Prebende: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
*Lars-Otto Berg och Ragnar Norrman, "[[Fjärdhundra kontrakt]]", ''[[Uppsala stift]]s [[herdaminne]]'' 1997. | *Lars-Otto Berg och Ragnar Norrman, "[[Fjärdhundra kontrakt]]", ''[[Uppsala stift]]s [[herdaminne]]'' 1997. | ||
*{{webbref |url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-andring-i-lagen-1957577-_G90334/?text=true |titel=Regeringens proposition 1985/86:34 om ändring i lagen (1957:577) om prästval |hämtdatum=1 januari 2014}} | *{{webbref |url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-andring-i-lagen-1957577-_G90334/?text=true |titel=Regeringens proposition 1985/86:34 om ändring i lagen (1957:577) om prästval |hämtdatum=1 januari 2014}} | ||
*{{runeberg.org|nfcb|0081.html Prebende}}. | *{{runeberg.org|nfcb|0081.html Prebende}}. | ||
[[Kategori:Svenska kyrkan]] | [[Kategori:Svenska kyrkan]] | ||
Versionen från 8 april 2021 kl. 13.29
Prebende (medeltidslatin præbenda "kosthåll", av latin præbeo "erbjuda", "skänka". Uttalas [prebénnde]), var ett godsinnehav i form av gårdar eller andra ägor vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrka eller skola som inte var kopplade till pastoratet självt.[1] Efter reformationen, då alla prebenden drogs in till kronan användes det främst om prebendepastorat, ett pastorat vars tionde var avsett att bekosta sådana befattningar.
De olika prebendepastoraten hörde till en huvudtjänst, och tillsattes därför genom att någon fick huvudtjänsten och inte genom särskild ansökan eller tillsättning.
Benämningen har uppkommit av att inkomster från vissa församlingar anvisades till gemensamt underhåll åt munkar och klerker (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam) och sedermera anslogs till underhåll åt kaniker var för sig. Efter reformationen bibehölls prebenden åt biskopar och domkapitelsledamöter i Sverige, och tilldelades sedermera även teologie adjunkter vid universiteten samt några andra kyrkliga ämbets- och tjänstemän, via Uppsala universitets privilegier. Det innebar till exempel att Skånings-Åsaka församling var prebende åt biskopen i Skara[2] och att Stora Kils pastorat var prebende åt biskopen i Karlstad,[3] båda ganska nära sina respektive stiftsstäder. Så småningom fick även professorer utanför teologiska fakulteter prebenden som löneförbättring, om de först lät prästviga sig.
Prebendepastoratens antal blev senare betydligt reducerat, och från år 1910 fanns sådana förenade endast med biskopsämbetena (med undantag för Härnösand och Luleå), de teologiska professurerna i Uppsala och Lund (med ett undantag för vardera platsen) samt med fyra teologie lektorsbefattningar (i Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand). Dessa avskaffades 1921–1923, så när som på två, då slutligen 1941 domprosttjänsterna i Uppsala och Lund slutade att vara prebende.
Som längst levde prebendeinstitutionen kvar i Visby, där kyrkoherdetjänsten i domkyrkoförsamlingen ända fram till 1986 var biskopens prebende.[4]
Referenser
Noter
- ↑ Det medeltida Sverige 1:4.
- ↑ Skånings-Åsaka i Nordisk familjebok (första upplagan, 1890).
- ↑ Kil i Nordisk familjebok (första upplagan, 1884).
- ↑ ”Regeringens proposition 1985/86:34 om ändring i lagen (1957:577) om prästval”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-andring-i-lagen-1957577-_G90334/?text=true. Läst 1 januari 2014.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
Källor
- Lars-Otto Berg och Ragnar Norrman, "Fjärdhundra kontrakt", Uppsala stifts herdaminne 1997.
- ”Regeringens proposition 1985/86:34 om ändring i lagen (1957:577) om prästval”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-andring-i-lagen-1957577-_G90334/?text=true. Läst 1 januari 2014.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
- Prebende i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915).