Masoretiska bibeltexten: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Aleppo Codex (Deut).jpg|thumb|right|300px|En bild från Masoretiska [[Codex Aleppo]] of 5 [[Mos]] 33, som innehåller ett ''qere'' and ''ketiv'' i andra kolumnen, 5:e raden, andra ordet (33:9). ''ketiv'' är "Beno" - "hans son" בְּנוֹ, medan ''qere'' är "banaw" - "hans söner" בָּנָיו.]] | [[Fil:Aleppo Codex (Deut).jpg|thumb|right|300px|En bild från Masoretiska [[Codex Aleppo]] of 5 [[Mos]] 33, som innehåller ett ''qere'' and ''ketiv'' i andra kolumnen, 5:e raden, andra ordet (33:9). ''ketiv'' är "Beno" - "hans son" בְּנוֹ, medan ''qere'' är "banaw" - "hans söner" בָּנָיו.]] | ||
'''Masoretiska bibeltexten''' (av hebreiskans ''masora'' "tradering"), '''MT''', kallas den [[Judendom|judisk]]a standardversionen av [[Gamla Testamentet]]s [[hebreiska]] originaltext. Den är uppkallad efter de skriftlärda, ''[[masoreter]]na'', som under tidig medeltid (600-900-talen) traderade den ([[Tanakh]]). Man kallar denna text proto-masoretisk, när man talar om den före masoreternas tid, det vill säga att den skulle "komma att bli den masoretiska texten". | '''Masoretiska bibeltexten''' (av hebreiskans ''masora'' "tradering"), '''MT''', kallas den [[Judendom|judisk]]a standardversionen av den [[Hebreiska Bibeln]], det kristna kallar [[Gamla Testamentet]]s [[hebreiska]] originaltext. Den är uppkallad efter de skriftlärda, ''[[masoreter]]na'', som under tidig medeltid (600-900-talen) traderade den ([[Tanakh]]). Man kallar denna text proto-masoretisk, när man talar om den före masoreternas tid, det vill säga att den skulle "komma att bli den masoretiska texten". | ||
Den masoretiska texten försågs efter hand med | Den masoretiska texten försågs efter hand med vokaltecken; ursprungligen skrevs [[bibel]]texterna enbart med konsonantbokstäver, vilka motsvarar stommen i de hebreiska orden. Manuskripten försågs med ordräknesummor som ett sätt att bevara texten. | ||
[[Codex Aleppo]] (den s.k. Aleppo-handskriften) var den äldsta upplagan av den masoretiska texten i dess helhet; numera saknar den dock Torahdelen. Det äldsta kompletta bibelmanuskriptet är [[Codex Leningradensis]]. | [[Codex Aleppo]] (den s.k. Aleppo-handskriften) var den äldsta upplagan av den masoretiska texten i dess helhet; numera saknar den dock Torahdelen. Det äldsta kompletta bibelmanuskriptet är [[Codex Leningradensis]]. | ||
Allt eftersom den masoretiska texten spreds har betydelsen minskat för den grekiska översättningen [[Septuaginta]] från andra århundradet före vår tideräkning. Nutida översättningar av [[ | Allt eftersom den masoretiska texten spreds har betydelsen minskat för den grekiska översättningen [[Septuaginta]] från andra århundradet före vår tideräkning. Nutida översättningar av den [[Hebreiska Bibeln]] utgår i regel från den masoretiska texten. Citat från Gamla Testamentet i [[Nya Testamentet]] utgår däremot från [[Septuaginta]] vilket resulterar i vissa skillnader mellan texterna. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Nuvarande version från 11 oktober 2022 kl. 16.39
.jpg)
Masoretiska bibeltexten (av hebreiskans masora "tradering"), MT, kallas den judiska standardversionen av den Hebreiska Bibeln, det kristna kallar Gamla Testamentets hebreiska originaltext. Den är uppkallad efter de skriftlärda, masoreterna, som under tidig medeltid (600-900-talen) traderade den (Tanakh). Man kallar denna text proto-masoretisk, när man talar om den före masoreternas tid, det vill säga att den skulle "komma att bli den masoretiska texten".
Den masoretiska texten försågs efter hand med vokaltecken; ursprungligen skrevs bibeltexterna enbart med konsonantbokstäver, vilka motsvarar stommen i de hebreiska orden. Manuskripten försågs med ordräknesummor som ett sätt att bevara texten.
Codex Aleppo (den s.k. Aleppo-handskriften) var den äldsta upplagan av den masoretiska texten i dess helhet; numera saknar den dock Torahdelen. Det äldsta kompletta bibelmanuskriptet är Codex Leningradensis.
Allt eftersom den masoretiska texten spreds har betydelsen minskat för den grekiska översättningen Septuaginta från andra århundradet före vår tideräkning. Nutida översättningar av den Hebreiska Bibeln utgår i regel från den masoretiska texten. Citat från Gamla Testamentet i Nya Testamentet utgår däremot från Septuaginta vilket resulterar i vissa skillnader mellan texterna.