Islam: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Ersätter sidans innehåll med '[https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam Wikipedia]')
Märke: Ersättning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Religiös tro
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam Wikipedia]
| namn = Islam
| över =
| överstil  =
| bild = A Swift's Call To Prayer.jpg
| bildtext = [[Minaret]]
| ursprung = Mellanöstern
| växte fram = cirka [[600-talet]] och framåt
| grundare = [[Muhammed]] (traditionell)
| anhängare idag =
| överhuvud idag = ej gemensamt överhuvud
| helig skrift = [[Koranen]]
| riktningar =
| utbredning =
| webbplats =
}}
[[Fil:Islam symbol plane2 green.png|right|99px]]
{{Religionshänvisning}}
[[Fil:Arabic Plaque, Great Mosque, Xian.jpg|miniatyr|höger|Den islamiska trosbekännelsen, ''[[shahadah]]'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och [[Muhammed]] är Guds sändebud." På [[arabiska]] لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.]]
 
'''Islam''' (på arabiska: {{Audio|Ar-islam.ogg|'''الإسلام'''}}, ''al-'islām'') är en [[monoteism|monoteistisk]], [[abrahamitisk religion]] som räknar [[Muhammed]] (cirka [[570]]–[[632]]) som den sista [[profet|profeten]] och [[Koranen]] som sin [[Uppenbarelse|uppenbarade]] [[helig skrift|heliga skrift]].<ref>[http://www.mattiaslarsson.se/Islamsufism.htm Islam]  Mattias Larsson</ref>
 
== Översikt ==
Den som bekänner sig till islam kallas ''muslim''.<ref>Äldre benämningar för muslim är bland annat ''muselman'' och ''muhammedan'', där den senare kan uppfattas missvisande då den har hävdats innebära att man tillber Muhammed och därför ogillas av muslimer.</ref> Islam är världens [[Lista över religioner efter antalet bekännare|näst största religion]] (efter [[kristendom]]en), med omkring 1,6 miljarder utövare eller cirka 23&nbsp;procent av världens befolkning. Det finns flera grenar av islam, varav de två största är [[sunni]] som utgör 87–90&nbsp;% av alla muslimer, samt [[shia]].<ref name=pew>[http://pewforum.org/Muslim/Mapping-the-Global-Muslim-Population%286%29.aspx Mapping the Global Muslim Population], Pew Research Center. October 7, 2009. Retrieved 2011-03-24.</ref>
 
Muslimer tror att [[Allah|Gud]] (arabiska: الله, ''Allāh'') uppenbarade Koranen för Muhammed, den siste profeten, och ser Koranen och [[sunna (islam)|sunna]], vilket är en redogörelse för hur Muhammed levde och vad han yttrade, som de grundläggande källorna för islam. De betraktar inte Muhammed som grundare av en ny religion, utan som återskapare av [[Abraham (patriark)|Abrahams]], [[Mose]]s och [[Jesus]] ursprungliga monoteistiska trosåskådning.
 
Islam omfattar många religiösa sedvänjor. Anhängarna måste i allmänhet följa [[islams fem pelare]], fem plikter som förenar muslimer i en gemenskap. Vid sidan av detta har det utvecklats traditionella stadgar och rättsregler, [[Sharia|islamiska lagarna]] (''sharia'') som praktiskt taget berör alla sociala aspekter av det muslimska livet. Dessa traditioner omger praktiska frågor som kan beröra anhängarens liv.
 
Nästan alla muslimer tillhör en av de två större riktningarna inom islam, sunni eller shia. Uppdelningen utvecklades mellan år 600 och 700 utifrån meningsskiljaktigheter angående det religiösa och politiska ledarskapet för det muslimska samhället. Ungefär 87–90&nbsp;procent av alla muslimer är sunni och 10–13&nbsp;procent är shia.<ref name=pew /><ref>[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/295507/Islam Encyclopedia Britannica:Islam]</ref> Islam är den dominerande religionen i [[Mellanöstern]], såväl som i delar av [[Afrika]] och [[Asien]]. Större muslimska grupper finns även i [[Kina]] (20–30 miljoner<ref>[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html#People CIA - The World Factbook - China]</ref>), på [[Balkanhalvön]] (45&nbsp;procent av [[Bosnien och Hercegovina]]s befolkning är muslimer<ref>[http://www.state.gov/g/drl/rls/irf/2008/108438.htm Bosnia and Herzegovina International Religious Freedom Report 2008]</ref>) och i [[Ryssland]] (23 miljoner människor med muslimsk bakgrund<ref>Page, Jeremy, "[http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/article551693.ece The rise of Russian Muslims worries Orthodox Church]" Läst 7 december 2009.</ref>). Det finns också ett relativt stort antal muslimska grupper i resterande delar av världen. I [[Västeuropa]] är antalet muslimer totalt fler än 20 miljoner<ref>Nasr (2002), s. 22</ref>.
 
== Etymologi och innebörd ==
Islam är ett arabiskt ord (الإسلام), ''al-'islām''. Ordet ''islam'' i sin grundform betyder underkastelse och lydnad. Betydelsen lydnad används också i muslimsk terminologi.
Ordet ''islām'' i infinitivform förekommer åtta gånger i Koranen.<ref>Arnold (1953), s. 176</ref> I Koranen som sådan förekommer dock ingen "institutionalisering" av ordet och dess avledningar, det vill säga att dessa enbart skulle beteckna profeten Muhammeds efterföljare, utan de används i generell och bokstavlig bemärkelse. Termerna ''muslim'' och ''islām'' syftar i Koranen på det allmänna ''tillståndet'' hos var och en "som underkastar [eller 'har underkastat'] sig" respektive "underkastelse under Guds vilja".<ref>''Koranens budskap'' (2000), s. 847)</ref> I sura [[Al-Imran|3]]:19 heter det till exempel "För Gud är [den sanna] religionen underkastelse under Hans vilja" (''Innad-Dīna 'indallāhil-'Islām'').
 
=== Islam som naturligt tillstånd och som religion ===
Enligt Koranen kan inte en enda varelse, eller någonting annat som existerar, undgå att i en mening underkasta sig Guds vilja. Detta är ''islam'' i sin allra mest generella bemärkelse, det vill säga islam som ett naturligt, universellt ''tillstånd'' som utgör förutsättningen för existensen som sådan. Men det är bara de som erkänner och frivilligt bejakar detta (enligt Koranen) oundvikliga existentiella faktum, som räknas som muslimer i ''religiös'' bemärkelse. Muslim är med andra ord den som aktivt och medvetet har antagit islam som sin religion (ar ''dīn'', av medelpersiskans ''daēna'', "skådande"), därför att han eller hon funnit dess budskap vara överensstämmande med sanningen och verkligheten, och därmed också med människans ursprungliga och innersta natur ([[arabiska|ar.]] ''fitra'')<ref>Murata & Chittick (1994), s. 137</ref>. Denna islams så grundläggande [[ontologi]]ska förståelse (syn på verkligheten) uttrycks bland annat i en [[retorisk]] fråga i Koranen, sura [[Al-Imran|3]]:83:<ref>Murata & Chittick (1994), s. 3</ref>
* "Önskar de en annan [religion] än den som Gud har gett dem? [Gud] som alla i himlarna och på jorden underkastar sig av fri vilja eller nödda och tvungna, och till vilken de skall återbördas."
 
Till detta är också knutet den [[antropologi]]ska uppfattningen (människosynen) om varje enskild människas fria vilja och personliga ansvar för sina handlingar:
* "Tvång skall inte förekomma i trosfrågor." ([[Al-Baqara|2]]:256)
* "Handla som ni vill; Han ser vad ni gör!" ([[Fussilat|41]]:40)
* "Det är för människornas skull som Vi har uppenbarat Skriften för dig med sanningen. Och den som låter sig vägledas [vägleds] till nytta för sig själv, och den som går vilse, går inte vilse till skada för någon annan än sig själv. Du [Muhammed] har inte satts att vaka över dem." ([[Az-Zumar|39]]:41) (Det vill säga, enligt [[Muhammad Asad]]s kommentar, "du är inte ansvarig för deras handlingar".)<ref>''Koranens budskap'' (2000), s. 676</ref>
 
== Islams troslära ==
Den viktigaste läropunkten i islam är [[monoteism]]en, att [[Gud]] eller den [[Allsmäktighet|Allsmäktige]] ([[Allah]] på [[arabiska]]) är ''en'' och att han ska [[Adoration|dyrkas]] ensam, utan mellanhänder. Islams [[trosbekännelse]] ([[Shahadah|shahadan]]) lyder: ''"Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är hans sändebud."'' Gud är enligt Koranen helt [[Suveränitet|suverän]], ständigt närvarande och fullkomlig (varken enbart manlig eller kvinnlig). Gud beskrivs först och främst som [[Basmala|"den Barmhärtige, den Nåderike"]] och kan som sådan endast lära kännas genom en [[attityd]] av öppenhet och ödmjukhet.
 
Profeten Muhammed anses inte ha instiftat en ny religion. Koranens budskap är istället en bekräftelse av alla föregående profeters budskap till världens alla folk, en återgång till den rena, ursprungliga [[monoteism]]en hos [[Adam (islamisk profet)|Adam]], Abraham ([[Ibrahim (islamisk profet)|Ibrahim]]) och [[Nuh]] ([[Noa]]). Människorna är satta att förvalta [[Skapelseberättelse|skapelsen]] till den [[Evighet|evige]] Gudens ära, men är glömska och förtränger gärna varför de befinner sig på jorden. Istället börjar de ofta [[Adoration|dyrka]] sina egna skapelser, [[Kätteri|irrläror]] och förgängliga ting. Detta beskrivs på flera ställen, bland annat i den kända berättelsen om [[Guldkalven]] i Koranen 20:88, liksom i [[Bibeln]]s [[Andra Mosebok]] 32.
 
Som kompensation för människornas glömska och "förhärdade [[Hjärta (symbol)|hjärtan]]" får de med jämna mellanrum tillsänt sig profeter som påminnare och varnare ([[Sura (islam)|sura]] [[An-Nahl|16]]:36). Enligt islams lära är Muhammed den senaste av alla dessa sändebud.
 
[[Fil:Mohammed receiving revelation from the angel Gabriel.jpg|miniatyr|Ärkeängeln Gabriel uppenbarar sig för Muhammed.]]
I islam anses Koranen vara själva [[uppenbarelse]]n "nedsänd" till profeten Muhammed genom [[Ärkeänglar|ärkeängeln]] [[Ärkeängeln Gabriel|Jibril]] ([[Ärkeängeln Gabriel|Gabriel]]) under en period av 23 år från och med år 610. Profeten själv anses inte vara [[Gudom|gudomlig]], utan endast en förmedlare av [[uppenbarelse]]n. Han prisas därför som den högst benådade och renhjärtade bland människorna (Muhammed betyder "den prisade"). I islam är alla profeter jämställda och ska älskas och respekteras lika mycket.
 
Muslimer tror, i likhet med [[Kristendom|kristna]] och [[judar]], att en slutgiltig bedömning av människors handlingar kommer att ske på den [[Yttersta domen|yttersta dagen]], men att vetskapen om när denna dag infaller endast ligger hos Gud. När den slutgiltiga bedömningen infaller kommer alla människor som har levt, lever samt skall leva att bedömas utifrån om deras handlingar följt Guds väg. Beroende på hur en människa levt sitt liv och i vilken grad man haft goda avsikter kommer hon eller han antingen till [[Himmelriket|himlen]] eller [[helvete]]t. Men eftersom Gud är [[Nåd (teologi)|nådig]] så kan även den som felat och tillslutit sitt [[Hjärta (symbol)|hjärta]] för Guds sanning och verklighet ([[Arabiska|ar.]] ''Ḥaqīqah'') få komma till [[Himmelriket]]. Men personen måste tro på att det finns bara en gud och det är Gud, och att Muhammed är den sista av profeterna och tro på att Koranen är Guds ord.
 
Koranen föreskriver tron på Gud och på hans [[uppenbarelse]]r, på hans [[Ängel|änglar]], hans [[Profet|sändebud]] och på [[Yttersta domen|domedagen]]. Muslimer tror att Gud uppenbarade sitt slutliga budskap till människorna genom den islamiska profeten Muhammed via [[Ärkeängeln Gabriel|ängeln Gabriel]] (arabiska: جبريل; ''Jibrīl''). För dem är Muhammed den siste profeten och Koranen är alla de samlade uppenbarelser som denne mottog. Inom islam är profeter sändebud utvalda av Gud. De är mänskliga och inte gudomliga, även om en del av dem har haft förmågan att kunna utföra vissa [[mirakel]] för att påvisa sina anspråk. Islamiska profeter anses vara närmast fullkomliga. Koranen nämner ett flertal personer betraktade som profeter inom islam, bland dem Adam, Noa, Abraham, Moses och Jesus. Islamisk teologi menar att alla Guds sändebud sedan Adam har predikat samma budskap; överlåtelse av sig själv till Guds vilja. Islam framställs i Koranen som "den ursprungliga naturen uppå vilken Gud skapat mänskligheten".
 
=== Gud ===
{{Huvudartikel|Allah|Tawhīd}}
[[Fil:Allah-green.svg|miniatyr|stående|'''Allah''' i enkel arabisk kalligrafi.]]
Islams mest väsentliga [[Teologi|teologiska]] koncept är ''[[tawhīd]]'' – tron på en enda gud ([[monoteism]]). Den första av [[islams fem pelare]] är [[Shahadah|den islamiska trosbekännelsen]], ''shahadah'', vilken förklarar att "det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans sändebud." I den traditionella islamiska teologin är gud så stor att människan inte kan omfatta honom med sitt förstånd; muslimer förväntas inte försöka föreställa sig Gud, utan dyrka och beundra honom som beskyddare. Fastän muslimer tror att Jesus var en profet, förkastar de den kristna [[Treenighetsläran|treenighetstanken]] och jämför den med [[polyteism]]. Inom islamisk teologi är Jesus en profet sänd av Gud. Gud beskrivs i ett kapitel i Koranen (''Al-Ikhlas'', den 112:e [[Sura (islam)|suran]]) som "Gud den ende, Gud, den Evige; ej har han fött och ej är han född och ingen är hans like."
 
=== Koranen ===
[[Fil:FirstSurahKoran.jpg|miniatyr|höger|stående|Den [[Al-Fatiha|första suran]] i ett manuskript av Koranen av Hattat Aziz Efendi.]]
Huvudartikel Koranen
 
Muslimer tror att Koranen är Guds oförvanskade ord och därmed islams centrala [[Helig skrift|heliga skrift]]. Muslimer tror att alla Koranens verser uppenbarades för Muhammed av Gud via ängeln Gabriel under många tillfällen mellan år 610 och fram till Muhammeds död år 632.
 
Koranen delas in i 114 [[Sura (islam)|suror]], kapitel, 632 sidor. Sammanställda omfattar surorna 6 236 [[Ayah|āyāt]] eller verser. Koranen berör [[moral]]isk rådgivning snarare än instruktioner om lagar och ses som "källskriften för islamiska principer och värderingar".
 
Ordet ''koran'' betyder "recitation". När muslimer talar om Koranen menar de vanligtvis skriften som den reciteras på arabiska snarare än den tryckta versionen eller någon annan översättning av den. För muslimer är Koranen fulländad endast såsom den uppenbarades på arabiska. Översättningar av Koranen betraktas därför av muslimer som endast översättningar, som inte kan jämföras med originalet.
 
=== Änglar ===
Huvudartikel [[Ängel]]
Tron på [[änglar]] är viktig för den islamiska trosläran. Det arabiska ordet för änglar är ''malak'' och betyder "sändebud". Enligt Koranen har inte änglar fri vilja, och dyrkar Gud i idealisk lydnad. Änglarnas tjänster innefattar att överföra uppenbarelser från Gud, prisa Gud, dokumentera varje människas handlingar samt att hämta en människas [[själ]] vid hennes död.
 
Det må tolkas som att änglar är av manligt kön, då Koranen i vers [53:27] säger "De som betraktar änglarna som kvinnliga väsen tror [i själva verket] inte på livet efter detta". Men andemeningen i denna vers är att änglarna de facto är könlösa. Det återfinns för övrigt ingen vers i Koranen som pekar på att änglar skulle vara män.
 
=== Profeten Muhammed ===
{{Huvudartikel|Muhammed}}
[[Fil:Gagarin PropovedMagometGRM.jpg|miniatyr|stående|"Muhammed predikar" (1840- eller 50-talet) av Gregori Gagarin.]]
Muhammed var en arabisk religiös, politisk och militär ledare som grundade religionen islam som ett historiskt fenomen. Muhammed har enligt Koranen ställningen som Guds sista profet och Guds lag är med honom slutgiltigt uppenbarad. Muslimer betraktar inte Muhammed som grundaren av en ny religion, utan som en återskapare av Abrahams, Moses och Jesus ursprungliga och oförvanskade monoteistiska trosåskådning. Den islamiska synen på Muhammed är att han är en vanlig människa, men utvald av Gud. De tidigare profeterna Noa (Nuh), Abraham (Ibrahim), Mose (Musa) och Jesus (Isa) med flera anses enligt Koranen alla vara muslimer (det vill säga "de som överlåter sig till Gud", vilket ordet ''muslim'' betyder). Deras [[uppenbarelse]]r anses ha blivit förvrängda eller förlorade över tid, vilket resulterat i förvrängning av den ursprungliga [[monoteism]]en som profeterna förkunnat och det var därför som Gud sände en ny profet, Muhammed, som skulle ta emot en uppenbarelse och predika monoteism. Detta skedde bland annat genom att han tog emot Koranen (som betyder ''recitation'' och anses vara Guds ord), vilken givits Muhammed av Gud genom ärkeängeln Gabriel (Jibril) när Muhammed var cirka 40 år. Dessa uppenbarelser kom i korta sekvenser under en period av 23 år. Innehållet i dessa uppenbarelser, kända som ''al-Qur'an'' ("recitationen"), memorerades och antecknades av hans följeslagare. Muhammeds familj och släkt anses vara de första som följde Guds ord.
 
=== Återuppståndelse och dom ===
{{Huvudartikel|Qiyamah}}
Tron på "Återuppståndelsens Dag", ''[[Qiyamah|yawm al-Qiyāmah]]'' (även ''yawm ad-dīn'', "[[Yttersta domen]]" och ''as-sā’a'', "Den sista timman") är också avgörande för muslimer, eftersom den utgör svaret på den kanske viktigaste frågan för människorna, nämligen "vad händer efter döden?". Muslimer tror att tiden för Qiyāmah är förutbestämd av Gud men okänd för människan. Rättegångarna och utfrågningarna under Qiyāmah beskrivs i Koranen och i [[hadith]].
 
=== Ödet ===
{{Huvudartikel|Qadr|Predestinationsläran|Adalah}}
I överensstämmelse med den islamiska tron på ödet eller gudomlig ödesmakt (''al-qadā wa'l-qadar''), har Gud full vetskap och kontroll över allt som sker.
 
=== Sammanfattning av islams troslära ===
[[Fil:Flag of Turkey.svg|miniatyr|Flera muslimska länder använder muslimska symboler i sina flaggor. Ett exempel är [[Turkiets flagga]].]]
* [[Monoteism]]. [[Gud]] är en och den enda som är värd dyrkan. Det arabiska begreppet för monoteism är ''[[tawhīd]]'' (en). Gud är [[Allsmäktighet|allsmäktig]], allvetande och [[Evighet|evig]].
* Det finns flera profeter och den slutgiltiga av dessa profeter är Muhammed som har sänts till människorna av Gud.
* Tron på [[Ängel|änglar]].
* Koranen är given oförvanskad från Gud till Muhammed. Andra skrifter sändes till tidigare profeter men människor har över tiden förvanskat dessa. [[Gamla testamentet|Gamla]] och [[Nya testamentet]] ([[Injil]]) är skrifter som muslimer tror sändes av Gud till [[Mose#Islam|Musa]] (Moses), [[Daud]] ([[Kung David|David]]) och Isa (Jesus). Dessa kom dock att ändras av människor, men delar av det ursprungliga budskapet finns kvar.
* [[Qadr]], ödet, är också en trosprincip. Tron på qadr innebär att allting som sker, sker med Guds tillåtelse och vilja och att han i förväg känner till allting.
* [[Qiyamah|Yawm al-Qiyamah]]. Det finns ett liv efter döden där man antingen hamnar i [[Jannah|paradiset]] eller [[Jahannam|helvetet]], beroende på ens handlingar i jordelivet.
 
== Religiösa plikter och övningar ==
=== Islams fem pelare ===
{{Huvudartikel|Islams fem pelare}}
[[Fil:Kabaa (January 2003).jpg|miniatyr|höger|Bland ritualerna i [[Hajj|vallfärden]] ingår att gå sju gånger runt [[Kaba]] i [[Mecka]].]]
Islams fem pelare (arabiska: اركان الدين) är de religiösa plikter som åläggs varje vuxen muslim, både män och kvinnor. Reglerna för åtskillnad mellan män och kvinnor och reglerna för rituell renhet begränsar i praktiken kvinnornas deltagande mer än männen.<ref>[https://snl.no/islams_fem_søyler Store norske leksikon /islams fem søyler]</ref>
 
* '''[[Trosbekännelse]]n''' – '''''[[shahada]]''''' är grundsatsen inom islam:  "'ašhadu 'an-lā ilāha illā-llāhu wa 'ašhadu 'anna muħammadan rasūlu-llāh", eller "Jag bekänner att det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud". Muslimer måste repetera shahadah i [[bön]], och icke-muslimer som önskar [[Konvertering (religion)|konvertera]] till islam måste recitera trosbekännelsen.
* '''[[Bön]]en''' – '''''[[salah]]''''' är ritualbönen ([[tidebön]]en) inom islam, vilken skall förrättas fem gånger om dagen. Man vänder sig i bönen mot [[Mecka]].
* '''[[Allmosa]]n''' – '''''[[zakat]]''''' är en plikt som innebär att man ska dela med sig av det man har fått från Gud till de fattiga. Zakat ges av dem som har en viss summa pengar eller egendom till de behövande och fattiga och skall betalas en gång om året.<ref>{{Webbref|url=https://islam.nu/Islams_och_trons_Pelare_webb.pdf|titel=Islam och trons pelare|hämtdatum=12 december 2019|utgivare=islam.nu|sid=25|citat=Boken är baserad på den klassiska sunnitiska trosläran}}</ref>
* '''[[Fasta]]n''' – '''''[[sawm]]''''' är att fasta under månaden [[ramadan]].
*'''[[Pilgrimsfärd]]en''' – '''''[[hajj]]''''' till Mecka är en plikt för varje frisk vuxen muslim som har medel därtill att en gång i livet vallfärda till Mecka och närliggande områden under den sista månaden i det [[Muslimska kalendern|islamiska månåret]].
 
=== Islamisk lag och rättslära ===
{{Huvudartikel|Sharia|Fiqh}}
Sharia brukar definieras som islams religiösa lag eller yttre levnadsregler för de troende. Sharia berör åtminstone i princip alla aspekter av det mänskliga livet, från detaljerade renhetsregler till föreskrifter om relationer mellan människor och hur samhället ska styras. Sharia är uppdelad i två delar: ''ibadat'' som berör privata frågor särskilt rörande [[gudstjänst]]livet, samt ''muamalat'' som omfattar sociala frågor. Sharia har historiskt fått sin uttolkning i en rik rättstradition som kallas ''[[fiqh]]'' på arabiska.
 
Det finns fyra huvudsakliga källor till islams lagar: Koranen, [[sunna (islam)|sunna]] (Muhammeds föredöme), [[qiyas]] (analogier) och [[ijma]] (de rättslärdas konsensus). Dessa fyra källor kan i sig delas upp i tre nivåer. Koranen och sunna är den första och viktigaste nivån, eftersom det är i dessa Guds uppenbarelser till Muhammed återfinns. Dessa texter måste ofta tolkas, då de i sig inte innehåller så mycket lagmaterial. Allt lagmaterial i [[sharia]] kan på ett eller annat sätt härledas tillbaka till Koranen. Av Koranens 6200 verser anses ungefär 350 innehålla lagtext, varav nästan hälften handlar om religiösa ritualer. Sunna innehåller fler berättelser som berör människors liv och leverne, och Koranen påpekar ofta att människorna ska följa profetens exempel. Genom [[hadith]]erna och sunna tolkas Koranens lagverser utifrån Muhammeds levnadsexempel.
 
Islamiska rättslärda delar in alla handlingar i fem typer: påbjudna ([[fard]] eller [[wajib]]), rekommenderade ([[mandub]]), neutrala (inte rekommenderade men inte otillåtna, [[mubah]]), otillåtna ([[makruh]]) samt absolut förbjudna (''[[haram]]''). De första fyra går under samlingsnamnet [[halal]], tillåtna. Endast de som är fard eller wajib och de som är haram är intressanta ur rättslig synvinkel; de övriga nivåerna är endast till för att vägleda den enskilde i dennes relation med Gud. En handling kan placeras i olika nivåer beroende på vilken rättslärd som tillfrågas.
 
Endast 30 av Koranens verser handlar om brott och straff. Där presenteras fem brott där Koranen påvisar speciella straff. Dessa kallas [[hudud]] och är följande fem: ''stöld, rån, drickande av alkohol, otrohet'' och ''falskt vittnesmål om otrohet''. Förutom dessa slår Koranen fast vissa saker om exempelvis äktenskap och arv, men resten lämnas åt samhället att avgöra. Eftersom Koranen innehåller få lagar, är [[hadith]]erna (som utgör sunna) viktiga lagkällor. Haditherna presenterar levnadsexempel kopplade till Muhammed och personer som stod honom nära.
 
Sunna och Koranen sammanställdes under tiden efter Muhammeds död 632. Därför innehåller texterna exempel från det samhälle Muhammed levde i och inte alltid sådant dagens muslimer vill och behöver veta om hur man ska leva. Därför har det gjorts tolkningar av Koranen och sunna för att komma fram till fler lagar, bland annat genom [[Liknelse|analogier]], qiyas.
 
Tolkningar genom analogier utgör sharias andra nivå. Genom dessa tolkningar kan nytt lagmaterial skapas, genom att nya händelser jämförs med dem som redan presenteras för att komma underfund med om detta är tillåtet eller inte. Drickande av alkohol är ett exempel. Det är haram (definitivt förbjudet) att dricka vin enligt Koranen (5:90). Hur är det med andra alkoholhaltiga drycker? Är de lika förbjudna? För att ta reda på detta tar man reda på varför det är otillåtet att dricka vin. Denna anledning (illa) ansågs av de rättslärda vara berusning. Om Gud har förbjudit berusning så har Gud även förbjudit andra ämnen som ger samma effekt. Detta gör att även andra drycker/ämnen som ger denna effekt är haram.
 
Ibland kan det råda oenigheter om dessa tolkningar. Då träder den tredje nivån in, de rättslärdas konsensus, ijma. Att tolka Koranen och sunna ([[ijtihad]]) är påbjudet för muslimer och därför är det tillåtet med olika tolkningar. När olika tolkningar står mot varandra är det den tolkning som det råder konsensus om som ska vara den gällande. Det som det råder konsensus om är det som Gud vill ska gälla. Detta har debatterats mycket efter Muhammeds död. Vem får vara med och besluta om konsensus? Hur många måste det vara? Det ansågs snart vara de rättslärda, [[ulama]], som får vara med i diskussionerna om konsensus, och att konsensus måste råda i hela den muslimska gemenskapen ([[umma]]), förslagsvis genom representanter. Idag råder olika konsensus inom de olika rättsskolorna.
 
Sharia vänder sig till den enskilde troendes personliga samvete, [[etik]] och rättspatos och liknar på så sätt i mångt och mycket [[talmud]], den [[judendom|judiska]] lagen. Befogenheten att tillämpa sharia har traditionellt sett inte vilat på statens ansvar, utan på det civila samhället, den muslimska trosgemenskapen.<ref name=vik>Vikör, Knut S. ''Between God and The Sultan - A History of Islamic Law'', Hurst & Company, London 2005. (Under Islamisk lag och rättslära, och avsnittet arvslagar).</ref>
 
==== Tillämpning av islamisk rättslag ====
De senaste hundra åren har den islamiska lagen i de flesta muslimska länder påverkats av västvärldens rättsmodell. Detta har medfört en viss modernisering av lagarna som dock inte varit helt enkel eftersom islam och västvärlden har olika utgångslägen i sitt grundläggande synsätt. I de europeiska länderna gäller lagarna till exempel efter territoriella gränser, en lag i [[Sverige]] och en annan i [[Danmark]] medan många muslimer skulle önska att samma lag gällde alla muslimer oavsett i vilket land de bodde. Samtidigt har islamisk lag en individualistisk syn på rättsväsendet. Samma rättsregler gäller inte för en kvinna som för en man, för en troende muslim som för en jude och så vidare. I väst är det självklart att alla ska behandlas lika inför lagen oavsett kön eller religiös tillhörighet. Dessa problem har bearbetats på olika sätt i olika länder men generellt sett har en stor del av rättsväsendet [[sekularisering|sekulariserats]] och kodifierats. Allra mest inflytande i processen har [[England|engelsk]] och [[Frankrike|fransk]] lagstiftning haft eftersom de var de stora [[koloni]]almakterna under 1800-talet.
 
I de flesta länderna behandlas numera brottmål i [[domstol]]ar under inget inflytande av sharia. På samma sätt har ägandemål och ekonomiska transaktioner förlagts till sekulariserade domstolar. Detta gäller majoriteten av världens länder. I kontakten med européer krävde dessa att behandlas enligt västerländsk lag framför sharia. De länder med mindre ekonomiskt utbyte med Europa har tillåtit sharia bibehålla ett större inflytande över dessa lagar. Det lagområde som mest styrs efter sharia idag är familjerätten. Det kan gälla [[äktenskap]]sfrågor, [[skilsmässa|skilsmässor]], [[arv]] eller barnomsorg. De sharialagar som tillämpas inom vissa rättsområden (till exempel familjerätt) kan se olika ut från land till land, beroende på vilken eller vilka rättsskolor sharialagarna är baserade på. Det finns alltså inte ''en'' shariarätt på familjerättsområdet, utan många olika.<ref>Vikör, Knut S. "Between God and The Sultan - A History of Islamic Law", Hurst & Company, London 2005: sid 222-229 (under avsnittet "Tillämpning av islamisk rättslag")</ref>
 
==== Familjerätten i islamisk lag ====
Familjerätten är den del av traditionell islamisk lag som enbart gäller i länder med sharia lagar. I några områden har lagen kodifierats men baseras på regler som är uppställda av sharia. De olika rättsskolorna divergerar något inbördes men gemensamt för alla är att man har olika rättigheter respektive skyldigheter beroende på om man är man eller kvinna, gift eller ogift, son eller dotter. Ur ett [[Jämlikhet|jämlikt]] perspektiv kan man reagera på olikheterna mellan könen, samt kvinnor och mäns olika rättigheter och skyldigheter. Mannens och kvinnans roller uppfattas på ett mer stereotypt sätt, som att de kompletterar varandra.
 
==== Arvslagar ====
Dessa lagar kan vara avancerade och svåra att förstå sig på, speciellt de sunnitiska lagarna. Alla har rätt att ge 1/3 av sin egendom till vem som helst utom till dem som han/hon enligt lagen redan måste testamentera till. Resten av hans/hennes kvarlåtenskap delas sedan mellan släktingar. Det finns två olika slags släktingar som man testamenterar till: släktingar enligt Koranen, [[fara'id]] och alla andra, [['asaba]]. Släktingarna enligt Koranen får alla varsin, enligt Koranen, specificerad del av dödsboet medan de andra släktingarna får vad som blir över. Faderns sida av familjen ärver mer än moderns när det gäller den sistnämnda gruppen. Hur mycket var och en får beror mycket på hur många släktingar som är med och delar. Det kan ofta vara mer fördelaktigt att vara en del av den andra gruppen då dessa delarna inte är förutbestämda.
 
Uppdelningen mellan släktingar är enligt Koranen:
* Döttrar: 1/2 om det finns en, 2/3 om det finns fler
* Söner: Koranen nämner inte explicit manliga släktingars arv men har regeln att en sons arvsdel ska vara dubbelt så stor som dotterns.<ref>http://www.islam101.com/sociology/inheritance.htm</ref>
* Fadern: 1/6
* Modern: 1/6 om hon har andra barn som också ärver, annars får hon 1/3
* Systrar: samma som döttrarna
* Make: 1/2 om de ej har barn eller 1/4 om de har barn
* Maka: 1/4 om de ej har barn eller 1/8 om de har barn. Om det finns fler än en fru delar de lika mellan varandra.
 
Halvsyskon, far- och morföräldrar och barnbarn kan även de få ärva enligt Koranen vid vissa speciella tillfällen.<ref name=vik />
 
==== Äktenskap ====
{{Fördjupning|Äktenskap i islam}}
Äktenskap räknas som förtjänstfullt, ''[[mandub]]'', men inte en plikt, ''[[wajib]]''.
 
Äktenskapet lagfästs av en [[qadi]]. Det är ett juridiskt kontrakt mellan två parter, och gäller från och med att parterna skrivit på kontraktet. Brudparet representeras av en [[Wali (lag)|wali]], vanligtvis den närmste manliga släktingen, men oftast kan vuxna män själv vara wali. Det är endast inom den [[hanifi]]tiska rättsskolan som en vuxen kvinna kan vara sin egen wali och gifta sig utan sina släktingars medgivande. I regel får en [[Endogami|muslimsk kvinna endast gifta sig med en muslimsk man]], medan en muslimsk man kan gifta sig med en kristen, judisk, zoroastrisk eller muslimsk kvinna <ref>[http://law2.fordham.edu/publications/articles/500flspub13019.pdf Fordham Law Review, s 2900] {{Wayback|url=http://law2.fordham.edu/publications/articles/500flspub13019.pdf |date=20110719194930 }}</ref>.
 
Äktenskapskontraktets innehåll är helt upp till de båda parterna, men det är vanligt att det krävs någon form av hemgift ([[mahr]]) till kvinnan. Det är inte ett [[brudpris]], utan kvinnans egendom. Brudgåvan gav alltså kvinnan en viss ekonomisk frihet, samtidigt som den bevisade mannens förmåga att försörja henne och en familj. Mahr är ofta uppdelat i två delar, dels en hemgift som betalas ut direkt till kvinnan, dels en andel som betalas ut när kvinnan blir änka. Den andra utbetalningen av mahr kan också ses som ett skadestånd i de fall mannen begär skilsmässa ([[talaq]]). Brudpengens andra del kan betalas ut även om den inte är specificerad i äktenskapskontraktet.
 
Islam rättfärdigar [[månggifte]]. En man får enligt [[An-Nisa|sura 4]], vers 3 i Koranen gifta sig med upp till fyra hustrur. Han skall dock begränsa sig till en enda om han tror sig om att inte kunna behandla flera hustrur lika, vilket skulle kunna göra det lättare för honom att undvika partiskhet.
 
Enligt sharia bör både brud och brudgum samtycka till bröllopet, men samtidigt förväntas det av bruden att hon [[Tvångsäktenskap|ska acceptera]] sin fars val av brudgum. Detta skapar komplikationer speciellt om äktenskapskontrakt görs upp när det blivande brudparet fortfarande är barn. Ingen förväntar sig att ett barn ska kunna uttala sig om en framtida partner men kontraktet är ändå gällande från den dag det upprättas.
 
I sunnimuslimsk tradition är [[mut'ah]] den gåva mannen ger kvinnan om han vill skiljas. Mut'ah utbetalas särskilt om äktenskapet inte fullbordats (vilket sker genom samlag). I shiitisk rätt avser begreppet mut'ah (persiska ''sighe'') ett tillfälligt, tidsbegränsat äktenskap. Det kan vara en timme eller under många år. Parterna skriver i vissa fall ett kontrakt, i andra fall räcker det med en muntlig överenskommelse. Kritiker betecknar mut'ah som legaliserad [[prostitution]]. Det finns dock en bred variation inom shiaislam om hur mut'ah (arabiska "nikah mut'ah) bör gå till. Man försöker skilja på den form som utövas lagligt i [[Iran]] och den form som de arabiska shiamuslimerna ofta framför.
 
[[Skilsmässa]] räknas som klandervärt, ''[[makruh]]''. Äkta makar uppmanas till dialog om osämja uppstår. Skilsmässa är i första hand förbehållet mannen, som genom att tre gånger uttala ordet [[talaq]] (ungefär "Jag skiljer mig från dig") kan upplösa äktenskapet. De första gångerna är det möjligt att återgå in i äktenskapet igen, men tredje gången blir skilsmässan definitiv och går inte att återkalla, om inte kvinnan gifter sig med en annan man emellan. Shiamuslimer anser att skilsmässan endast äger rum en gång även om mannen säger att han skiljer sig tre gånger vid ett tillfälle.<ref>{{Webbref|titel=Divorce|url=https://www.al-islam.org/divorce-according-five-schools-islamic-law-sheikh-muhammad-jawad-mughniyya/divorce|verk=Al-Islam.org|datum=2016-11-21|hämtdatum=2020-09-16|språk=en}}</ref>
 
I en del muslimska traditioner är det endast möjligt för kvinnan att kräva skilsmässa om mannen är [[impotent]] eller [[Psykisk störning|psykiskt sjuk]]. Enligt andra rättstraditioner kan kvinnan begära hos en [[qadi]] (domare) att äktenskapet upplöses ([[khul]]) mot att hon avsäger sig sina ekonomiska rättigheter. [[Antropologi|Antropologen]] [[Lawrence Rosen]]<ref>Lawrence Rosen, ''Justice of Islam'', Oxford University Press, 2000.<!-- "L Rosen Justice of Islam" stod det tidigare, rimligen åsyftas denna. !--> </ref> uppskattar att var tredje muslimsk skilsmässa är en form av ''khul''. Liksom vid äktenskapets ingående är upplösning enligt ''khul'' en förhandlingsfråga, men ofta innebär det att kvinnan avsäger sig sin ''mahr''.
 
==== Föräldraskap ====
Alla barn födda inom ett äktenskap betraktas som äkta och det anses vara mannens barn. De är därför en del av mannens släkt, inte kvinnans. Mannen kan även acceptera att ta på sig faderskapet för barn födda utanför äktenskapet. Han kan även avsäga sig faderskapet, [[li'an]]. En graviditet kan enligt lagen vara allt mellan sex månader upp till två år. Mannen har fullt ekonomiskt ansvar. Söner blir försörjda fram tills de börjar arbeta och döttrar tills de gifter sig. Kvinnor som skilt sig eller blivit änkor blir försörjda av sin närmaste manliga släkting igen.
 
Om man och hustru skiljer sig har mannen fortfarande ekonomiskt ansvar för barnen upp till en viss ålder (ofta sju år för pojkar och nio år för flickor) medan hustrun är skyldig att uppfostra barnen under samma tid. Efter denna ålder flyttar barnen normalt sett till sin far men kan efter överenskommelse mellan båda parter också fortsätta bo kvar hos sin mor fast nu utan ekonomisk hjälp från fadern.<ref>Vikör, Knut S. ''Between God and The Sultan - A History of Islamic Law'', Hurst & Company, London 2005: kapitel 15.</ref>
 
Mannen är familjens förmyndare, och det är han som har ansvar för familjens underhåll. Muslimsk rätt skiljer på omvårdnad (hadana) och vårdnad (wilaya). och det är mannen som är barnens förmyndare (wali). Kvinnan har ansvar för barnens omvårdnad till det att barnen är sju respektive nio år (i iransk rätt när pojken är två och flickan sju år). Barnen följer faderns släkt och i samband med skilsmässa tillfaller i normalfallet vårdnaden mannen och hans familj, utom i den [[maliki]]tiska rättsskolan.<ref>Johanna Schitatzki, ''Muslimsk familjerätt'', Amina Wadud, ''Inside the gender jihad''</ref>
 
==== Apostasi ====
{{huvudartikel|apostasi}}
Att lämna islam som religion är enligt traditionell sharialag en brottslig gärning som har påföljden dödsstraff.<ref>[http://www.usc.edu/schools/college/crcc/engagement/resources/texts/muslim/hadith/bukhari/ Hadith enligt Sahih Bukhari //volym 9, bok 83, nr 17// volym 4, bok 56, nr 808//] {{Wayback|url=http://www.usc.edu/schools/college/crcc/engagement/resources/texts/muslim/hadith/bukhari/ |date=20101017071704 }}</ref> Det råder inte konsensus inom islam om att apostasi alltid ska straffas med döden, men de fyra största rättsskolorna inom sunni och en inom shia håller med om detta. Straffet tillämpas även i modern tid och ett välkänt nutida exempel är då [[Irans högste ledare|Irans dåvarande högste ledare]] [[ayatolla]] [[Ruhollah Khomeini|Khomeini]] i ett utlåtande (en [[fatwah|fatwa]])<ref>[http://www.faktoider.nu/fatwa.html Hexmasters Faktoider: Fatwah], hämtad 10 juli 2013.</ref> dödsdömde [[Salman Rushdie]] för apostasi, efter att Rushdie skrivit boken "Satansverserna" 1989.
 
=== Etikett och kosthållning ===
Många av islams religiösa övningar hamnar under kategorin ''adab'', islamisk etikett. Detta inkluderar att hälsa andra med [[Assalam Alaikum|as-salamu ʿalaykum]] ("Guds frid"), säga "[[bismillah]]" ("i Guds namn") innan måltider, samt att använda enbart den högra handen för att äta eller dricka.
 
Begreppet ''[[halal]]'' förknippas bland annat med reglerna om tillåtna livsmedel. Muslimer har en reglerad livsföring och all mat skall vara halal (tillåten). Förbjuden (''haram'') mat är bland annat [[griskött]], blod, kadaver och [[alkoholdrycker]]. Allt kött måste komma från ett växtätande djur, slaktat i Guds namn med undantag för om man jagat eller fiskat själv. I extrema undantagssituationer, som att man till exempel riskerar att dö av svält, så kan dock annars otillåtna livsmedel räknas som halal.
 
=== Jihad, dar al-Islam och dar al-Harb ===
{{Huvudartikel|Jihad}}
[[Fil:Flag of Jihad.svg|miniatyr|höger|Flagga med den [[Shahada|islamiska trosbekännelsen]].<br>Flaggan är känd som "[[salafister]]nas svarta flagga".<ref>[http://www.expressen.se/gt/har-hanger-flaggan-al-qaida-anvander/ GT 16 okt 2013]</ref>]]
''Jihad'' ([[arabiska]] الجهاد (''ǧihād''), "strävan" eller "kamp"; ytterst från ''jahada'' (''ǧhd''), "att anstränga sig"; "guds högsta strävan") är en religiös plikt för muslimer. Inom islam innebär jihad framförallt självrannsakan och striden mot [[frestelse]]n och det förbjudna ([[haram]]). Den som utför jihad kallas [[Mujaheddin|mujahid]] (plur. ''mujahidin''). Målet med Jihad är att utvidga territorier där islamisk lag råder på bekostnad av icke-islamiska länder.<ref name=":0">{{Webbref|titel=dār al-­islām / dār al-­ḥarb {{!}} bpb|url=http://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/islam-lexikon/281759/dr-al-islm-dr-al-arb|verk=bpb.de|hämtdatum=2019-09-01|språk=de|förnamn=Bundeszentrale für politische|efternamn=Bildung}}</ref>
 
Territoriet där islamiska regler är förhärskande betecknas ''dar al-Islam'' (översatt "Islamiskt område"). Landområden bortom ''dar al-Islam'' betecknas ''dar al-Harb'' (översatt: "krigsområde"). Inom modern islamisk debatt används konceptet alltjämt inom "Väst mot islam"-diskussioner. Extremradikala kretsar betraktar Jihad fortsatt som ett medel att utvidga islamiska områden.<ref name=":0" />
 
Med stöd i uttalanden av Muhammed talar många muslimer i dag om två olika typer av jihad: ''jihad akbar'' ("stora jihad") som är människans  kamp mot sina inre onda böjelser och begär samt ''jihad asghar'' ("lilla jihad") som innebär väpnad kamp eller krig för att utvidga islams områden.<ref>[https://snl.no/jihad Store norske leksikon/ jihad]</ref>
 
== Historia ==
{{Huvudartikel|Islams historia}}
Islams historia har skrivits av muslimer som hade som syfte att skriva en religiös historia som legitimerade islams trosprinciper och herravälde över andra kulturer. Det är först i modern tid som en historisk-kritisk forskning om islams utbredning och historia har uppkommit.
 
[[Fil:Islam by country.png|höger|miniatyr|Länder med en islamisk befolkningsandel på mer än 10%<br />
{{legend|#4a6600|Sunni}}
{{legend|#66004a|Shia}}
{{legend|#04161b|Ibadi (Oman)}}]]
 
=== Muhammeds tid ===
{{Huvudartikel|Muhammed}}
Enligt den islamiska läran blev Muhammed omkring år 610 förvissad i en uppenbarelse av ärkeängeln Gabriel om att bli profet. Muhammed förde först fram sitt budskap för sin egen stam, ''quraysh''. Enligt Muhammed borde folket erkänna Gud som sin skapare, som ska dyrkas ensam och som man ska överlåta sig till. [[Polyteism]]en med dess religiösa pluralism kritiserades hårt. Han varnade för [[Yttersta domen|Yttersta dagen]] när människorna ska stå till svars inför Gud och antingen hamna i [[Jahannam|helvetet]] eller [[Jannah|paradiset]].
 
Muhammed mötte hårt motstånd i det [[Polyteism|polyteistiska]] Mecka, och år 622 flydde han med sina anhängare till [[Medina]], som på den tiden kallades ''Yathrib''. Denna händelse kallas ''[[hijra]]'', "emigrationen", och är utgångspunkten för den islamiska tideräkningen.
 
De olika stammarna i Yathrib var i strid med varandra, och eftersom Muhammed inte tillhörde någon av stammarna fick han bli skiljedomare och ledare. Dessutom var han i konflikt med sin egen stam, [[quraysh]], och kunde därför inte betraktas som agent för de styrande i Mecka.
 
Under striderna mot Mecka fick Muhammed inflytande över de omgivande arabstammarna. Judarna i Yathrib accepterade inte Muhammed som profet, och det ledde till att islam mer och mer kom att betraktas som en egen religion. Relationen med judarna förvärrades över tid och nådde sin kulmen då quraysh, tillsammans med andra arabiska stammar, planerade att utplåna muslimerna. Muslimerna ingick förbund med judarna att de gemensamt skulle försvara Medina, men många judar bröt avtalet och slöt sig till polyteisterna. De stridande judiska männen som vänt sig emot muslimerna fördrevs då eller avrättades. Till slut segrade muslimerna, och kunde inta Mecka nästan utan blodspillan och ta kontrollen över helgedomen [[Kaba]] som, med undantag för en [[Ikon (religion)|ikon]] på insidan av Kaba föreställande Jesus och [[Jungfru Maria]] som Muhammed personligen skyddade och som sades ha målats av Abraham<ref>Lings (2008), s. 353</ref>, rensades från [[avgud]]abilder från de tidigare [[Kult (religion)|kult]]erna. Yathrib döptes nu om till ''Madīnat an-Nabī'', "Profetens stad" eller ''al-Madīna al-munawwara'', "Det strålande Medina".
 
Före sin död kunde Muhammed uppleva att praktiskt taget hela [[arabiska halvön]] erkänt honom som ledare.{{Källa behövs|datum=2015-07}} Samtidigt hade slutfasen inträtt i striderna mellan den tidens två stormakter, det [[Bysantinska riket|bysantinska]] kejsardömet och det [[Sasaniderna|sassanidiska]] [[Iran|persiska]] imperiet. De var krigströtta efter fyra seklers militära konflikter gav inget effektivt motstånd mot den arabiska utbredningen.
 
[[Fil:Jerusalem Dome of the rock BW 1.JPG|miniatyr|höger|Utsikt över [[Klippdomen]] på [[Tempelberget]] i [[Jerusalem]], en [[helig plats]] både inom islam och [[judendom]]en.]]
 
=== Sunniter och shiiter ===
{{Huvudartikel|Efterträdandet av Muhammed}}När Muhammed dog år 632 utan söner erkändes hans svärfar [[Abu Bakr]] som "Guds sändebuds ställföreträdare" och Muhammeds efterträdare även i politiskt avseende. [[Kalif]] var den titel som den andlige och världslige ledaren för sunnitisk islam fick.
 
Det fanns dock de som ansåg att profetens budskap kunde tolkas endast av särskilda förkunnare, imamerna, som inte skulle väljas av muslimerna. Istället borde ledarskapet gå i arv inom profetens familj, och Muhammed borde ha efterträtts omedelbart efter sin död av svärsonen [[Ali ibn Abi Talib]] som [[imam]]. Alis fraktion kallas shiat Ali eller enbart shia. Sunni-muslimerna ansåg att imamerna varken hade någon speciell kontakt med gud eller tillgång till hemlig kunskap. Man ansåg att alla muslimer är jämlika i tron till Gud och att man behöver vara en profet för att ha speciella kontakter eller uppenbarelser. Men Muhammed var den sista profeten utsänd av Gud från Abrahams ättlingar. Shiiterna anser också att den sista imamen (kalifen) försvann på ett mystiskt sätt för ca 1100 år sedan och att denne kommer att visa sig vid tidens slut som shias ledare. Detta kan jämföras med att man inom judendomen väntar på att en Messias ska komma likaväl som man inom kristendomen väntar på hans återuppståndelse.
 
Den splittring som uppstod mellan sunniter och shiiter då Abu Bakr valdes till islams förste kalif är fortfarande bestående.
 
 
=== Efter Muhammed ===
{{Huvudartikel|Islamiska expansionen}}
 
Islams tidiga historia är en historia av inbördes konflikter och angreppskrig mot dåtidens stora civilisationer, [[Bysantiska riket]] och det [[Sasaniderna|sassanidiska]] [[Iran]]. Redan år [[634]] dog Abu Bakr, och ny kalif blev [[Umar ibn al-Khattab]], en av Muhammeds tidiga följeslagare. Under hans tid som kalif (634–644) skedde den första stora utvidgningen av det nya väldet. Det är också Umar som anses ha skapat den nya statens grundläggande administration och organisation. Under Umar inleddes invasionen av Iran och Bysans som var kraftigt försvagade av krig och inbördes stridigheter. I [[persiska riket]] inleddes förföljelser av anhängare av den inhemska religionen [[zoroastrism]], och eldtempel förstördes eller omvandlades till moskéer.<ref name="ReferenceA">[[Ehsan Yar-Shater]] (ed) "The History of al-Ţabarī", in 40 volumes, State University of New York press 1989-2007</ref> Den sassanidiska huvudstaden [[Ktesifon]] hyste ett av antikens främsta bibliotek. Enligt historikern [[Muhammad ibn Jarir at-Tabari]], skrev befälhavaren [[Sa'd ibn Abi Waqqas]] till kalifen [[Umar ibn al-Khattab]] och frågade vad han skulle göra med boksamlingarna i palatsen i den [[Sasaniderna|sassanidiska]] huvudstaden. Umar skrev tillbaka:
 
"Om böckerna motstrider Koranen är de blasfemiska, men om de överensstämmer så är det ingen fara." Biblioteket plundrades och alla böckerna brändes eller kastades i [[Eufrat]]. På så sätt gick en stor del av [[Persiska riket|perserrikets]] bokskatter förlorade för eftervärlden.<ref name="ReferenceA"/>
 
Umar mördades år [[644]] av en [[perser]] vid namn [[Piruz Nahavandi]] och efterträddes av [[Uthman]] (644–656), en annan av Muhammeds tidigare efterföljare. I och med att Uthman tog över återgick makten till den gamla [[aristokrati]]n i Mecka. Uthman var medlem i den [[Umayyaderna|umayyadiska familjen]], en av de ledande i det gamla Mecka. Han anklagades för [[nepotism]] av bland annat Muhammeds kusin [[Ali ibn Abi Talib|Ali]], och när Uthman föll offer för ett attentat 656 utsågs Ali till ny kalif. Efter ett uppror flyttade Ali till [[Kufa]] i [[Irak]]. Uthmans släkting [[Muawiya I]] var [[guvernör]] i [[Damaskus]]. Som ledare för den umayyadiska familjen krävde han hämnd för mordet på Uthman. Det blev krig mellan Muawiya och Ali, med [[slaget vid Siffin]] år [[657]]. Ali gick med på att lösa tvisten med skiljedom men det gick honom emot och en del av hans anhängare lämnade honom och vände sig emot honom ([[kharijiter]]na). Han återvände till Kufa där han mördades av en [[Kharijiter|kharijit]] år [[661]].
 
Alis död innebar att Muawiyas maktställning stod fast. Den shiitiska gruppens [[imam]], Alis son [[Hasan ibn Ali|Hasan]], accepterade att dra sig tillbaka, och levde resten av sitt liv i Medina. Nu blev [[Damaskus]] rikets huvudstad, och den umayyadiska familjen innehade [[kalifat]]et i närmare ett århundrade. Expansionen fortsatte och statens administration fick fasta former.
 
Anhängare av de religioner som uttryckligen tilläts i Koranen ([[Kristendom|kristendomen]] och [[Judendom|judendomen]]) behöll sina religioner och hade ett visst självstyre. Dessa betalade en särskild skatt, ''[[jizya]]'', till kalifen, vilket ledde till ett utbrett missnöje bland den icke-arabiska majoriteten i Mellanöstern. Den begränsade religionsfriheten omfattade inte anhängare av iranska religioner ([[zoroastrism]], [[manikeism]], [[mazdakism]]) som förföljdes. [[Arabiska]] blev officiellt språk i [[Umayyaderna|kalifatets]] administration och de erövrade folken påtvingades det nya språket.<ref>Historikern och vetenskapsmannen [[Biruni|Abu Raihan al-Biruni]] berättar att arabiskan infördes med våld på många platser, däribland i [[Khwarezm]]: "När [[Qutaibah bin Muslim]] under [[al-Hajjaj bin Yousef]]s befäl sändes till [[Khwarezm]] med en militärexpedition och erövrade området för andra gången dödade han alla lärde som talade eller skrev på [[persiska]] och som var belästa i persisk historia och kultur. Därefter lät att han avrätta de [[mobed]]erna tills bara analfabeter fanns kvar. Abu Raihan al-Biruni, ''Chronology of Ancient Nations'', Frankfurt, 1969, s. 35-48. (original: الآثار الباقية عن القرون الخالية).</ref> Många icke-araber lärde sig arabiska för att göra karriär inom kalifatet.
 
När Muawiyas dog år [[680]] tog hans son [[Yazid I|Yazīd]] över. Nästan samtidigt dog Hasan och hans efterträdare som shiitisk ledare blev hans yngre bror (och alltså Alis och [[Fatima]]s yngre son) [[Husayn ibn Ali|Husayn]]. Husayn ville att shiiterna skulle få tillbaka makten så han begav sig till [[Irak]], där han väntade sig få stöd i Kufa. Det visade sig att han hade fel. Han och hans anhängare omringades av provinsguvernörens soldater vid orten Karbalā ([[Karbala]]), och de flesta av dem dog ("de 72 martyrerna"). Detta ägde rum den tionde i månaden [[Muslimska kalendern|Muharram]] (den första månaden i [[Hijra|hidjra]]-året). Dagen kallas [[Aashura]] och är en stor [[Högtid|sorgehögtid]] inom shiitisk islam.
 
Husayns uppror slogs alltså ner. Muhammed hade genom Guds uppenbarelser påbjudit krig mot de [[Kafir|otrogna]] för att utbreda islams styre<ref>Bernström, Muhammed Knut (2002) Koranens budskap, Stockholm: Proprius, {{ISBN|91-7118-899-1}}, sura 9:29</ref><ref>{{Webbref|titel=Verses often quoted out of context|url=https://www.al-islam.org/morals-and-ethics-quran-ali-rahim/verses-often-quoted-out-context|verk=Al-Islam.org|datum=2018-11-22|hämtdatum=2020-07-19|språk=en}}</ref> och under umayyadisk tid fortsatte riket att utvidgas. Hela [[Nordafrika]] erövrades, och år [[711]] gick man över sundet till [[Iberiska halvön]]. I öster gick man in i [[Centralasien]] och [[Indien]]. Kritikerna menade att riket hade blivit ett kungadöme (''mulk''), vilket var främmande för islam, och att icke-araber diskriminerades. Det blev väpnat uppror, främst från shiitisk sida. Makten hamnade nu hos [[Abbasidkalifatet|abbasiderna]], ättlingar till profetens farbror [[Abbas ibn Abd al-Muttali|Abbas]]. Maktskiftet var klart år [[750]], och den umayyadiska familjen utplånades, förutom en av prinsarna som blev stamfader till umayyaderna i Spanien där ett nytt kalifat grundades.
 
I Spanien tappade kalifatet mark genom århundradena på grund av [[reconquista]]n, den kristna återerövringen norrifrån. Det sista muslimska fästet i Spanien föll år [[1492]] (samma år som [[Christofer Columbus]] ankom till [[Amerika]]).
 
[[Islamisk filosofi]], framför allt [[Averroës]] (Ibn Rushd) texter kom att spela en stor roll för [[Europa]] ända in på [[1600-talet|1600]]- och [[1700-talet]]. På [[Matematik|matematiska]] områden kan fortfarande inflytande från den muslimska världen ses tydligt då man använder [[arabiska siffror]] och [[Decimaltecken|decimalkommat]] och räknar med [[algebra]]. Den persiske läkaren [[Avicenna]]s verk användes som läromedel i medicin i Europa fram till [[1800-talet]].
 
=== Modern historia ===
Under [[1900-talet]] kunde man se många nya islamiska religionsspridare och väckelsepredikanter som olika försök att formulera alternativa samhällslösningar på [[kolonialism]]en och den [[Postkolonialism|postkoloniala]] situationen. Grupper som det [[Muslimska Brödraskapet]] i [[Egypten]] och ''Jamaat-e Islami'' i [[Pakistan]] förespråkade ett [[fundamentalism|fundamentalistiskt]] alternativ till sekulära politiska [[ideologi]]er. Dessa så kallade [[islamism|islamister]] vänder sig ofta mot de traditionellt skriftlärda och kombinerar istället ett modernt västerländskt politiskt tankegods med en puritansk syn på religionen som ett sätt att försöka utmana [[västvärlden]]s kulturella och ekonomiska dominans över den [[muslimska världen]]. De eftersträvar en exklusivistisk politisk-ideologisk tolkning av islam som en omfattande lösning på alla allmänna och privata frågor av betydelse. I länder som [[Iran]] och [[Afghanistan]] ersattes sekulära regimer med islamistiska ställningar medan transnationella extremistgrupper som [[Usama bin Ladin]]s [[al-Qaeda]] engagerade sig inom [[terrorism]]. Islamismen har under 1900-talets sista decennier varit mycket framgångsrik i att i den offentliga diskursen likställa den fundamentalistiska synen på religionen, med "islam" som sådant.<ref>Hjärpe (2002), s. 40</ref>
 
== Huvudsakliga inriktningar ==
[[Fil:Divisions of Islam.png|miniatyr|stående|Inriktningar inom islam]]Majoriteten av alla muslimer, cirka 85&nbsp;%, är sunniter. Övriga 15&nbsp;% utgörs huvudsakligen av den näst största inriktningen shiaislam.<ref name=":02">{{Webbref|url=https://www.myndighetensst.se/download/18.373f439f14832abd2cf2d9a9/1409663377272/Shia-muslimer%20i%20Sverige_komplett.pdf|titel=Shia-muslimer i Sverige – en kortfattad översikt|hämtdatum=2019-04-05}}</ref> Såväl sunniter som shiiter kan även tillhöra [[sufism]]en, som är en samlingsbeteckning för den [[andlig]]a eller [[esoterisk]]a aspekten inom religionen.
 
===Skolor inom sunniislam===
{{fördjupning2|Sunni}}
*[[Hanafi]]islam (hanafism)
*[[Shafi]]islam (shafism)
*Malikiislam (malikism)
*[[Hanbali]]islam (hanbalism)
*[[Deobandi]]islam (deobandi)
*[[Barelvi]]islam (barelvism)
 
===Skolor inom shiaislam===
{{fördjupning2|Shia}}
*[[Imamiterna|Imamitislam]] (imamism)
*[[Zaiddiyah|Zaydit]]islam (zayditism)
*[[Jafari]]islam (jafarism)
*[[Ismailiter|Ismaili]]islam (ismailism)
*[[Zahiri]]islam (zahirism)
*[[Alevism|Aleviislam]] (alevism)
*[[Nusayrier|Nusayriislam]] (alawism)
 
===Skolor inom haridjiislam===
{{fördjupning2|Kharijiter}}
*[[Ezariqa]]islam (ezariqism)
*[[Najadat]]islam (najadatism)
*[[Jaridi]]islam (jardism)
*[[Ibadi]]islam (ibadism)
*[[Maymuni]]islam (maymunism)
 
===Omdebatterade skolor===
Det finns ett antal religiösa rörelser, som har sina rötter (helt eller delvis) i islam, men vars ställning som skolbildningar inom islam är omdebatterad, antingen bland utomstående, bland utövare eller bådadera. För fullständighetens skull nämns de här:
*[[Liberal islam|Liberal/progressiv islam]], muslimsk modernism
*[[Druser|Drusisk religion]]
*[[Zikri]]
*[[Ahmadiyya]]
*[[Nation of Islam]]
 
== Islam i världen ==
[[Fil:Muslim distribution.png|miniatyr|Islams utbredning.]]
=== Demografi ===
{{Huvudartikel|Muslimska världen}}
Den muslimska populationen i världen uppskattas vara i storleksordningen 1–1,8 miljarder. Omkring 90 procent av dessa är sunni och cirka 10 procent är shia. I cirka 30–40 länder är majoriteten av befolkningen muslimer. 20 procent av alla muslimer bor i [[arabiska halvön|arabländerna]]. I [[Indonesien]], [[Indien]], [[Pakistan]] och [[Bangladesh]] är mer än 100 miljoner av invånarna muslimer. Islam är den näst största religionen i världen, efter [[kristendomen]].
 
=== Familj och könsroller ===
{{Huvudartikel|Könsroller inom islam}}
Islam, liksom de flesta andra [[världsreligion]]er och [[österländsk]]a läror såsom [[daoism]]en, utgår från att det finns en tydlig skillnad mellan kvinnans och mannens uppgifter i samhället. I det traditionella muslimska samhället är ansvaret för skötseln av hemmet och barnen kvinnans uppgift, medan mannen är skyldig att ordna med ekonomisk försörjning. Dessa familjens inre respektive yttre angelägenheter anses komplettera varandra, och behöver med andra ord inte nödvändigtvis innebära en ojämlikhet om det är vad båda parter vill. I Koranen betonas starkt att islam är jämviktens och den balanserade medelvägens religion <ref>Murata (2007), s. 27ff</ref>, samtidigt regleras mannens och kvinnans olika roller som skiljer sig åt vid skilsmässa, arv och rollen i hemmet.
 
Inom islam betraktas den mänskliga sexualiteten som en gudomlig gåva och som symbol för paradisets fullkomlighet, snarare än syndfull<ref>Hedin (1996), s. 96f</ref> och detta bekräftas genom den [[äktenskap]]liga förbindelsen mellan man och kvinna (som under normala omständigheter kan sätta nytt liv till världen):
 
{{citat|Men de troende, männen såväl som kvinnorna, är varandras sanna vänner och fasta stöd; de anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt /../. Gud har lovat de troende männen såväl som kvinnorna, ett paradis vattnat av bäckar, där de skall förbli till evig tid, och sköna boningar i denna Edens lustgårdar /../|Koranen [[At-Tawba|9]]:71–72}}
 
Se också bland annat: [[An-Nisa|4]]:19; 34; 123; 128; 130, samt [[Al-Ahzab|33]]:35 där likheten inför Gud inskärps:
 
"För de män och de kvinnor som har underkastat sig Guds vilja, de troende männen och de troende kvinnorna, de män och de kvinnor som visar sann fromhet, de män och de kvinnor som älskar sanningen, de män och de kvinnor som tåligt uthärdar motgång, de män och de kvinnor som visar ödmjukhet, de män och de kvinnor som ger åt de fattiga, de män och de kvinnor som fastar, de män och de kvinnor som lägger band på sin sinnlighet, de män och de kvinnor som alltid har Gud i tankarna '''–''' [för dem alla] har Gud i beredskap förlåtelse för deras synder och en rik belöning."
 
=== Moskéer ===
{{Huvudartikel|Moské}}
[[Fil:Nuruosmaniye Mosque Mars 2013.jpg|miniatyr|Nuruosmaniyekomplexet i Istanbul med moskén och bespisningen till vänster och en teologiska skola (madrassa) till höger i förgrunden.]]
En [[moské]] (arabiska: مسجد, ''masjid'') är en muslimsk [[helgedom]] avsedd för [[bön]], [[predikan]] och undervisning. Troende muslimer antas be i moské minst en gång i veckan, på fredagen. Bönen leds av en [[imam]]. I likhet med flera andra religioners helgedomar inrymmer moskékomplexet ofta mer än bara gudstjänstlokal. Exempelvis finns ofta [[bibliotek]] och bespisning, samt i större moskéer ibland även [[härbärge]], sjukhus och teologisk skola ([[madrassa]]).
 
=== Tideräkning ===
{{Huvudartikel|Muslimska kalendern}}
 
Den [[muslimska kalendern]] är en [[månkalender]]. Tideräkningen börjar med den dag ([[16 juli]] [[622]]) då profeten Muhammed flydde från Mecka till Medina. Det arabiska ordet för flykt är [[hijra]] och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern. När ett datum anges efter hijrakalendern brukar man skriva ett H efter årtalet, men även AH ([[latin]] ''anno hegirae''), det vill säga år efter hijra.
 
==== Högtider ====
* [[Aashura]]
* [[Arba'in]]
* [[Eid al-Fitr]]
*[[Eid al-Ghadeer]]
* [[Eid ul-Adha]]
*[[Laylat al Bara'at]]
* [[Laylat al-Qadr]]
*[[Miraj]]
* [[Ramadan]]
 
=== Islam i Sverige ===
{{Fördjupning|Islam i Sverige}}
Islam är Sveriges och världens näst största [[religion]] efter [[Kristendom|kristendomen]]. I Sverige finns sex islamiska riksorganisationer som mottar stöd ifrån Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och som 2010 beräknades organisera 110 000 medlemmar.<ref>{{webbref|url=http://www.migrationsinfo.se/demografi/religionstillhorighet/islam/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2016-04-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160412163304/http://www.migrationsinfo.se/demografi/religionstillhorighet/islam |arkivdatum=2016-04-12 }}</ref>
 
== Kultur och vetenskap ==
=== Islamisk konst ===
[[Fil:Kaaba Mirror like.jpg|miniatyr|höger|Muslimer vid [[Kaba]], Mecka, [[Saudiarabien]].]]
[[File:Bild från familjen von Hallwyls resa genom Algeriet och Tunisien, 1889-1890. "Tlemcen - Hallwylska museet - 92044.tif|miniatyr|Tlemcen, Algeriet. Mihraben i stora moskén, 1800-tal. [[Hallwylska museet]].]]
[[Fil:هلال رمضان.jpg|miniatyr|höger|Halvmånar är färgfullt inredda och vackert upplysta under [[ramadan]].]]
{{Huvudartikel|Islamisk konst}}
Den islamiska konsten förenar på många sätt miljoner människor från vitt skilda kulturer över hela världen. Motiv och stildrag återkommer överallt och korsar gränser, epoker och discipliner. Den rika kultur som skapats i [[Medelhavet|medelhavsområdet]] och i [[Främre Orienten]] av [[greker]], [[Romerska riket|romare]], [[sassanider]], kristna och judar gav förutsättningarna för den islamiska konsten. Den islamiska världen blev arvtagare till dessa kulturer när araberna på [[600]]-talet spred den nya läran längs Medelhavets södra och östra kuster och österut in i [[Asien]]. Främre Orienten fick då också ökade kontakter med områden i Centralasien och ända bort i [[Kina]] genom [[karavan]]handeln utmed [[Sidenvägen]].
 
Förbudet att avbilda djur och människor, [[anikonism]], syftar till att motverka avgudadyrkan och har funnits hos många grenar av islam. Däremot har arkitektur, dekorationer och [[kalligrafi]] blivit vitala uttryck för konsten. [[Moské]]er och [[minaret]]er har oftast en typisk byggnadsstil. Mycket av mönstret och dekorationerna i traditionell islamisk konst återfinns i orientaliska mattor.
 
Den islamiska konstens karaktär och formspråk utvecklades genom påverkan av islams [[världsuppfattning]], där bilden av en gud i mänsklig gestalt ersattes av ett abstrakt gudsbegrepp. Detta symboliserades främst av Guds heliga ord nedtecknat med arabisk skrift i Koranen. Den världsliga och andliga tillvaron kunde också återspeglas i [[abstrakt]]a mönster, [[ornamentik]] och [[geometri]]ska stjärnformer som symboler för en guds skapelse. Det var främst ornamentiken, som i västerlandet fick namnet [[arabesk]], samt [[kalligrafi]]n som gav den islamiska konsten dess karakteristiska uttryck.
 
=== Islamisk arkitektur ===
{{Huvudartikel|Islamisk arkitektur}}
[[File:Bild från familjen von Hallwyls resa genom Algeriet och Tunisien, 1889-1890. "Alger - Hallwylska museet - 91853.tif|miniatyr| Interiör från El Kébir-moskén i Alger, Algeriet.]]
Den islamiska arkitekturen har av tradition, liksom den islamiska konsten i allmänhet, varit orienterad mot det abstrakta och geometriska. Den bygger i huvudsak vidare på persiska och grekiska traditioner.
 
Den islamiska kulturtraditionen har en kontinuerlig historia på omkring nästan 1400 år och en geografisk spridning från [[Spanien]] till [[Indonesien]], från centrala [[Afrika]] till södra [[Ryssland]]. Den rymmer således ett stort antal socialt, kulturellt, politiskt och även religiöst mycket heterogena traditioner, epoker och kulturer som, på olika sätt och i varierande grad, påverkats av den gemensamma muslimska kulturtraditionen. Denna diversifiering i den islamiska arkitekturen visar sig dock främst geografiskt och kronologiskt. Gemensamt med konsten har arkitekturen, förutom det nonfigurativa, flera grunddrag i form av [[symmetri]], yttäckande geometriska mönster, arabesker, kalligrafiska ornament och klara färger. Arkitektoniska drag som återkommer över hela den islamiska världen är den riktningslösa [[hypostyl]]en, gården med sina fontäner och omgivande välvda nischer, [[iwan]], den av minareter omgivna [[kupol]]en och, inte minst, den rikt dekorerade nischen i moskén, [[mihrab]], som anger böneriktningen mot Mecka ([[qibla]]).
 
=== Islamisk vetenskap ===
{{Huvudartikel|Islamisk vetenskap}}
Det unika med islam, till skillnad från de andra abrahamitiska religionerna, är att någon officiell motsättning mellan tro och vetande aldrig har existerat förrän nu, i modern tid. I detta tog man stöd i profeten Muhammeds uttalanden: "Sök kunskap från vaggan till graven" samt "Det är obligatoriskt för varje man och kvinna att söka kunskap, om de så måste bege sig till Kina för att finna den." [[Astronomi]] kom att dominera, till en början oskiljbar från [[astrologi]], tätt följd av [[matematik]] och [[filosofi]] med [[etik]]. Muslimska astronomer kom att förvalta arvet från den [[antiken|antika]] grekiska vetenskapen och under sen [[Medeltiden|medeltid]] återbörda denna glömda kunskap till Europa.
 
=== Muslimsk filosofi ===
{{Huvudartikel|Muslimsk filosofi}}
Den muslimska [[filosofi]]ska traditionen är idag väldigt stark trots västs dominerande ställning. Under [[medeltiden]] verkade de två kanske mest betydande muslimska filosoferna, [[Avicenna]] och [[Averroës]] (Ibn Rushd). Att samtidigt vara filosof och muslim är kontroversiellt för somliga, vilka hävdar att islam är en "uppenbar" religion. Enligt andra behöver ingen konflikt mellan filosofi och islam uppstå.
 
==== Inriktningar ====
Under 600–900-talen lade muslimska filosofer grunden för en [[vetenskap]]lig [[logik]] med tillhörande funderingar. Under tidig islamisk tid var profeten Muhammed den enda auktoriteten, och tänkandet baserar sig på [[sunna (islam)|sunna]]. Från cirka år 1200 delades den muslimska filosofin i två grenar, [[kalam]] och falasafa.
 
Inom kalam intresserade man sig för ''[[ijtihad]]'', en metod att granska islamisk lag med grund i Koranen och sunna. Diskussioner uppstod bland annat om den [[fri vilja|fria viljan]]. En viktig riktning inom kalam var ''mutakallamin'', med idéer som ligger mellan det ortodoxt muslimska och icke-muslimska.
 
Falasafa påverkades av andra kulturer, främst [[grekisk filosofi]], och gjorde en stor insats genom att förmedla asiatisk litteratur till Europa. Dess företrädare kritiserade mutakallamin.
 
==== Senare muslimsk filosofi ====
Efter det politiska skiftet (från islam till kristendomen) i Europa, närmare bestämt i [[Spanien]] och [[Portugal]], avtog den muslimska filosofiska aktiviteten märkbart. Förbindelsen mellan 'väst' och 'öst' bröts på många punkter '''–''' även det tankemässiga utbytet smalnade.
 
[[modernistisk|Förmodernistiska]] idéer levde under den här tiden starkt i [[Iran]] och [[Indien]]; [[logik]]en var ett ofta diskuterat och populärt ämne.
 
Post-klassisk islamisk filosofi är ofta indelad i två huvudkategorier, shia och sunni. Det finns samtida tänkare och filosofer som inte är ense om denna indelning. Man kan dela in filosoferna i sådana som talade om shia-tron och sådana som inte gjorde det.
 
== Förhållande till andra religioner ==
Enligt islamiska [[doktrin]]er är den islamiskt [[monoteism|monoteistiska]] läran från [[Skapelseberättelse|begynnelsen]] mänsklighetens ursprungliga religion, utövad av alla profeter som i omgångar har sänts ned av Gud till olika samhällen, ända sedan Adam. Ur denna synvinkel är Abraham och Mose, Jesus samt alla hebreiska profeter också profeter inom islam. Inom islam hävdar man att alla profeters ursprungliga läror (bl.a. absolut [[monoteism]]) med tiden har korrumperats av människor, vilket skulle förklara de många likheter som finns i många religioner runtom i världen. Även föreskrifterna och texterna ur [[Torah]] och [[Evangelierna]]([[Injil]]) motsäger Koranen, de ska med tiden ha förvanskats enligt muslimer. Enligt denna tolkning föds alla barn som muslimer ([[fitrah]]), men beroende på föräldrarnas livsåskådning och uppfostran bestäms även barnets tro utifrån detta.
 
Koranen ses av muslimer som en bekräftelse av det som förkunnats av alla föregående profeter för världens alla folk.
 
<blockquote>"Steg för steg uppenbarar Han för dig denna Skrift och med den sanningen och bekräftelse av det som ännu består [av äldre tiders uppenbarelser]; det är Han som uppenbarade Tora och Evangeliet " (Ur Koranens budskap Sura (kapitel) 3 i Koranen vers 3)</blockquote>
 
== Islamkritik ==
{{huvudartikel|Islamkritik}}
Islamkritik förekommer från olika synpunkter. Vissa liberala författare uttrycker kritik mot [[islamism]]ens och många muslimska ledares konservativa hållning vad gäller [[multikulturalism]], demokrati och [[mänskliga rättigheter]], ojämställd behandling av kvinnor enligt Koranen och shariahlagarna, [[kvinnlig könsstympning]] enligt gamla traditioner i muslimska länder, samt försvårande av [[Integration (samhälle)|integration]] av muslimska invandrare i västerländska länder.<ref>http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=22&year=2005&country=6825. Se även Timothy Garton Ash (2006-10-05). "Islam in Europe", The New York Review of Books.</ref><ref>Timothy Garton Ash (2006-10-05). "Islam in Europe", The New York Review of Books.</ref><ref>Tariq Modood (2006-04-06). Multiculturalism, Muslims and Citizenship: A European Approach (1st ed.). Routledge. p. 29. {{ISBN|978-0415355155}}.</ref>
 
==Se även==
* [[Patriarkat (sociologi)#Arabvärlden|Kvinnor i arabiska samhällen]]
 
== Litteratur på svenska ==
* ''Islams två ansikten'', av [[Johannes Salminen]], Söderströms/[[Bokförlaget Atlantis]] 2010, {{ISBN|978-91-7353-394-2}}.
* ''Vid det klara morgonljuset: Essäer om islams andliga liv'', av [[Seyyed Hossein Nasr]], 2006, {{ISBN|91-7118-929-7}}.
* ''Islam och västerlandet : möten, myter och motsättningar'', av [[Christer Hedin]], 2006, {{ISBN|91-7504-485-4}}
* ''Islam : Historia, tro, nytolkning'', av [[Anne Sofie Roald]], 2005, {{ISBN|978-91-27-10788-5}}
* ''99 frågor om islam : och något färre svar'', av [[Jan Hjärpe]], 2004, {{ISBN|91-7343-055-2}}
* ''Islam'', av [[Karen Armstrong]], 2004, {{ISBN|91-37-12142-1}} (inb)
* ''Islam'', av [[John L. Esposito]], 2001, {{ISBN|978-91-44-01716-7}}
* ''Profetens folk : stat, samhälle och kultur i islam under tusen år'' av [[Michael Nordberg]], 2001 (ny utgåva, Pan), {{ISBN|91-7263-216-X}}.
* ''Blågul islam? Muslimer i Sverige'' av Ingvar Svanberg & [[David Westerlund]] (Nya Doxa) 1999 {{ISBN|978-91-578-0308-5}}.
* ''Muhammed. Hans liv och hans tro'', av [[Tor Andrae]], 1930
* ''Islamofobiska fördomar och hatbrott: En kunskapsöversikt'', av [[Klas Borell]], [[Myndigheten för stöd till trossamfund|SST]] 2012 {{ISBN|978-91-980611-0-9}}
 
== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>
 
=== Källor ===
{{enwp|artikel=Islam|datum=2008-04-11|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Islam&oldid=205025123}}
* {{bokref |efternamn=Arnold |förnamn=T. W. |redaktör=H. A. R. Gibb |övriga=J. H. Kramers |titel=Shorter Encyclopaedia of Islam |origår=1953 |utgivare=E. J. Brill |utgivningsort=Leiden |sid=176ff |kapitel=Islām}}
* {{bokref |titel=Islam enligt Koranen |efternamn=Hedin |förnamn=Christer |författarlänk=Christer Hedin |serie=Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala; 7 / Alhambras pocket encyklopedi; 51 |origår=1996 |utgivare=Alhambra |utgivningsort=Furulund |isbn=91-87680-94-7 |sid=}}
* {{bokref |titel=Bibeln och Koranen |efternamn=Hedin |förnamn=Christer |författarlänk=Christer Hedin |origår=2002 |utgivare=Verbum |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-526-2863-9}}
* {{bokref |efternamn=Hjärpe |förnamn=Jan |författarlänk=Jan Hjärpe |medförfattare= |redaktör=Karin Ådahl |övriga=Suzanne Unge Sörling, Viveca Wessel |titel=Sverige och den islamiska världen: ett svenskt kulturarv |origår=2002 |utgivare=Wahlström & Widstrand |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-46-20095-9 |sid=36–49 |kapitel=Islam, Sverige och svensk islam}}
* {{bokref |medförfattare=Knut Mohammed Bernström & Muhammad Asad|titel=Koranens budskap |origår=2000 |utgivare=Proprius |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7118-887-8}}
* {{bokref |efternamn=Lings |förnamn=Martin |författarlänk=Martin Lings |övriga=Nilsson, Ann-Catrin |titel=Muhammed: hans liv enligt de tidigaste källorna |origår=1983 |år=2008 |utgivare=Semazen Publications |utgivningsort=Skövde |isbn=978-91-977090-0-2}}
* {{bokref |efternamn=Murata |förnamn=Sachiko |författarlänk=Sachiko Murata |medförfattare=[[William C. Chittick]] |titel=The Vision of Islam |origår=1994 |serie=Visions of Reality: A Series on Religions as Worldviews |utgivare=Paragon House |utgivningsort=St. Paul, Minnesota |språk=engelska |isbn=1-55778-516-3}}
* {{Tidskriftsref |författare= [[Sachiko Murata|Murata, Sachiko]] |redaktör= |rubrik=Islams Tao |år=2007 |tidskrift=[[Minaret (tidskrift)|Minaret]] |utgivningsort= Uppsala |utgivare= Minaretsällskapet |nummer= Årgång 7, nr 4-2007
|sid= 26–31}}
* {{bokref |efternamn=Nasr |förnamn=Seyyed Hossein |författarlänk=Seyyed Hossein Nasr |titel=Islam: Religion, History, and Civilization |origår=2002 |utgivare=HarperOne |utgivningsort=New York |språk=engelska |isbn=9780060507145}}
{{Islamportalen}}
 
== Externa länkar ==
{{commonscat|Islam}}
* [https://web.archive.org/web/20100827184733/http://www.ur.se/Serie/Muslim-i-Europa/Startsida/ Muslim i Europa] [[Utbildningsradion]]s sameuropeiska faktabank och programserie om islam i gemensam produktion med tv-bolag i elva europeiska länder inom ramen för [[Europeiska radio- och TV-unionen|EBU]].
 
{{islam}}
{{Navigeringsmallar Islam}}
{{Profeter i Koranen}}
{{Abrahamitiska religioner}}
{{Livsåskådning}}
 
{{auktoritetsdata}}
 
[[Kategori:Islam| ]]
[[Kategori:Islamiska termer]]
[[Kategori:Koranen]]
[[Kategori:Muhammed]]

Nuvarande version från 1 augusti 2021 kl. 21.05

Wikipedia

Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Islam&oldid=6701"