Psalmbokskommitté (1811): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 9: | Rad 9: | ||
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., [[Sven Hof]], "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen [[H Benzelius]] uppdrag till [[Lohman]] att "rätta och omarbeta" psalmboken. Även prosten [[Luth]] inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, [[Samuel Troilius]] föreslår tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium. | Redan 1755 utkom en skrift av S.H., [[Sven Hof]], "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen [[H Benzelius]] uppdrag till [[Lohman]] att "rätta och omarbeta" psalmboken. Även prosten [[Luth]] inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, [[Samuel Troilius]] föreslår tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium. | ||
'''Stockholms konsistorii | '''Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)'''. | ||
Den 4 november 1763 utfärdar kungen, Adolf Fredrik, ''[[Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende]]''. | Den 4 november 1763 utfärdar kungen, Adolf Fredrik, ''[[Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende]]''. |
Versionen från 16 augusti 2021 kl. 06.29
Psalmbokskommitten som startades 1811. Originalnamn Psalmkomitén.
Förarbeten
- Stockholm konsistorii förslag (1765)
- Upsala domkapitels förslag (1793)
- Pastoralutskottet (1809)
Arbetet
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., Sven Hof, "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen H Benzelius uppdrag till Lohman att "rätta och omarbeta" psalmboken. Även prosten Luth inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, Samuel Troilius föreslår tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium.
Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67).
Den 4 november 1763 utfärdar kungen, Adolf Fredrik, Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende.
Ledamöter
- Olof Celsius d.y., kyrkoherde i S:t Jakob och Johannes församling, ordförande
- Olof Röningk, skolmästare i Katarina, kommitténs notarie
- Jöran Schröder, överhovpredikant, pastor primarius
- Justus Christoffer Hausswolff, kyrkoherde i S:t Jakob och Johannes församling
- Olof Gråberg, kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling
- Johan Miklin, musikalisk rådgivare, domkyrkoorganist i Linköping
Förslaget
- Stockholm konsistorii förslag (1765), Första samlingen. "Af Then Swenska Prof-Psalmboken, Som, Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigsta Befallning, bör utgifwas, Första samlingen", Lorens Ludvig Grefing, Stockholm, 1765.
- Senare samlingen, Johan Georg Lange, Stockholm, 1767.
Totalt 485 psalmer på 504 sidor. Uppställt i fem huvudstycken, Morgon-, afton- och middagspsalmer, Hustaflan och ett bihang.
Förslaget fick mycken kritik och blev inte godkänt av riksdagen, framlades således inte för kungen till godkännande.
Upsala domkapitels förslag (1793)
Kommitténs utgivna förslag
- Psalmbokskommitténs förslag (1812)
- Psalmbokskommitténs förslag (1814)
- Psalmbokskommitténs förslag (1816)
- Psalmbokskommitténs förslag (1819)
Ledamöter i 1811 års kommitté
I ett brev till Sv. Akademin från Kungl. Maj:t utses
- Jakob Axelson Lindblom, ärkebiskop, ordförande
- Johan Gabriel Oxenstierna, riksmarskalk, greve
- Gudmund Göran Adlerbeth, statsråd, friherre
- Carl Gustaf af Leopold, kansliråd
- Frans Michael Franzén, teologiae professor och kyrkoherde
- Johan Olof Wallin, lektor vid Krigsakademin
Av ärkebiskopen kallades dessutom
- Carl von Rosenstein, biskop
- Erik Mikael Fant, historieprofessor
- Samuel Ödmann, professor
- Mathias Stenhammar, kyrkoherde i Risinge
- Johan Adolf Tingstadius, biskop i Strängnäs, synes ha varit ledamot
Oxenstierna och Adlerbeth avlider 1818 och då inkallas
- Rosenblad, greve
- Hagberg, överhovpredikant
- Georg Stolpe, kyrkoherde
För översyn av evangelieboken engagerades även
- J.J. Hedrén, överhovpredikant
- J. Åström, prost
- Jan Janzon, sekreterare
- Pehr Frigel, musikalisk rådgivare till 1818
- Johan Hjertén, kyrkoherde ??
Tidigare förslag
Förslag till nya psalmer och förändringar av 1695 års psalmbok förekommer redan i andra hälften av 1700-talet.
Källor
- Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet