Snell, Johann: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (25 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Johann Snell''', Sveriges och Danmarks första [[boktryckare]], verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock i Tyskland. Via Danmark kom han till Sverige 1483, tryckte minst 2 böcker och återvände därefter till Tyskland, 1484. | '''Johann Snell''', Sveriges och Danmarks första [[boktryckare]], verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock eller Lübeck i Tyskland, men enligt Klemming sannolikt från Gouda i Nederländerna. Via Danmark kom han till Sverige 1483, tryckte minst 2 böcker och återvände därefter till Tyskland, 1484. Han dog tidigast 1519, troligen i Lübeck. | ||
== | == Tryckeriverksamhet == | ||
Johann kom från Rostock i Tyskland och sedan till Odense i Danmark på uppdrag av biskop Karl Rönnov. | Johann kom från Rostock <ref>Enligt Åke Hallberg från Lübeck</ref> i Tyskland och sedan till Odense i Danmark på uppdrag av biskop Karl Rönnov. I Odense tryckte han två böcker 1482. | ||
== Se även == | |||
* [[Snells tryckeri]] | |||
== Boktryckarmärke och stilar == | |||
[[Fil:Snells boktryckarmärke.jpg|mini|right|Snells boktryckarmärke (sannolikt)]] | |||
Ovanför slutskriften finnes ett träsnitt, som i en av två lejon hållen sköld innehåller det svenska riksvapnet tre kronor samt nedtill i två på en gren hängande sköldar, den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk. Detta är sannolikt Snells [[boktryckarmärke]], och en hittills icke identifierad signet. | |||
Snell | Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller [[anfang]]er av träsnitt och metallgjutna, s.k. [[lombard]]er. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av [[Bartholomeus Ghotan]] 1486. | ||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
* [[Missale Upsalense vetus]], [[Uppsala stift]]s [[missale]] | * [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dialogus_creaturum Dyalogus creaturarum] moralizatus, Sveriges första bok på latin, 1483 | ||
* [[Missale Upsalense vetus]], [[Uppsala stift]]s [[missale]], 1484 | |||
* [[Gilhelmus Caoursin]]s ''De obsidione et bello Rhodiano'' i Danmark, | * [[Gilhelmus Caoursin]]s ''De obsidione et bello Rhodiano'' i Danmark, 1480 | ||
* [[Breviarium Ottoniense]], i Danmark 1482 | * [[Breviarium Ottoniense]], i Danmark 1482 | ||
== Se även == | == Se även == | ||
* [[Tryckerier i Sverige]] | * [[Tryckerier i Sverige]] | ||
* [[Ghotans tryckeri]] | |||
* [[Bartholomaeus Ghotan]] | * [[Bartholomaeus Ghotan]] | ||
* [[Johannes Fabri]] | * [[Johannes Fabri]] | ||
* [[ | * [[Johannes Fabris tryckeri]] | ||
== Källor == | == Källor == | ||
*''Berömda svenska boktryckare'', Nordqvist, N. Sällskapet bokvännerna (Sthlm 1972) | * {{SBL|6089|författare=[[Per S Ridderstad]]|år=2003-2006}} | ||
* ''Berömda svenska boktryckare'', Nordqvist, N. Sällskapet bokvännerna (Sthlm 1972) | |||
* Munkhammar, Lars, ''Böckerna på Gråmunkeholmen'' (Uppsala 2000) [https://web.archive.org/web/20070330053009/http://www.ub.uu.se/diverse/larsmunk1.pdf] | * Munkhammar, Lars, ''Böckerna på Gråmunkeholmen'' (Uppsala 2000) [https://web.archive.org/web/20070330053009/http://www.ub.uu.se/diverse/larsmunk1.pdf] | ||
* [http://runeberg.org/svfolket/3/0228.html Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"] | * [http://runeberg.org/svfolket/3/0228.html Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"] | ||
| Rad 30: | Rad 34: | ||
{{STANDARDSORTERING:Snell, Johann}} | {{STANDARDSORTERING:Snell, Johann}} | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Boktryckare]] | ||
[[Kategori:Biografier]] | [[Kategori:Biografier]] | ||
Nuvarande version från 28 juni 2023 kl. 17.44
Johann Snell, Sveriges och Danmarks första boktryckare, verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock eller Lübeck i Tyskland, men enligt Klemming sannolikt från Gouda i Nederländerna. Via Danmark kom han till Sverige 1483, tryckte minst 2 böcker och återvände därefter till Tyskland, 1484. Han dog tidigast 1519, troligen i Lübeck.
Tryckeriverksamhet
Johann kom från Rostock [1] i Tyskland och sedan till Odense i Danmark på uppdrag av biskop Karl Rönnov. I Odense tryckte han två böcker 1482.
Se även
Boktryckarmärke och stilar
Ovanför slutskriften finnes ett träsnitt, som i en av två lejon hållen sköld innehåller det svenska riksvapnet tre kronor samt nedtill i två på en gren hängande sköldar, den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk. Detta är sannolikt Snells boktryckarmärke, och en hittills icke identifierad signet.
Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s.k. lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av Bartholomeus Ghotan 1486.
Publikationer
- Dyalogus creaturarum moralizatus, Sveriges första bok på latin, 1483
- Missale Upsalense vetus, Uppsala stifts missale, 1484
- Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano i Danmark, 1480
- Breviarium Ottoniense, i Danmark 1482
Se även
Källor
- Per S Ridderstad: Snell, Johann i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
- Berömda svenska boktryckare, Nordqvist, N. Sällskapet bokvännerna (Sthlm 1972)
- Munkhammar, Lars, Böckerna på Gråmunkeholmen (Uppsala 2000) [1]
- Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"
- ↑ Enligt Åke Hallberg från Lübeck