Akademiboktryckeriet i Uppsala

Ägare

• 1510-19 var Pofwel Grijs akademiboktryckare i Uppsala.
• 1526 inkallades Georg Richolff från Lübeck för att trycka Nya Testamentet
• 1542-1613 var Uppsala utan tryckeri.
• 1613 fick boktryckaren Eskil Matsson privilegiet som akademiboktryckare genom Gustav II Adolfs agerande.
• professor Olof Rudbeck fick Eskil avsatt och ersatt med Henric Curio. Även han avsattes 1685.
• 1685 accepterade stockholmaren Henrik Keyser d.ä. att driva tryckeriet.
• 1695 följes han av sonen med samma namn.
• 1701 kontrakterades Johan Henrik Werner, ägare av det Kongl. Tryckeriet i Stockholm. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733.
• 1733 övertog Keysers änka verksamheten till 1748.
• 1748 övertog en son.
• När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. Evald Ziervogel som förblev akademins boktryckare fram till
• 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av Johan Edman till hans död 1791. * * 1791-1794 skedde det i änkan Catharina Elisabeth Broocmans namn
• 1794 Johan Fredrik Edman, som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet.

Belägenhet

Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden.

Källor

• Uppsala industriminnesförening