds gård och kunde där ha tagit det lugnt och njutit av livets goda. Emellertid lockades han att gå i faderns fotspår och bli författare. Han beslöt sig för att i Carl von Linnés anda skriva ett verk om Östergötland. I förordet berättar han: then stora möda jag trenne särskildte år om Sommartiderna haft, medelst omkringresande til hwarje Stad och Sokn här i ÖsterGötland, at uti erforderliga mål gjöra mig underrättad; all then otroliga correspondence thenna samling förorsakat, och then myckna kostnad jag anwändt, förutan öfrigit beswär, som enhwar af thenna Beskrifnings innehåll lätteligen kan se och finna.
Topografen tycks personligen ha besökt alla de platser han beskriver, vari ingår 5 städer och 108 pastorat. Han reste runt i landskapet med häst och vagn, kanske någon enstaka gång också med släde, och intervjuade prästerna, som fått en rekommendation från biskop Andreas Olavi Rhyzelius att ge stöd åt Broocman. Det tog åtskilliga år innan det stora verket var klart för tryckning. Det är uppdelat i två delar. Den första, omfattande 200 sidor, beskriver först hela landskapet, sedan städerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Wadstena och Skeninge. Andra delen, omfattande 780 sidor, beskriver landsbygden häradsvis och sockenvis och avslutas med ett register, med sockennamnen i alfabetisk ordning. Den åberopas alltjämt som en viktig källa, när det gäller framställningar av Östergötlands historia.
Det var sina sista krafter han lade ned på sin östgötabeskrivning; han var nämligen märkt av sjukdom och redan sommaren efter utgivningen avled Carl Fredric Broocman 1761 i en ålder av 52 år. Hans hustru Magdalena Aschania hade dött redan två år tidigare. De efterlämnade sonen Carl Gustaf Broocman och dottern Catharina Elisabeth Broocman.
Efterskrift
Sonen Carl Gustaf lämnade efter sig en avhandling om Norrköpings stads historia. Även Carl Fredric Broocmans brorson, Nils Reinhold Brocman, var historiker och skrev bland annat om Norrköping.
Publikationer
- Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor, Soknar, Säterier, Öfwer-Officers-Boställen, Jernbruk och Prestegårdar, med mera: Utgifwen och till Trycket befordrad af Carl Fredric Broocman. Tryckt i Norrköping hos Johan Fr. Edman år 1760 / Faksimile: G. Ekströms förlag 1993