Lektorernas NT (1863): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Tre '''Lektorer''' i EFS styrelse översatte Nya Testamentet 1863, utgående från Textus Receptus. Det var lektorerna Per Magnus Elmblad, Axel Falk och Gustaf Löwenh...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Tre '''Lektorer''' i EFS styrelse översatte [[Nya Testamentet]] 1863, utgående från [[Textus Receptus]]. Det var lektorerna Per Magnus Elmblad, Axel Falk och Gustaf Löwenhielm. | Tre '''Lektorer''' i [[EFS]] styrelse översatte [[Nya Testamentet]] 1863, utgående från [[Textus Receptus]]. Det var lektorerna [[Per Magnus Elmblad]], [[Axel Falk]] och [[Gustaf Löwenhielm]]. | ||
== Förord == | |||
Denna öfwersättnin, som är en frukt af undertecknades fleråriga bemödanden, har blifwit utförd efter följande grundsatser: | |||
1 '''Att så troget som möjligt följa grundspråket i spåren''', Härtill hörer, att när till följd af de båda språkens olika skaplynne något ord måst tilläggas för att klart återgifwa meningen, detta ord blifwit utmärkt med '''gröfre''' stil; att då flera eller färre ord saknats i de flesta och bästa handskrifter, men likwäl i äldre och nyare öfwersättningar finnas upptagna, hafwa de blifwit upptagna inom ( ); att då en annan tydning af något ställe, än den i texten walda, synts hafwa goda skäl för sig, har äfwen denna i en not blifwit anförd; att då i grundtexten samma ord i likartat sammanhang förekommer på olika ställen, har det i allmänhet blifwit återgifwit med samma swenska uttryck. | |||
2 '''Att, såwidt den med troheten mot grundspråket warit förenligt, anwända endast sådana ord och talesätt, som öfwerensstämma med wårt tungomåls nuwarande utweckling'''. Hit hörer, att obrukliga eller föråldrade ord (såsom '''sädesman, lädermakare, förblidkad, tiondad''' m.fl.) blifwit utmönstrade; att gamla ändelser (såsom i orden menniskiones, Gudi, gladan, osv) blifwit borttagna, och att den i föregående öfwersättningar anwända tyska ordföljden (t.ex. den som sådant bedrifwit hafwer i st. för den som har bedrifwit sådant) blifwit utbytt mot den i swenska språket wanliga. | |||
Måtte nu äfwen detta arbete i Herrens hand lända till Hans namns ära och till wälsignelse för hans församling! | |||
Stockholm i Mars 1863 <br> | |||
P M Elmblad A P Falk G S Löwenhielm | |||
Som Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens styrelse funnit ofwanstående grundsatser tänkwärda, har den, för att i sin mån söka medwerka till uppnåendet af det stora målet att erhålla en trogen och god öfwersättning af de heliga skrifterna, ansett sig böra på sitt förlag utgifwa detta försök. | |||
== Källor == | == Källor == | ||
http://www.bibel.se/bibeln/andra-bibeloversattningar/lektorernas-1863-nt_1060 | * http://www.bibel.se/bibeln/andra-bibeloversattningar/lektorernas-1863-nt_1060 | ||
* Originalbok, NT, Ny öfwersättning. Stockholm, tryckt på Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens förlag, hos A.L. Norman, 1863 '''i museet''' {{Mus}} | |||
[[Kategori: | [[Kategori:Svenska bibelutgåvor]] | ||
Nuvarande version från 18 juli 2023 kl. 10.22
Tre Lektorer i EFS styrelse översatte Nya Testamentet 1863, utgående från Textus Receptus. Det var lektorerna Per Magnus Elmblad, Axel Falk och Gustaf Löwenhielm.
Förord
Denna öfwersättnin, som är en frukt af undertecknades fleråriga bemödanden, har blifwit utförd efter följande grundsatser:
1 Att så troget som möjligt följa grundspråket i spåren, Härtill hörer, att när till följd af de båda språkens olika skaplynne något ord måst tilläggas för att klart återgifwa meningen, detta ord blifwit utmärkt med gröfre stil; att då flera eller färre ord saknats i de flesta och bästa handskrifter, men likwäl i äldre och nyare öfwersättningar finnas upptagna, hafwa de blifwit upptagna inom ( ); att då en annan tydning af något ställe, än den i texten walda, synts hafwa goda skäl för sig, har äfwen denna i en not blifwit anförd; att då i grundtexten samma ord i likartat sammanhang förekommer på olika ställen, har det i allmänhet blifwit återgifwit med samma swenska uttryck.
2 Att, såwidt den med troheten mot grundspråket warit förenligt, anwända endast sådana ord och talesätt, som öfwerensstämma med wårt tungomåls nuwarande utweckling. Hit hörer, att obrukliga eller föråldrade ord (såsom sädesman, lädermakare, förblidkad, tiondad m.fl.) blifwit utmönstrade; att gamla ändelser (såsom i orden menniskiones, Gudi, gladan, osv) blifwit borttagna, och att den i föregående öfwersättningar anwända tyska ordföljden (t.ex. den som sådant bedrifwit hafwer i st. för den som har bedrifwit sådant) blifwit utbytt mot den i swenska språket wanliga.
Måtte nu äfwen detta arbete i Herrens hand lända till Hans namns ära och till wälsignelse för hans församling!
Stockholm i Mars 1863
P M Elmblad A P Falk G S Löwenhielm
Som Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens styrelse funnit ofwanstående grundsatser tänkwärda, har den, för att i sin mån söka medwerka till uppnåendet af det stora målet att erhålla en trogen och god öfwersättning af de heliga skrifterna, ansett sig böra på sitt förlag utgifwa detta försök.
Källor
- http://www.bibel.se/bibeln/andra-bibeloversattningar/lektorernas-1863-nt_1060
- Originalbok, NT, Ny öfwersättning. Stockholm, tryckt på Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens förlag, hos A.L. Norman, 1863 i museet
