Württenbergpietism: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Württembergpietism''' är en sydtysk gren av 1700-talets inomkyrkliga pietism, framför allt präglad av Johann Albrecht Bengel, under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck. Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkk...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
== Källor == | == Källor == | ||
* [https://ismer.se/wurttembergpietism Ismer] | |||
[[Kategori:Väckelserörelser]] | [[Kategori:Väckelserörelser]] | ||
Versionen från 18 juli 2023 kl. 06.02
Württembergpietism är en sydtysk gren av 1700-talets inomkyrkliga pietism, framför allt präglad av Johann Albrecht Bengel, under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck.
Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. Stunden ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre missionen. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet.
I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen Magnus Friedrich Roos (1727–1803), som bl.a. via schartauanismen blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna.