Ramström, Klas Olof: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Klas Olof Ramström''' var en svensk universitetslärare, född den 18 april 1791 i Stjärnsund i Närke, död 29 juli 1852. | '''Klas Olof Ramström''' var en svensk universitetslärare, född den 18 april 1791 i Stjärnsund i Närke, död 29 juli 1852. | ||
1810 tog han studenten i Uppsala och promoverades 1818 till fil. mag. 1819—34 var han delägare, tillsammans med Palmblad, i akademiska boktryckeriet. 1823 utnämndes han till docent i hebreiska och syriska språken och samma år gifte han sig med [[Gustafva Haeffner]]. 1831 blev han e.o. adjunkt i österländska språk. | 1810 tog han studenten i Uppsala och promoverades 1818 till fil. mag. 1819—34 var han delägare, tillsammans med Palmblad, i akademiska boktryckeriet. Den 4 juni 1820 var han fadder till [[J.C.F. Haeffner]]s dotter [[Haeffner, Johanna Magdalena|Johanna Magdalena]] tillsammans med [[Gustafva Haeffner]]. 1823 utnämndes han till docent i hebreiska och syriska språken och samma år gifte han sig med [[Gustafva Haeffner]]. 1831 blev han e.o. adjunkt i österländska språk. | ||
1827 öppnade Ramström en skola, Uppsala lyceum, som vann stort anseende och fortsatte till 1839, då han bosatte sig i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på dagordningen stående undervisningsfrågan i det av honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk, där de båda bildningslinjerna var sammanslagna. 1851 överlämnade Ramström Stockholms lyceum till K.J. Bohman och O. von Feilitzen varefter han uteslutande ägnade sig åt publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska tidningen". Ramström behandlade pedagogiska spörsmål även teoretiskt och lämnade en framställning "Om undervisningsverken i Sverige såväl de äldre, gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya elementarskolan, Uppsala lyceum o.s.v." (1833). Med J.A. Moberger deltog Ramström i översättningen av Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829—32). | 1827 öppnade Ramström en skola, Uppsala lyceum, som vann stort anseende och fortsatte till 1839, då han bosatte sig i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på dagordningen stående undervisningsfrågan i det av honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk, där de båda bildningslinjerna var sammanslagna. 1851 överlämnade Ramström Stockholms lyceum till K.J. Bohman och O. von Feilitzen varefter han uteslutande ägnade sig åt publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska tidningen". Ramström behandlade pedagogiska spörsmål även teoretiskt och lämnade en framställning "Om undervisningsverken i Sverige såväl de äldre, gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya elementarskolan, Uppsala lyceum o.s.v." (1833). Med J.A. Moberger deltog Ramström i översättningen av Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829—32). | ||
Nuvarande version från 12 december 2015 kl. 21.12
Klas Olof Ramström var en svensk universitetslärare, född den 18 april 1791 i Stjärnsund i Närke, död 29 juli 1852.
1810 tog han studenten i Uppsala och promoverades 1818 till fil. mag. 1819—34 var han delägare, tillsammans med Palmblad, i akademiska boktryckeriet. Den 4 juni 1820 var han fadder till J.C.F. Haeffners dotter Johanna Magdalena tillsammans med Gustafva Haeffner. 1823 utnämndes han till docent i hebreiska och syriska språken och samma år gifte han sig med Gustafva Haeffner. 1831 blev han e.o. adjunkt i österländska språk. 1827 öppnade Ramström en skola, Uppsala lyceum, som vann stort anseende och fortsatte till 1839, då han bosatte sig i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på dagordningen stående undervisningsfrågan i det av honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk, där de båda bildningslinjerna var sammanslagna. 1851 överlämnade Ramström Stockholms lyceum till K.J. Bohman och O. von Feilitzen varefter han uteslutande ägnade sig åt publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska tidningen". Ramström behandlade pedagogiska spörsmål även teoretiskt och lämnade en framställning "Om undervisningsverken i Sverige såväl de äldre, gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya elementarskolan, Uppsala lyceum o.s.v." (1833). Med J.A. Moberger deltog Ramström i översättningen av Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829—32).
Källor
- Nordisk Familjebok bd 22, spalt 985