Psalmbokskommitté (1763): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Psalmbokskommittén 1763''' tillkom på förordnande av kung Adolf Fredrik den 4 november 1763, ''[[Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende]]''. | '''Psalmbokskommittén 1763''' tillkom på förordnande av kung Adolf Fredrik den 4 november 1763, ''[[Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende]]''. | ||
== | == Föregångare == | ||
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., [[Sven Hof]], "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen [[Henric Benzelius]] uppdrag till kyrkoherde [[Carl Johan Lohman]] att "rätta och omarbeta" psalmboken år 1756. Även prosten [[Luth]] inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, [[Samuel Troilius]] föreslår 1761 tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium. | Redan 1755 utkom en skrift av S.H., [[Sven Hof]], "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen [[Henric Benzelius]] uppdrag till kyrkoherde [[Carl Johan Lohman]] att "rätta och omarbeta" psalmboken år 1756. Även prosten [[Luth]] inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, [[Samuel Troilius]] föreslår 1761 tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium. | ||
Versionen från 5 april 2022 kl. 10.25
Psalmbokskommittén 1763 tillkom på förordnande av kung Adolf Fredrik den 4 november 1763, Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende.
Föregångare
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., Sven Hof, "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen Henric Benzelius uppdrag till kyrkoherde Carl Johan Lohman att "rätta och omarbeta" psalmboken år 1756. Även prosten Luth inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, Samuel Troilius föreslår 1761 tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium.
Ledamöter
- Olof Celsius d.y., kyrkoherde i S:t Jakob och Johannes församling, ordförande
- Olof Röningk, skolmästare i Katarina, kommitténs notarie
- Jöran Schröder, överhovpredikant, pastor primarius
- Justus Christoffer Hausswolff, kyrkoherde i S:t Jakob och Johannes församling
- Olof Gråberg, kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling
- Johan Miklin, musikalisk rådgivare, domkyrkoorganist i Linköping
Deras arbete resulterar i Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67), även kallat det Celsiska psalmboksförslaget