Evangeliska Brödraförsamlingen: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Historia == | == Historia == | ||
En av de första missionärerna för herrnhutismen var assessor [[Carl Henrik Grundelstierna]] som lärt känna rörelsen under en studieresa i Sachsen och vid sin återkomst till Sverige gjorde rörelsen känd bland pietister i Stockholm. Från '''1731''' började [[diaspora]]arbetare från Sachsen att söka sig till Sverige. 1735 besökte Zinzendorf själv Skåne, dock utan att vinna några större framgångar. Åren '''1739–1744''' blev herrnhutismens genombrottstid i Sverige. I Stockholm verkade [[Thore Odhelius]] och pastor [[Jonas Hellman]]. I västra Sverige uppstod en kraftig väckelse, i Göteborg med domprosten [[Andreas Hilleström]] som den främste ledaren och i Västergötland med [[Främmestads socken]] kyrkoherde [[Andreas Tengbom]] som medelpunkten. I Sydsverige uppstod även herrnhutiska kretsar, sedan [[Johannes Sundius]] i [[Allerums socken]] blivit rörelsens pionjär. 1741 sändes från Herrnhut två deputerade, före detta Uppsaladocenten [[Arvid Gradin]] och "överäldsten" [[Martin Dober]] för att vinna stöd hos den [[ortodox]]a kyrkoledningen i Sverige. [[David Hollazius d.y.|David Holazius]] författade uppbyggelsetraktaten ''[[Nådens ordning]]''. Även sångsamlingen [[Sions Sånger]] samt den årliga andaktsboken [[Dagens lösen]] kom att sprida herrnhutiska fromhetstankar även utanför kretsar som berördes av missionen. | En av de första missionärerna för herrnhutismen var assessor [[Carl Henrik Grundelstierna]] som lärt känna rörelsen under en studieresa i Sachsen och vid sin återkomst till Sverige gjorde rörelsen känd bland pietister i Stockholm. Från '''1731''' började [[diaspora]]arbetare från Sachsen att söka sig till Sverige. 1735 besökte [[Zinzendorf, Nikolaus Ludwig von|Zinzendorf]] själv Skåne, dock utan att vinna några större framgångar. Åren '''1739–1744''' blev herrnhutismens genombrottstid i Sverige. I Stockholm verkade [[Thore Odhelius]] och pastor [[Jonas Hellman]]. I västra Sverige uppstod en kraftig väckelse, i Göteborg med domprosten [[Andreas Hilleström]] som den främste ledaren och i Västergötland med [[Främmestads socken]] kyrkoherde [[Andreas Tengbom]] som medelpunkten. I Sydsverige uppstod även herrnhutiska kretsar, sedan [[Johannes Sundius]] i [[Allerums socken]] blivit rörelsens pionjär. 1741 sändes från Herrnhut två deputerade, före detta Uppsaladocenten [[Arvid Gradin]] och "överäldsten" [[Martin Dober]] för att vinna stöd hos den [[ortodox]]a kyrkoledningen i Sverige. [[David Hollazius d.y.|David Holazius]] författade uppbyggelsetraktaten ''[[Nådens ordning]]''. Även sångsamlingen [[Sions Sånger]] samt den årliga andaktsboken [[Dagens lösen]] kom att sprida herrnhutiska fromhetstankar även utanför kretsar som berördes av missionen. | ||
Under perioden 1745–1760 dominerades den herrnhutiska rörelsen i Sverige av de mer radikala formerna, särskilt i Stockholm och Västergötland under ledning av diasporaarbetaren [[Ernst Becklind]] och magister [[Petrus Werving]]. Till denna riktning hörde även den kände politikern [[Anders Carl Rutström]] och Uppsaladocenten [[Magnus Brynolf Malmstedt]], Anna Maria Lenngrens far. Genom [[C.G. Ike]] fördes rörelsen från 1760 åter in på mer moderata banor. | Under perioden 1745–1760 dominerades den herrnhutiska rörelsen i Sverige av de mer radikala formerna, särskilt i Stockholm och Västergötland under ledning av diasporaarbetaren [[Ernst Becklind]] och magister [[Petrus Werving]]. Till denna riktning hörde även den kände politikern [[Anders Carl Rutström]] och Uppsaladocenten [[Magnus Brynolf Malmstedt]], Anna Maria Lenngrens far. Genom [[C.G. Ike]] fördes rörelsen från 1760 åter in på mer moderata banor. | ||
I Stockholm fick herrnhutarna 1783 tillstånd att uppföra en församlingslokal, och 1785 uppfördes en sådan även i Göteborg. I Karlskrona fanns 1802–1839 en liknande församling. | I Stockholm fick herrnhutarna 1783 tillstånd att uppföra en församlingslokal, och 1785 uppfördes en sådan även i Göteborg. I Karlskrona fanns 1802–1839 en liknande församling. | ||
== Herrnhutiskt färgade rörelser == | |||
* [[Bibeltrogna Vänner]] | |||
== Framstående svenska herrnhutare == | == Framstående svenska herrnhutare == | ||
| Rad 12: | Rad 15: | ||
* [[Brytzelius, Paul Daniel]] | * [[Brytzelius, Paul Daniel]] | ||
* [[Conow, Diedrich Christian]] | * [[Conow, Diedrich Christian]] | ||
* [[Dober, Martin]], överäldste | |||
* [[Enequist, Nils Johansson]] | * [[Enequist, Nils Johansson]] | ||
* [[Gerhardsson, Gerhard]] | * [[Gerhardsson, Gerhard]] | ||
* [[Gradin, Arvid]] | |||
* [[Grundelstierna, Carl Henrik]], assessor | |||
* [[Hellman, Jonas]], pastor | |||
* [[Hilleström, Andreas]] | |||
* [[Hollazius d.y., David]] | |||
* [[Keyser, Gustaf T.]] | * [[Keyser, Gustaf T.]] | ||
* [[Kullberg, Carl]] | * [[Kullberg, Carl]] | ||
* [[Anders Larsson i Norrlångträsk]] | * [[Anders Larsson i Norrlångträsk]] | ||
* [[Malmstedt, Magnus Brynolf]] | * [[Malmstedt, Magnus Brynolf]], docent | ||
* [[Odhelius, Thore]] | * [[Odhelius, Thore]] | ||
* [[Rutström, Anders Carl]] | * [[Rutström, Anders Carl]], politiker | ||
* [[Werving, Petrus]] | * [[Sundius, Johannes]] | ||
* [[Tengbom, Andreas]], kyrkoherde | |||
* [[Werving, Petrus]], magister | |||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 36: | Rad 47: | ||
[[Kategori:Samfund]] | [[Kategori:Samfund]] | ||
[[Kategori:Herrnhutare]] | |||
Nuvarande version från 6 juli 2023 kl. 09.08
Evangeliska Brödraförsamlingen är namnet på den svenska herrnhutrörelsen. En medlem i rörelsen brukar kallas herrnhutare.
Historia
En av de första missionärerna för herrnhutismen var assessor Carl Henrik Grundelstierna som lärt känna rörelsen under en studieresa i Sachsen och vid sin återkomst till Sverige gjorde rörelsen känd bland pietister i Stockholm. Från 1731 började diasporaarbetare från Sachsen att söka sig till Sverige. 1735 besökte Zinzendorf själv Skåne, dock utan att vinna några större framgångar. Åren 1739–1744 blev herrnhutismens genombrottstid i Sverige. I Stockholm verkade Thore Odhelius och pastor Jonas Hellman. I västra Sverige uppstod en kraftig väckelse, i Göteborg med domprosten Andreas Hilleström som den främste ledaren och i Västergötland med Främmestads socken kyrkoherde Andreas Tengbom som medelpunkten. I Sydsverige uppstod även herrnhutiska kretsar, sedan Johannes Sundius i Allerums socken blivit rörelsens pionjär. 1741 sändes från Herrnhut två deputerade, före detta Uppsaladocenten Arvid Gradin och "överäldsten" Martin Dober för att vinna stöd hos den ortodoxa kyrkoledningen i Sverige. David Holazius författade uppbyggelsetraktaten Nådens ordning. Även sångsamlingen Sions Sånger samt den årliga andaktsboken Dagens lösen kom att sprida herrnhutiska fromhetstankar även utanför kretsar som berördes av missionen.
Under perioden 1745–1760 dominerades den herrnhutiska rörelsen i Sverige av de mer radikala formerna, särskilt i Stockholm och Västergötland under ledning av diasporaarbetaren Ernst Becklind och magister Petrus Werving. Till denna riktning hörde även den kände politikern Anders Carl Rutström och Uppsaladocenten Magnus Brynolf Malmstedt, Anna Maria Lenngrens far. Genom C.G. Ike fördes rörelsen från 1760 åter in på mer moderata banor.
I Stockholm fick herrnhutarna 1783 tillstånd att uppföra en församlingslokal, och 1785 uppfördes en sådan även i Göteborg. I Karlskrona fanns 1802–1839 en liknande församling.
Herrnhutiskt färgade rörelser
Framstående svenska herrnhutare
- Becklind, Ernst
- Brytzelius, Paul Daniel
- Conow, Diedrich Christian
- Dober, Martin, överäldste
- Enequist, Nils Johansson
- Gerhardsson, Gerhard
- Gradin, Arvid
- Grundelstierna, Carl Henrik, assessor
- Hellman, Jonas, pastor
- Hilleström, Andreas
- Hollazius d.y., David
- Keyser, Gustaf T.
- Kullberg, Carl
- Anders Larsson i Norrlångträsk
- Malmstedt, Magnus Brynolf, docent
- Odhelius, Thore
- Rutström, Anders Carl, politiker
- Sundius, Johannes
- Tengbom, Andreas, kyrkoherde
- Werving, Petrus, magister
Se även
- Herrnhutstjärna
- Konventikelplakatet
- Böhmiska bröderna
- Evangeliska Brödraförsamlingen Stockholm
- Evangeliska Brödraförsamlingen Göteborg
- Svensk uppslagsbok, 1931, Bd 8, sid 1079-1082
- Arne Jarrick, Den himmelske älskaren. Herrnhutisk väckelse, vantro och sekularisering i 1700-talets Sverige, Stockholm 1987
- Christina Ekström: Gör dig en sång uti mitt bröst: musikalisk gestaltning i ljuset av herrnhutisk tradition, Göteborg 2007
- Bertil Rehnborg, "En herrnhutisk plantskola i Göteborgs stift" i: Arkiv Fakultet Kyrka. Festskrift till Ingmar Brohed. (Studia historico-ecclesiastica Lundensis 48.) Lund 2004.