Freder, Johannes: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|Johannes Freder (der Ältere) '''Johannes Freder''', genannt ''der Ältere'', auch ''Fret(h)er'', ''Frederus'', ''Fretter'' oder ''Irenaeus...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Verk) |
||
(16 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:JohannFrederÄ1510.jpg|mini|Johannes Freder | [[Fil:JohannFrederÄ1510.jpg|mini|Johannes Freder d ä]] | ||
'''Johannes Freder''', | |||
'''Johannes Freder den äldre''', även ''Fret(h)er'', ''Frederus'', ''Fretter'' eller ''Irenaeus'', född 29 Augusti 1510 i Köslin, död 25 Januari 1562 i Wismar var en tysk, [[luthersk]] [[teologi|teolog]] och [[psalmförfattare]]. | |||
== Biografi == | == Biografi == | ||
Student vid Wittebergs universitet 1524, magistergraden där 1533. 1537 rektor för en skola i Hamburg och 1540 pastor i Hamburgs domkyrka. 1547 [[superintendent]] i Stralsund men efter ändrad inställning till Augsburgska bekännelsen avskedades han och fick i stället 1549 en professorstjänst vid universitet i Greifswald. 1550 blev han superintendent på Rügen. Som sådan utvecklade han en samhörighet med biskopen i Roskilde. | Student vid Wittebergs universitet 1524, magistergraden där 1533. 1537 rektor för en skola i Hamburg och 1540 pastor i Hamburgs domkyrka. 1547 [[superintendent]] i Stralsund men efter ändrad inställning till Augsburgska bekännelsen avskedades han och fick i stället 1549 en professorstjänst vid universitet i Greifswald. 1550 blev han superintendent på Rügen. Som sådan utvecklade han en samhörighet med biskopen i Roskilde. | ||
Han översatte flera av [[Martin Luther]]s skrifter och skrev flera lågtyska psalmer. | Han översatte flera av [[Martin Luther]]s skrifter och skrev flera lågtyska psalmer. | ||
== Verk == | == Verk == | ||
* ''Philippi Pomeranum ducis et Mariae ducissae Saxioniae epithalamium'', Wittenberg 1536 | * ''Philippi Pomeranum ducis et Mariae ducissae Saxioniae epithalamium'', Wittenberg 1536 | ||
* ''Loff und Vnschuldt der Frowen'' | * ''Loff und Vnschuldt der Frowen'' | ||
* [[O Herr mit deiner hülff]], [[O Herre Gud bete din makt]] | |||
* [[Gott Vater in dem Himmelreich]], [[Gud Fader uti himmelrik]] | |||
* [[Ich dank dir, Gott, für all Wohltat]], 3 v, [[Praxis pietatis melica]] nr 10 | |||
== Se även == | == Se även == | ||
== Källor == | |||
* [https://de.wikipedia.org/wiki/Johannes_Freder tyska Wikipedia] | * [https://de.wikipedia.org/wiki/Johannes_Freder tyska Wikipedia] | ||
* [[Philipp Wackernagel]]: ''Das deutsche Kirchenlied von der ältesten Zeit bis zu Anfang des XVII. Jahrhunderts.'' 3. Band. Teubner, Leipzig 1870, S. 206–225 | |||
* [https://www.google.se/search?tbm=bks&hl=sv&q=OwUk3cBR6koC Wackernagel: Deutsche Kirchenlied III sök sid 212] | |||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Biografier]] | |||
[[Kategori: |
Nuvarande version från 28 augusti 2023 kl. 14.14
Johannes Freder den äldre, även Fret(h)er, Frederus, Fretter eller Irenaeus, född 29 Augusti 1510 i Köslin, död 25 Januari 1562 i Wismar var en tysk, luthersk teolog och psalmförfattare.
Biografi
Student vid Wittebergs universitet 1524, magistergraden där 1533. 1537 rektor för en skola i Hamburg och 1540 pastor i Hamburgs domkyrka. 1547 superintendent i Stralsund men efter ändrad inställning till Augsburgska bekännelsen avskedades han och fick i stället 1549 en professorstjänst vid universitet i Greifswald. 1550 blev han superintendent på Rügen. Som sådan utvecklade han en samhörighet med biskopen i Roskilde. Han översatte flera av Martin Luthers skrifter och skrev flera lågtyska psalmer.
Verk
- Philippi Pomeranum ducis et Mariae ducissae Saxioniae epithalamium, Wittenberg 1536
- Loff und Vnschuldt der Frowen
- O Herr mit deiner hülff, O Herre Gud bete din makt
- Gott Vater in dem Himmelreich, Gud Fader uti himmelrik
- Ich dank dir, Gott, für all Wohltat, 3 v, Praxis pietatis melica nr 10
Se även
Källor
- tyska Wikipedia
- Philipp Wackernagel: Das deutsche Kirchenlied von der ältesten Zeit bis zu Anfang des XVII. Jahrhunderts. 3. Band. Teubner, Leipzig 1870, S. 206–225
- Wackernagel: Deutsche Kirchenlied III sök sid 212