Psalmbokskommitté (1811): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
=== Arbetet === | === Arbetet === | ||
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., [[Sven Hof]], "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen [[Henric Benzelius]] uppdrag till kyrkoherde [[Carl Johan Lohman]] att "rätta och omarbeta" psalmboken år 1756. Även prosten [[Luth]] inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, [[Samuel Troilius]] föreslår tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium. | Redan 1755 utkom en skrift av S.H., [[Sven Hof]], "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen [[Henric Benzelius]] uppdrag till kyrkoherde [[Carl Johan Lohman]] att "rätta och omarbeta" psalmboken år 1756. Även prosten [[Luth]] inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, [[Samuel Troilius]] föreslår 1761 tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium. | ||
== Upsala domkapitels förslag (1793) == | == Upsala domkapitels förslag (1793) == | ||
Versionen från 16 augusti 2021 kl. 06.48
Psalmbokskommitten som startades 1811. Originalnamn Psalmkomitén.
Förarbeten
- Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)
- Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)
- Pastoralutskottet psalmboksförslag (1809)
Arbetet
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., Sven Hof, "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen Henric Benzelius uppdrag till kyrkoherde Carl Johan Lohman att "rätta och omarbeta" psalmboken år 1756. Även prosten Luth inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, Samuel Troilius föreslår 1761 tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium.
Upsala domkapitels förslag (1793)
Kommitténs utgivna förslag
- Psalmbokskommitténs förslag (1812)
- Psalmbokskommitténs förslag (1814)
- Psalmbokskommitténs förslag (1816)
- Psalmbokskommitténs förslag (1819)
Ledamöter i 1811 års kommitté
I ett brev till Sv. Akademin från Kungl. Maj:t utses
- Jakob Axelson Lindblom, ärkebiskop, ordförande
- Johan Gabriel Oxenstierna, riksmarskalk, greve
- Gudmund Göran Adlerbeth, statsråd, friherre
- Carl Gustaf af Leopold, kansliråd
- Frans Michael Franzén, teologiae professor och kyrkoherde
- Johan Olof Wallin, lektor vid Krigsakademin
Av ärkebiskopen kallades dessutom
- Carl von Rosenstein, biskop
- Erik Mikael Fant, historieprofessor
- Samuel Ödmann, professor
- Mathias Stenhammar, kyrkoherde i Risinge
- Johan Adolf Tingstadius, biskop i Strängnäs, synes ha varit ledamot
Oxenstierna och Adlerbeth avlider 1818 och då inkallas
- Rosenblad, greve
- Hagberg, överhovpredikant
- Georg Stolpe, kyrkoherde
För översyn av evangelieboken engagerades även
- J.J. Hedrén, överhovpredikant
- J. Åström, prost
- Jan Janzon, sekreterare
- Pehr Frigel, musikalisk rådgivare till 1818
- Johan Hjertén, kyrkoherde ??
Tidigare förslag
Förslag till nya psalmer och förändringar av 1695 års psalmbok förekommer redan i andra hälften av 1700-talet.
Källor
- Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet