Homiletik: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
'''Homiletik''' är läran om [[predikan]]. I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av [[retorik]] och psykologi. Beteckningen ''homilet'' kan antingen avse en [[predikant]] eller en forskare/lärare i homiletik. Uttrycket homiletik som läran om predikan uppstod på 1600-talet.<ref>Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: ''Nya kyrkokalendern'', Verbum Förlag AB, 1983</ref>
'''Homiletik''' är läran om [[predikan]]. Bildat av grekiskans ''homili'a'' = samtal, ursprungligen de förmaningsord som avslutade gemensammma uppbyggliga samtal i den [[urkristna]] [[församling]]en.  I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av [[retorik]] och psykologi. Beteckningen ''homilet'' kan antingen avse en [[predikant]] eller en forskare/lärare i homiletik. Uttrycket homiletik som läran om predikan uppstod på 1600-talet.<ref>Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: ''Nya kyrkokalendern'', Verbum Förlag AB, 1983</ref>
 
Mn kan skilja på homiletisk (analytisk), rent texturläggande predika å ena sidan, samt tematisk (sytetisk) prdikan å den andra som grupperar stoffet kring ett bestämt tema (ämne).


== Se även ==
== Se även ==
Rad 5: Rad 7:


== Källor ==
== Källor ==
* Svensk Uppslagsbok 1939, band 13, sp 269
<references/>
<references/>


[[Kategori:Teologi]]
[[Kategori:Teologi]]

Nuvarande version från 16 april 2023 kl. 07.11

Homiletik är läran om predikan. Bildat av grekiskans homili'a = samtal, ursprungligen de förmaningsord som avslutade gemensammma uppbyggliga samtal i den urkristna församlingen. I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av retorik och psykologi. Beteckningen homilet kan antingen avse en predikant eller en forskare/lärare i homiletik. Uttrycket homiletik som läran om predikan uppstod på 1600-talet.[1]

Mn kan skilja på homiletisk (analytisk), rent texturläggande predika å ena sidan, samt tematisk (sytetisk) prdikan å den andra som grupperar stoffet kring ett bestämt tema (ämne).

Se även

Homiletiskt lexikon

Källor

  • Svensk Uppslagsbok 1939, band 13, sp 269
  1. Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983