Ramström, Klas Olof: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Klas Olof Ramström''' var en svensk universitetslärare, född den 18 april 1791 i Stjärnsund i Närke, död 29 juli 1852. blef 1810 student i Uppsala, där han 1818 pr...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Klas Olof Ramström''' var en svensk universitetslärare, född den 18 april 1791 i Stjärnsund i Närke, död 29 juli 1852.  
'''Klas Olof Ramström''' var en svensk universitetslärare, född den 18 april 1791 i Stjärnsund i Närke, död 29 juli 1852.  


blef 1810 student i Uppsala, där han
1810 tog han studenten i Uppsala och promoverades 1818 till fil. mag. 1819—34 var han delägare, tillsammans med Palmblad, i akademiska boktryckeriet. Den 4 juni 1820 var han fadder till [[J.C.F. Haeffner]]s dotter [[Haeffner, Johanna Magdalena|Johanna Magdalena]] tillsammans med [[Gustafva Haeffner]]. 1823 utnämndes han till docent i hebreiska och syriska språken och samma år gifte han sig med [[Gustafva Haeffner]]. 1831 blev han e.o. adjunkt i österländska språk.  
1818 promoverades till filos. magister. 1819—34
1827 öppnade Ramström en skola, Uppsala lyceum, som vann stort anseende och fortsatte till 1839, då han bosatte sig i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på dagordningen stående undervisningsfrågan i det av honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk, där de båda bildningslinjerna var sammanslagna. 1851 överlämnade Ramström Stockholms lyceum till K.J. Bohman och O. von Feilitzen varefter han uteslutande ägnade sig åt publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska tidningen". Ramström behandlade pedagogiska spörsmål även teoretiskt och lämnade en framställning "Om undervisningsverken i Sverige såväl de äldre, gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya elementarskolan, Uppsala lyceum o.s.v." (1833). Med J.A. Moberger deltog Ramström i översättningen av Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829—32).  
innehade han (i bolag med Palmblad) akademiska
boktryckeriet. 1823 utnämndes han till docent i
hebreiska och syriska språken och 1831 till
e. o. adjunkt i österländska språk. 1827 öppnade
R. en skola, Uppsala lyceum, som vann mycket
anseende och fortfor till 1839, då han bosatte sig
i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på
dagordningen stående undervisningsfrågan i det af
honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk,
där de båda bildningslinjerna voro förenade. 1851
öfverlämnade R. Stockholms lyceum åt K. J. Bohman
och O. von Feilitzen samt egnade sig uteslutande åt
publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska
tidningen". R. behandlade pedagogiska spörsmål
äfven teoretiskt och lämnade en framställning Om
undervisningsverken i Sverige såväl de äldre,
gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya
elementarskolan, Uppsala lyceum o.s. v. (1833). Jämte
J. A. Moberger deltog R. i öfversättningen af
Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829—32).  


==Källor==
==Källor==

Nuvarande version från 12 december 2015 kl. 21.12

Klas Olof Ramström var en svensk universitetslärare, född den 18 april 1791 i Stjärnsund i Närke, död 29 juli 1852.

1810 tog han studenten i Uppsala och promoverades 1818 till fil. mag. 1819—34 var han delägare, tillsammans med Palmblad, i akademiska boktryckeriet. Den 4 juni 1820 var han fadder till J.C.F. Haeffners dotter Johanna Magdalena tillsammans med Gustafva Haeffner. 1823 utnämndes han till docent i hebreiska och syriska språken och samma år gifte han sig med Gustafva Haeffner. 1831 blev han e.o. adjunkt i österländska språk. 1827 öppnade Ramström en skola, Uppsala lyceum, som vann stort anseende och fortsatte till 1839, då han bosatte sig i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på dagordningen stående undervisningsfrågan i det av honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk, där de båda bildningslinjerna var sammanslagna. 1851 överlämnade Ramström Stockholms lyceum till K.J. Bohman och O. von Feilitzen varefter han uteslutande ägnade sig åt publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska tidningen". Ramström behandlade pedagogiska spörsmål även teoretiskt och lämnade en framställning "Om undervisningsverken i Sverige såväl de äldre, gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya elementarskolan, Uppsala lyceum o.s.v." (1833). Med J.A. Moberger deltog Ramström i översättningen av Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829—32).

Källor