Guidning i Psalmboksmuseet: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
== Flera olika lokala == | == Flera olika lokala == | ||
1526 | * Andra utgåvan ges ut 1530 med namnet [[Någre Gudhelige Wijsor]] och innehåller tio psalmer. Nr 1-7 och 10 fanns i 1526. <br> | ||
1536 | * Tredje utgåvan kommer 1536 och har redan då 45 psalmer. Av dessa finns fortfarande nitton stycken kvar i vår nuvarande psalmbok från 1986. Böckerna saknar uppgifter om författare/översättare och melodier. De utges inom ett begränsat område och är inte avsedda för hela riket. | ||
1582 | * 1582 utkommer en [[1582 års psalmbok|psalmbok i Uppsala]] | ||
1650 | * 1645 utkommer en [[Upsalapsalmboken (1645)|psalmbok i Uppsala]] | ||
* 1650 utkommer [[Göteborgspsalmboken]] | |||
1688 | 1688 | ||
Versionen från 4 september 2022 kl. 16.44
Gården Krokens historia
Sidan är inte färdig än
Handout [Psalmboks- och Bibelmuseet på Kroken, ett litet kom-ihåg]
Välkomna till Sveriges enda Psalmboks- och Bibel-museum. Såväl besök som guidning är kostnadsfria. Museet har ca 1800 psalmböcker och en stor mängd koralböcker från 32 olika samfund samt ett par hundra biblar, både "av konungen godkända" och fristående utgivningar.
Jag guidar om svensk kulturhistoria från 1500-talet och framåt, inte religion i sig.
Martin Luther var en av grundarna av den evangeliskt-lutherska tro som är den Svenska Kyrkans tro. Några av hans grundstenar är att församlingen skulle vara med och sjunga, inte bara kören i koret som oftast sjöng på latin, obegripligt för de flesta. Han menade också att var och en skulle bilda sig en egen uppfattning om bibeln. Till dessa ändamål behövdes både bibel och psalmer på det egna språket, i hans fall tyska.
Psalmböcker
Luther och Olaus Petri
Luther började tidigt översätta latinska psalmer och författa nya psalmer. Han komponerade egna melodier, eller bearbetade folkmelodier, till psalmerna. Redan 1524 utkommer en liten bok med psalmer på tyska och de närmaste åren ges det ut ett flertal nya psalm- och sångböcker på tyska.
Redan ett par år efter Luthers första psalmbok utges den första psalmboken på svenska. Det var år 1526, den hette Suenska visor eller sånger och finns omtalad bl.a. i brev från Gustav Vasa, men inget exemplar finns kvar idag. Enligt forskaren Sverker Ek innehöll den åtta psalmer, varav alla åtta finns i 1695 års psalmbok och tre i vår nuvarande psalmbok från 1986. Sannolikt har bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri Nericius översatt de flesta och skrivit tre.
Flera olika lokala
- Andra utgåvan ges ut 1530 med namnet Någre Gudhelige Wijsor och innehåller tio psalmer. Nr 1-7 och 10 fanns i 1526.
- Tredje utgåvan kommer 1536 och har redan då 45 psalmer. Av dessa finns fortfarande nitton stycken kvar i vår nuvarande psalmbok från 1986. Böckerna saknar uppgifter om författare/översättare och melodier. De utges inom ett begränsat område och är inte avsedda för hela riket.
- 1582 utkommer en psalmbok i Uppsala
- 1645 utkommer en psalmbok i Uppsala
- 1650 utkommer Göteborgspsalmboken
1688
Första gemensamma 1694/95/97
Pietism och herrnhutism
Pietism
Nåd, helgelse, passion.
Herrnhutism
Sår- och blodsdyrkan
Wallinska 1819
Frikyrkliga och samfundslösa
Tillägg 1921
Kyrkomötet, riksdagens skrivelse, kungens beslut.
Kvinnliga psalmförfattare
Eklundska 1937
Ekumeniska 1986
Sammanfattning
Biblar
Svenska kyrkan
Luthers översättning av Nya Testamentet trycktes 1522 och redan fyra år senare utkom NT på svenska, 1526.