Tryckerier i Sverige: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
* [[Henrik Fougt]] | * [[Henrik Fougt]] | ||
* [[J S Ekmansson]] | * [[J S Ekmansson]] | ||
* [[Jacob Johann Köhler]] | |||
* [[Carl Müller]], första litograftryckerite i Sverige, tillsammans med [[Ludvig Fehr]], 1817 | * [[Carl Müller]], första litograftryckerite i Sverige, tillsammans med [[Ludvig Fehr]], 1817 | ||
* [[Ludvig Fehr]], se Carl Müller | * [[Ludvig Fehr]], se Carl Müller | ||
Versionen från 12 juli 2021 kl. 08.52
En översikt över tryckerier i Sverige i äldre tid.
Tryckare
- Pofwel Grijs tryckeri i Uppsala 1513-19, 1510-19 enligt [1]
- Olaus Ulricis tryckeri i Söderköping, upprättat av biskop Hans Brask, 1523. Det lades ned 1526 på kung Gustaf Vasas order till förmån för hans eget kungliga tryckeri i Stockholm, thet prenterii till förfong som nw i Stocholm med swaar kost vretthet är.
- Gustaf Vasas kungliga tryckeri i Stockholm, inrättat 1525 för Georg Richolff för tryckningen av Nya Testamentet 1526.
- Tryckeri i Uppsala från 1540 för Georg Richolff för tryckningen av 1541 års kompletta Gustaf Vasa:s Bibel
- Eskil Mattson får i maj 1613, av kung Gustav II Adolf, privilegiet till Akademiboktryckeriet i Uppsala att trycka läroböcker för hela Sverige.
- Johannes Pauli övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Henrik Curio övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Henrik Keyser övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- [[]] övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Evald Ziervogel övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Anund Olofsson Helsing
- Ignatius Meurer
- Georg Burchardi
- Peter Momma
- Henrik Fougt
- J S Ekmansson
- Jacob Johann Köhler
- Carl Müller, första litograftryckerite i Sverige, tillsammans med Ludvig Fehr, 1817
- Ludvig Fehr, se Carl Müller
- N.M. Lindh
Tryckerier
I det katolska Sverige under 1500-talet fanns flera tryckerier: Mariefred, Vadstena kloster, Uppsala och Söderköping. Dessa avvecklades av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns:
- Akademiboktryckeriet i Uppsala, etablerat 1510 av Pofwel Grijs. Det används till ca 1542, varefter Uppsala saknar tryckeri till i maj 1613, då Eskil Mattson inrättar ett nytt tryckeri åt kung Gustav II Adolf.
- Västerås boktryckeri, inrättat av biskop Johannes Rudbeckius d.ä., i november 1621 till 1646.
- Strängnäs boktryckeri, inrättat av biskop Laurentius Petri Gothus 1622.
- Kalmar boktryckeri, inrättat 1626.
- Linköpings boktryckeri, inrättat 1635.
- Åbo boktryckeri, universitetet, inrättat samtidigt med universitetet, 1642. Dess förste föreståndare var Peder Wald, som tidigare förestått tryckerier i Uppsala och Västerås. Här trycktes mest akademisk litteratur på latin och Manuale finnonicum, 1646-47, ett religiöst verk.
- Nyköpings boktryckeri, inrättat 1645.
- Lunds boktryckeri, inrättat 1663.
- Visingsö boktryckeri, inrättat av Per Brahe d.y., 1666, med Johannes Kankel från Pommern som föreståndare, 1666-85. Tryckeriet tryckte 35 skrifter.
- Åbo boktryckeri, Gezelius, inrättat av biskop Johannes Gezelius d.ä., ca 1667. Efter honom övertogs boktryckeriet av hans son Johannes Gezelius d.y.. Man tryckte bl.a. den finska bibeln, 1685.
- Viborgska boktryckeriet, inrättat 1688 men förstördes av ryssarna under den stora ofreden.
- Viborgska boktryckeriet, 1815
- Müllers tryckeri, Sveriges första litografi-tryckeri, 1817
- Finska Litteratur-sällskapets tryckeri i Helsingfors. Fanns 1857
- N.M. Lindhs tryckeri i Örebro
Källor
- ↑ NF, 1905, sp 973