Psalmopoeographia

Psalmopoeographia, en bok författad av Lars Högmarck, utgiven 1736 på Johan Laurentius Horrns bekostnad.

Högmarck föklarar själv titeln: "thet är: En Beskrifning öfwer them som hafwa giordt Psalmar" - kort och gott. Den innehåller i två avdelningar: dels analys av de då kända psalmerna (1695 års psalmbok) och jämförelse med den av Jesper Swedberg utgivna psalmboken 1694, dels biografier över författarna.

Titelbladets text

I HERrans JESU Namn!
Psalmopoeographia. En utförlig Beskrifning Öfwer them, som hafwa 1. Sammansatt, 2. Öfwersatt och 3. Förbettrat Psalmarna, Uti then, På Kongl. Maj:ts allernådigsta Befallning, åhr 1695, Öfwersedda Swenska Psalm-boken, Med monga både nyttiga och nödiga Anmerkningar försedd; i Twenne Afdelningar föresteld; Och allom rettsinnigom, af then siungande Församlingene i Swerige, til nöge och underrettelse, utur åtskilliga, så wäl tryckta, som otryckta Skrifter, Bref och Handlingar; ganska monga, både äldre och nyare, brukeliga och aflagda Latinska, Tyska och Swenska andliga Psalm-, Song- och Wiso-Böker. Sammanletad och utarbetad af Lars Högmarck, Alexanderson. Stockholm, Uplagd med Joh Laur. Horrn, Kongl. Antiquit. Arch. Boktr. bekostnad, 1736. Se originalet

Företalet

är daterat Örebro, then 6. Februar Anno 1736. Lars Högmarck, Ridgothus.

Första avdelningen

O HERre hielp: O HERre, låt wäl gå!

Psalmopoeographiae Första Afdelning

Ther uti, så wida mögeligit är, kortteligen wisas: Huru Psalmarna på Latin, Tysko eller Swensko begynnas; Hwilke them sammansatt, öfwersatt och förbettrat; Huruwida öfwersättningarna komma öfwerens med sielfwa grundspråken; Hwarutinnan och hwarföre the äro förbettrade; Huruledes the mörka och twåtydiga meningarna skola förstås; Om någon merckwerdig hendelse, en eller annan Psalm angående, kunnat sig tilldraga; Huru monga Psalmar man på en Ton siunga kan.

Merck.

Thenna Förra Afdelningen är så inrettad, at then Swenske Psalmen står först, effter sin i nya Psalm-Boken tilhöriga numer; är han tå aldraförst på Swensko skrifwen , så nämnes ther bredowid thes Auctor (och tå kan ingen hwarken Tysk eller Latinsk Psalm widare framföras,) men är han öfwersatt, thes Translator, och theräst han sedermera skulle wara förbettrad, thes Emendator. Sedan fölger then Tyske Psalmen, antingen med sin Auctore, om han i thet Språket först sammanskrifwen är; eller Translatore, så framt han ther äfwenwäl är öfwersatt; och Emendatore om han ther befinnes wara förbettrad. Endeligen blifwer then Latinske Psalmen, hwarifrån både then Tyske och Swenske eller någonthera allenast är öfwersatt, med sin Auctore, om man kunnat få honom igen, tillsatt, och the omtalta Anteckningarna wid hwar och en Psalm, ther the pröfwas nödiga, sedan i kortteligaste motto andragna.

(Min kommentar: Auctor = Författare. Translator = Översättare, Emendator = Bearbetare. När det i kommentarerna står "D Swedb" Ps.B." avses det av Jesper Swedberg utgivna förslaget till psalmbok 1694. När det står "Censores" ("Cens") avses den 1695 utgivna, godkända psalmboken. Står det "Vet" menas "den gamla psalmboken", oklart vilken det är men äldre än 1695.)

Andra avdelningen

O HERre hielp: O HERre, låt wäl gå!

Psalmopoeographiae Andra Afdelning

Ther uti, så wida mögeligit är, kortteligen wisas: Hwad Embeten thesse Personer, som Psalmarna således hafwa sammansatt, öfwersatt eller förbettrat, i Lifstiden beklädt; när och hwar the födde äro; Hwad hendelser the warit underkastade; Huru the lefwat; när och hwar the dödt; i hwilka och huru monga af wåra Psalmar hwar och en af them giordt och förferdigat hafwer;