Akademiboktryckeriet i Uppsala: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Ägare) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
== Ägare == | == Ägare == | ||
* 1605 var [[Pofwel Grijs]] [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | * 1605 var [[Pofwel Grijs]] [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | ||
* 1613 efterträddes han av fick boktryckaren Eskil Matsson. | * 1613 efterträddes han av fick boktryckaren [[Eskil Matsson]]. | ||
* | * professor Olof Rudbeck fick Eskil avsatt och ersatt med [[Henric Curio]]. Även han avsattes 1685. | ||
* 1685 accepterade stockholmaren [[Henrik Keyser d.ä.]] att driva tryckeriet. | * 1685 accepterade stockholmaren [[Henrik Keyser d.ä.]] att driva tryckeriet. | ||
* 1695 följes han av sonen med samma [[Keyser, Henrik d.y.|namn]]. | * 1695 följes han av sonen med samma [[Keyser, Henrik d.y.|namn]]. | ||
Versionen från 16 april 2021 kl. 12.18
Ägare
- 1605 var Pofwel Grijs akademiboktryckare i Uppsala.
- 1613 efterträddes han av fick boktryckaren Eskil Matsson.
- professor Olof Rudbeck fick Eskil avsatt och ersatt med Henric Curio. Även han avsattes 1685.
- 1685 accepterade stockholmaren Henrik Keyser d.ä. att driva tryckeriet.
- 1695 följes han av sonen med samma namn.
- 1701 kontrakterades Johan Henrik Werner, ägare av det Kongl. Tryckeriet i Stockholm. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733.
- 1733 övertog Keysers änka verksamheten till 1748.
- 1748 övertog en son.
- När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. Evald Ziervogel som förblev akademins boktryckare fram till
- 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av Johan Edman till hans död 1791. * * 1791-1794 skedde det i änkan Catharina Elisabeth Broocmans namn
- 1794 Johan Fredrik Edman, som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet.
Belägenhet
Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden.