Vishetslitteratur: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Vishetslitteratur''' är en litteraturform | '''Vishetslitteratur''' är en litteraturform som främst förekommer i Mellanöstern. I den hebreiska traditionen har begreppet ''vishet'' en bred betydelse. Det kan stå för hantverksskicklighet ([[2 Mos]] 31:3 och [[Jer]] 10:9) eller en andlig gåva, en inre auktoritet ([[5 Mos 34:9]]). I [[GT]] har de visa sentenserna en nära anknytning till gudsfruktan. ''Att frukta Herren är vishetens begynnelse'' står det på flera ställen ([[Ps]] 111:10, [[Job]] 28:28 och [[Ords]] 1:7). | ||
== Böcker == | |||
De egentliga vishetsböckerna i [[GT]] är: [[Jobs bok]], [[Ordspråksboken]] och [[Predikaren]]. Även [[Höga Visan]] och [[Jesus Syraks vishet]] och [[Salomos vishet]] i [[apokryferna]] räknas till vishetslittaraturen. Men tydliga drag av vishet finns på andra ställen i GT, t ex i [[Psaltaren]] och några[[profetböcker]] ([[Jes 5:21 och [[Hos]] 14:10). | |||
== Genre == | |||
Man brukar särskilja tre olika bakgrunder eller sammanhang för den gammatestamentliga visheten: Hovet, Hemmet och Skolan. | |||
Hos '''hovet''' frodades visheten och förnyades genom internationella kontakter. I '''hemmet''' fanns den vardagliga visheten, ordspråken, som traderades från generation till generation. Slutligen i '''skolan''' fanns sambandet med undervisning, även om mindre är känt om skolsystemet i gammaltestamentlig tid. | |||
Vishet delas vanligen in i två kategorier: Den '''praktiska''' som är vardaglig, användbar, allomfattande och allmängiltig. Den andra är den '''filosofiska''' som avhandlar de stora livsfrågorna, resonerande, snarare än förklarande och utmanar till eget tänkande. | |||
== Källor == | == Källor == | ||
* Eriksson, Viberg: Gud och det utvalda folket, inledning till Gamla testamentet | |||
* {{runeberg.org|salmonsen|2|25|0291.html Visdomslitteratur}} | |||
<references/> | <references/> | ||
[[Kategori:Bibeln]] | [[Kategori:Bibeln]] | ||
Versionen från 19 augusti 2023 kl. 11.10
Vishetslitteratur är en litteraturform som främst förekommer i Mellanöstern. I den hebreiska traditionen har begreppet vishet en bred betydelse. Det kan stå för hantverksskicklighet (2 Mos 31:3 och Jer 10:9) eller en andlig gåva, en inre auktoritet (5 Mos 34:9). I GT har de visa sentenserna en nära anknytning till gudsfruktan. Att frukta Herren är vishetens begynnelse står det på flera ställen (Ps 111:10, Job 28:28 och Ords 1:7).
Böcker
De egentliga vishetsböckerna i GT är: Jobs bok, Ordspråksboken och Predikaren. Även Höga Visan och Jesus Syraks vishet och Salomos vishet i apokryferna räknas till vishetslittaraturen. Men tydliga drag av vishet finns på andra ställen i GT, t ex i Psaltaren och någraprofetböcker ([[Jes 5:21 och Hos 14:10).
Genre
Man brukar särskilja tre olika bakgrunder eller sammanhang för den gammatestamentliga visheten: Hovet, Hemmet och Skolan. Hos hovet frodades visheten och förnyades genom internationella kontakter. I hemmet fanns den vardagliga visheten, ordspråken, som traderades från generation till generation. Slutligen i skolan fanns sambandet med undervisning, även om mindre är känt om skolsystemet i gammaltestamentlig tid.
Vishet delas vanligen in i två kategorier: Den praktiska som är vardaglig, användbar, allomfattande och allmängiltig. Den andra är den filosofiska som avhandlar de stora livsfrågorna, resonerande, snarare än förklarande och utmanar till eget tänkande.
Källor
- Eriksson, Viberg: Gud och det utvalda folket, inledning till Gamla testamentet
- Visdomslitteratur i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1928)