Svea (tidskrift): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Svea, tidskrift för vetenskap och konst''', var en svensk tidskrift som utgavs 1818-29 samt (ny följd) 1831-32 som organ för [[Uppsalaromantikerna]]. | '''Svea, tidskrift för vetenskap och konst''', var en svensk tidskrift som utgavs 1818-29 samt (ny följd) 1831-32 som organ för [[Uppsalaromantikerna]]. | ||
''Uppsalaromantikerna'' är ett vagt begrepp, men i regel brukar man avse en grupp intellektuellt inflytelserika personer i Uppsala omkring 1810–1850, samtliga födda i slutet av 1700-talet. Till dessa hör bland andra [[Erik Gustaf Geijer]], [[P.D.A. Atterbom]], [[ | ''Uppsalaromantikerna'' är ett vagt begrepp, men i regel brukar man avse en grupp intellektuellt inflytelserika personer i Uppsala omkring 1810–1850, samtliga födda i slutet av 1700-talet. Till dessa hör bland andra [[Erik Gustaf Geijer]], [[P.D.A. Atterbom]], [[Adolph Törneros]], [[C.J. Boström]] och [[Israel Hwasser]]. | ||
Under inflytande av den franska revolutionen hade andan hos studenter och yngre lärare på Uppsala universitet varit radikal men efter 1809 års omvälvningar blev den mera [[idealism|idealistisk]], [[nationalism|nationalistisk]] och [[rojalism|rojalistisk]]. Det är betecknande att [[studentsången]] gör sin entré under dessa år. | Under inflytande av den franska revolutionen hade andan hos studenter och yngre lärare på Uppsala universitet varit radikal men efter 1809 års omvälvningar blev den mera [[idealism|idealistisk]], [[nationalism|nationalistisk]] och [[rojalism|rojalistisk]]. Det är betecknande att [[studentsången]] gör sin entré under dessa år. | ||
Nuvarande version från 8 augusti 2021 kl. 10.33
Svea, tidskrift för vetenskap och konst, var en svensk tidskrift som utgavs 1818-29 samt (ny följd) 1831-32 som organ för Uppsalaromantikerna.
Uppsalaromantikerna är ett vagt begrepp, men i regel brukar man avse en grupp intellektuellt inflytelserika personer i Uppsala omkring 1810–1850, samtliga födda i slutet av 1700-talet. Till dessa hör bland andra Erik Gustaf Geijer, P.D.A. Atterbom, Adolph Törneros, C.J. Boström och Israel Hwasser.
Under inflytande av den franska revolutionen hade andan hos studenter och yngre lärare på Uppsala universitet varit radikal men efter 1809 års omvälvningar blev den mera idealistisk, nationalistisk och rojalistisk. Det är betecknande att studentsången gör sin entré under dessa år.
Den var på sin tid Sveriges förnämsta och grundligaste litterära tidskrift. Förutom bokanmälningar innehöll den uppsatser av landets ypperste författare. Redaktör för tidskriften var Wilhelm Gumælius (1818-23) , V. F. Palmblad och P.D.A. Atterbom (1825-29) samt E. A. Schröder (1831-32).