Dissenterlagarna: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
== 1873 års lag == | == 1873 års lag == | ||
I och med 1873 års lag blev det möjligt att lämna den svenska kyrkan, efter en kort betänketid. Svenska medborgare medgavs också att konvertera till [[katolicism]]en. Om föräldrarna tillhörde olika trossamfund fick dessa själva välja vilken trosriktning som barnen skulle uppfostras i.<ref name=alltombibeln/> Det var dock fortfarande olagligt att inte tillhöra ett religiöst samfund, vilket gjorde att man var tvungen att välja.<ref>[http://www.katoliknu.se/html/cupp2.htm#ftn10 Upprättandet av ett Karmelitnunnekloster i Glumslöf - Riksdagsdebatten och pressens reaktioner Siobhan Gerstig]</ref> | I och med 1873 års lag blev det möjligt att lämna den svenska kyrkan, efter en kort betänketid. Svenska medborgare medgavs också att konvertera till [[katolicism]]en. Om föräldrarna tillhörde olika trossamfund fick dessa själva välja vilken trosriktning som barnen skulle uppfostras i.<ref name=alltombibeln/> Det var dock fortfarande olagligt att inte tillhöra ett religiöst samfund, vilket gjorde att man var tvungen att välja.<ref>[http://www.katoliknu.se/html/cupp2.htm#ftn10 Upprättandet av ett Karmelitnunnekloster i Glumslöf - Riksdagsdebatten och pressens reaktioner Siobhan Gerstig]</ref> | ||
1873 års förordning ersattes av [[1951 års religionsfrihetslag]]. | 1873 års förordning ersattes av [[Religionsfrihetslag (1951)|1951 års religionsfrihetslag]]. | ||
==Lagarna== | ==Lagarna== | ||
Nuvarande version från 4 april 2024 kl. 06.36
Dissenterlagarna är ett gemensamt namn på de lagar som stiftades 1860 och 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan under förutsättning att de gick in i ett av staten godkänt samfund. Straffet för att konvertera hade tidigare varit landsförvisning.[1]
I lagen från 1860 används termen Svenska kyrkan officiellt för första gången.
1873 års lag
I och med 1873 års lag blev det möjligt att lämna den svenska kyrkan, efter en kort betänketid. Svenska medborgare medgavs också att konvertera till katolicismen. Om föräldrarna tillhörde olika trossamfund fick dessa själva välja vilken trosriktning som barnen skulle uppfostras i.[1] Det var dock fortfarande olagligt att inte tillhöra ett religiöst samfund, vilket gjorde att man var tvungen att välja.[2] 1873 års förordning ersattes av 1951 års religionsfrihetslag.
Lagarna
- Förordning angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning (23 oktober 1860)[3][4]
- K.F. ang främmande trosbekännare och deras religionsöfning den 31 oktober 1873[5]
Se även
Källor
- ↑ 1,0 1,1 Väckelsernas tid - 1800-talet Kristendomens historia
- ↑ Upprättandet av ett Karmelitnunnekloster i Glumslöf - Riksdagsdebatten och pressens reaktioner Siobhan Gerstig
- ↑ Att slakta ett får i Guds namn: om religionsfrihet och demokrati Göran Gunner[1] [http://www.svet.lu.se/links/Demokratiresurser/Demokratiutredningen/attslaktaett.pdf
- ↑ med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning med mera
- ↑ Med förslag till lag om äktenskapsingående