Traktatsällskap: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Användandet av [[traktat]]er i det kyrkliga livet är lika gammal som [[boktryckarkonst]]en. De har tagits i bruk av rörelser där man betonade den personliga omvändelsen. I England bildades sällskap för traktatspridning redan under 1690-talet. Som det tidigaste traktatsällskapet i Sverige brukar det ännu existerande [[Samfundet Pro Fide et Christianismo]] räknas, grundat 1771. År 1808 bildades det mera [[evangelikal]]t orienterade [[Evangeliska sällskapet]], som ägnade sig åt omfattande traktatspridning. Under [[frikyrklighet]]ens etableringsfas spreds dess idéer genom traktater som försåldes eller delades ut av kringvandrande [[kolportör]]er, en ursprungligen frivillig uppgift som institutionaliserades och omvandlades till en funktion som stationär [[predikant]]. | Användandet av [[traktat]]er i det kyrkliga livet är lika gammal som [[boktryckarkonst]]en. De har tagits i bruk av rörelser där man betonade den personliga omvändelsen. I England bildades sällskap för traktatspridning redan under 1690-talet. Som det tidigaste traktatsällskapet i Sverige brukar det ännu existerande [[Samfundet Pro Fide et Christianismo]] räknas, grundat 1771. År 1808 bildades det mera [[evangelikal]]t orienterade [[Evangeliska sällskapet]], som ägnade sig åt omfattande traktatspridning. Under [[frikyrklighet]]ens etableringsfas spreds dess idéer genom traktater som försåldes eller delades ut av kringvandrande [[kolportör]]er, en ursprungligen frivillig uppgift som institutionaliserades och omvandlades till en funktion som stationär [[predikant]]. | ||
Traktaterna var oftast översatta från engelska och hade inte sällan ett [[kalvinistisk]]t innehåll, som bidrog till att bryta upp den homogena lutherdomens ställning i Sverige. Andra svenska traktatsällskap var [[Svenska Evangeliska Alliansen]], bildad 1853, [[Evangeliska traktatsällskapet]], bildat 1853, [[Jönköpings | Traktaterna var oftast översatta från engelska och hade inte sällan ett [[kalvinistisk]]t innehåll, som bidrog till att bryta upp den homogena lutherdomens ställning i Sverige. Andra svenska traktatsällskap var [[Svenska Evangeliska Alliansen]], bildad 1853, [[Evangeliska traktatsällskapet]], bildat 1853, [[Jönköpings traktatsällskap]] bildat 1853 och [[Stockholms missionsförening]], bildad 1856, och, i dess tidiga skede, [[Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen]], bildad 1856. | ||
== Litteratur == | == Litteratur == | ||
Nuvarande version från 14 april 2023 kl. 05.58
Ett traktatsällskap är en sammanslutning som ägnar sig åt att utge och distribuera kristna småskrifter, som i stora mängder säljs för billigt pris eller gratis delas ut till allmänheten. Syftet var att genom det tryckta ordet bidra till en kristen väckelse.
Användandet av traktater i det kyrkliga livet är lika gammal som boktryckarkonsten. De har tagits i bruk av rörelser där man betonade den personliga omvändelsen. I England bildades sällskap för traktatspridning redan under 1690-talet. Som det tidigaste traktatsällskapet i Sverige brukar det ännu existerande Samfundet Pro Fide et Christianismo räknas, grundat 1771. År 1808 bildades det mera evangelikalt orienterade Evangeliska sällskapet, som ägnade sig åt omfattande traktatspridning. Under frikyrklighetens etableringsfas spreds dess idéer genom traktater som försåldes eller delades ut av kringvandrande kolportörer, en ursprungligen frivillig uppgift som institutionaliserades och omvandlades till en funktion som stationär predikant.
Traktaterna var oftast översatta från engelska och hade inte sällan ett kalvinistiskt innehåll, som bidrog till att bryta upp den homogena lutherdomens ställning i Sverige. Andra svenska traktatsällskap var Svenska Evangeliska Alliansen, bildad 1853, Evangeliska traktatsällskapet, bildat 1853, Jönköpings traktatsällskap bildat 1853 och Stockholms missionsförening, bildad 1856, och, i dess tidiga skede, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, bildad 1856.
Litteratur
- Torvald Ribbner, De svenska traktatsällskapen 1808-1856. Verksamhet och litteratur (Lund, 1957)
- Oloph Bexell, Sveriges kyrkohistoria. 7. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid. (Stockholm, 2003)