Beckman, Johan Wilhelm: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Johan Wilhelm Beckman''', född 18 september 1792 i Gårdsby | '''Johan Wilhelm Beckman''', född 18 september 1792 i Skrivaregrden i Stojby by i Gårdsby [[prebende|biskopsprebende]], Kronobergs län,<ref>Gårdsby församlings födelse- och dopbok 1763–1801, s. 121</ref> död 10 april 1873 i Klara församling], Stockholms stad,<ref>[[Sveriges dödbok]] 1860–2017</ref> var en svensk präst, [[hymnologi|hymnolog]] och författare. | ||
Fadern var [[mönsterskrivare]]n Thomas Georg Beckman. Johan studerade först i Wexjö och var bland de främsta studenterna. Kom till Uppsala 1814, och blev efter sina studier prästvigd i Växjö 1818. Han fick därefter anställning i Stockholm som komministeradjunkt i [[Katarina församling]] 1819 och blev 1823 ordinarie [[kateket]] i samma församling. 1825 fick han en tjänst som komminister i [[Klara församling]], som han behöll till sin död. | |||
Beckman var ledamot av [[Sällskapet för Vexelundervisningens befrämjande]] från dess bildande 1822, av [[Samfundet pro fide & Christianismo]] från 1837 och av [[Svenska Fornskriftssällskapet]] från 1844. | |||
Beckman var 1850–51, 1853–54. 1856–58 och 1859–60 riksdagsledamot för prästeståndet och 1854–57 fullmäktig i riksgäldskontoret.<ref>{{SBL|18393|författare=Liedgren, Emil|år=1922}}</ref> | Beckman var 1850–51, 1853–54. 1856–58 och 1859–60 riksdagsledamot för prästeståndet och 1854–57 fullmäktig i riksgäldskontoret.<ref>{{SBL|18393|författare=Liedgren, Emil|år=1922}}</ref> | ||
Under början av 1820-talet framträdde Beckman som författare av en samling av både poetiska och prosaiska uppsatser, kallad ''Minnen af lediga stunder'', och fick ett välvilligt mottagande. 1843 publicerade han en uppsats om äldre tiders andliga diktkonst - ''Schwedische Bearbeitungen und Uebersetzungen der Sequenzen [[Dies iræ]] und [[Stabat Mater]], als Erstlinge Hymnologischer Forschungen'' som blev en inledning till hans stora hymnologiska verk: '''Den nya Swenska Psalmboken, framställd uti Försök till Swensk Psalmhistoria'''. Den utgavs i häften under åren 1845–1872 och gavs senare ut samlat, se nedan "Källor". Förordet i 1883 års utgåva är undertecknat "Stockholm i Maj 1845" | Under början av 1820-talet framträdde Beckman som författare av en samling av både poetiska och prosaiska uppsatser, kallad ''Minnen af lediga stunder'', och fick ett välvilligt mottagande. 1843 publicerade han en uppsats om äldre tiders andliga diktkonst - ''Schwedische Bearbeitungen und Uebersetzungen der Sequenzen [[Dies iræ]] und [[Stabat Mater]], als Erstlinge Hymnologischer Forschungen'' som blev en inledning till hans stora hymnologiska verk: '''Den nya Swenska Psalmboken, framställd uti Försök till Swensk Psalmhistoria'''. Den utgavs i häften under åren 1845–1872 och gavs senare ut samlat, se nedan "Källor". Förordet i 1883 års utgåva är undertecknat "Stockholm i Maj 1845". Först i samlingsutgåvan 1883 trycktes titelbladet till första häftet. | ||
== Bibliografi == | == Bibliografi == | ||
Versionen från 8 april 2021 kl. 06.03
Johan Wilhelm Beckman, född 18 september 1792 i Skrivaregrden i Stojby by i Gårdsby biskopsprebende, Kronobergs län,[1] död 10 april 1873 i Klara församling], Stockholms stad,[2] var en svensk präst, hymnolog och författare.
Fadern var mönsterskrivaren Thomas Georg Beckman. Johan studerade först i Wexjö och var bland de främsta studenterna. Kom till Uppsala 1814, och blev efter sina studier prästvigd i Växjö 1818. Han fick därefter anställning i Stockholm som komministeradjunkt i Katarina församling 1819 och blev 1823 ordinarie kateket i samma församling. 1825 fick han en tjänst som komminister i Klara församling, som han behöll till sin död.
Beckman var ledamot av Sällskapet för Vexelundervisningens befrämjande från dess bildande 1822, av Samfundet pro fide & Christianismo från 1837 och av Svenska Fornskriftssällskapet från 1844. Beckman var 1850–51, 1853–54. 1856–58 och 1859–60 riksdagsledamot för prästeståndet och 1854–57 fullmäktig i riksgäldskontoret.[3]
Under början av 1820-talet framträdde Beckman som författare av en samling av både poetiska och prosaiska uppsatser, kallad Minnen af lediga stunder, och fick ett välvilligt mottagande. 1843 publicerade han en uppsats om äldre tiders andliga diktkonst - Schwedische Bearbeitungen und Uebersetzungen der Sequenzen Dies iræ und Stabat Mater, als Erstlinge Hymnologischer Forschungen som blev en inledning till hans stora hymnologiska verk: Den nya Swenska Psalmboken, framställd uti Försök till Swensk Psalmhistoria. Den utgavs i häften under åren 1845–1872 och gavs senare ut samlat, se nedan "Källor". Förordet i 1883 års utgåva är undertecknat "Stockholm i Maj 1845". Först i samlingsutgåvan 1883 trycktes titelbladet till första häftet.
Bibliografi
- Beckman, Johan Wilhelm (1843) (på ger). Schwedische Bearbeitungen und Uebersetzungen der Sequenzen Dies irae und Stabat mater als Erstlinge hymnologischer Forschungen.. Stockholm. Libris 3210956
- Beckman, Johan Wilhelm (1845-1872). Den nya swenska psalmboken framställd uti försök till swensk psalmhistoria. Stockholm. Libris 8223020 (Google Books: 1–14:e häftet, 1845–1869, psalm nr 1–458)
- Beckman, Johan Wilhelm (1863). Svensk psalmhistoria i sammandrag.. Stockholm. Libris 1797884
Källor
- Hofberg m fl.: Svenskt Biografiskt Handlexikon, 1906
- Svensk Uppslagsbok, 1939, band 3, spalt 356
- P.A. Norstedt & Söner 1883, 2 band
Referenser
- ↑ Gårdsby församlings födelse- och dopbok 1763–1801, s. 121
- ↑ Sveriges dödbok 1860–2017
- ↑ Liedgren, Emil: Beckman, Johan Wilhelm i Svenskt biografiskt lexikon (1922)
Externa länkar
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Beckman, Johan Vilhelm Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgivet 1906.