Riström, Johan: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Johan Riström var son till hammarsmeden Erik Riström. Han arbetade först som vävskedsmakare, blev sedan murare och slutligen bonde. Han gifte sig 1826 med Stina Lisa Olofsdotter. | Johan Riström var son till hammarsmeden Erik Riström. Han arbetade först som vävskedsmakare, blev sedan murare och slutligen bonde. Han gifte sig 1826 med Stina Lisa Olofsdotter. | ||
I Persön kom han med i [[väckelse]]rörelsen, och hans begåvning och ledaregenskaper uppmärksammades snart. Tillsammans med en annan bonde sändes Riström 1844 till Stockholm för att hos Kunglig Majestät å [[Läsare|nyläsarnas]] vägnar utverka antingen de nya [[kyrkohandbok|kyrkohandböckernas]] avskaffande eller åtminstone rätt att få barnen [[dop|döpta]] och [[absolution]]en avkunnad enligt gamla handboken. Petitionen avslogs, varför man anhöll om att få utträda ur [[statskyrka]]n och bilda eget [[trossamfund]]. Under Riströms ledning bildades en församling i Norrbotten, där barnen döptes och nattvarden utdelades av lekmän, första gången 1848. Kort tid därefter flyttade Riström till Lunds by i [[Skellefteå församling]], där han blev lärare för [[separatist]]erna. Även [[Jonas Bodell]] deltog i församlingen. På 1860-talet övergick han till [[baptism|baptisterna]] och råkade i våldsamma stridigheter med sina före detta anhängare, kallade "[[riströmarna]]" vilket resulterade i att han utstöttes ur det samfund han själv bildat. Riström företog omfattande [[mission]]sresor i Norrbotten. Mot slutet av sitt liv kom han att inta en mer försonlig inställning till statskyrkan. | I Persön (by i Luelå kommun) kom han med i [[väckelse]]rörelsen, och hans begåvning och ledaregenskaper uppmärksammades snart. Tillsammans med en annan bonde sändes Riström 1844 till Stockholm för att hos Kunglig Majestät å [[Läsare|nyläsarnas]] vägnar utverka antingen de nya [[kyrkohandbok|kyrkohandböckernas]] avskaffande eller åtminstone rätt att få barnen [[dop|döpta]] och [[absolution]]en avkunnad enligt gamla handboken. Petitionen avslogs, varför man anhöll om att få utträda ur [[statskyrka]]n och bilda eget [[trossamfund]]. Under Riströms ledning bildades en församling i Norrbotten, där barnen döptes och nattvarden utdelades av lekmän, första gången 1848. Kort tid därefter flyttade Riström till Lunds by i [[Skellefteå församling]], där han blev lärare för [[separatist]]erna. Även [[Jonas Bodell]] deltog i församlingen. På 1860-talet övergick han till [[baptism|baptisterna]] och råkade i våldsamma stridigheter med sina före detta anhängare, kallade "[[riströmarna]]" vilket resulterade i att han utstöttes ur det samfund han själv bildat. Riström företog omfattande [[mission]]sresor i Norrbotten. Mot slutet av sitt liv kom han att inta en mer försonlig inställning till statskyrkan. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
Versionen från 22 april 2023 kl. 09.19
Johan Riström, född 18 januari 1802 i Prästholm, Råneå socken, död 19 november 1868 i Skellefteå, var en svensk frikyrkoman.
Johan Riström var son till hammarsmeden Erik Riström. Han arbetade först som vävskedsmakare, blev sedan murare och slutligen bonde. Han gifte sig 1826 med Stina Lisa Olofsdotter.
I Persön (by i Luelå kommun) kom han med i väckelserörelsen, och hans begåvning och ledaregenskaper uppmärksammades snart. Tillsammans med en annan bonde sändes Riström 1844 till Stockholm för att hos Kunglig Majestät å nyläsarnas vägnar utverka antingen de nya kyrkohandböckernas avskaffande eller åtminstone rätt att få barnen döpta och absolutionen avkunnad enligt gamla handboken. Petitionen avslogs, varför man anhöll om att få utträda ur statskyrkan och bilda eget trossamfund. Under Riströms ledning bildades en församling i Norrbotten, där barnen döptes och nattvarden utdelades av lekmän, första gången 1848. Kort tid därefter flyttade Riström till Lunds by i Skellefteå församling, där han blev lärare för separatisterna. Även Jonas Bodell deltog i församlingen. På 1860-talet övergick han till baptisterna och råkade i våldsamma stridigheter med sina före detta anhängare, kallade "riströmarna" vilket resulterade i att han utstöttes ur det samfund han själv bildat. Riström företog omfattande missionsresor i Norrbotten. Mot slutet av sitt liv kom han att inta en mer försonlig inställning till statskyrkan.
Källor
- Riström, Johan i Svenska män och kvinnor (1949)