Regeringsform (1634): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''1634 års regeringsform''' == Första paragrafen == Medan enighet i religionen och den rätta gudstiänsten är den kraftigste grundvalen till ett lofligt, samdrächtigt o...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| (10 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''1634 års regeringsform''' | '''1634 års regeringsform''' var Sveriges första [[regeringsform]] och författades av [[Axel Oxenstierna]]. Den hade inte karaktär av [[grundlag]]. I inledningen hänvisades till kungens rätt enligt gällande lag – det vill säga [[konungabalk]]en i [[landslagen]]. Syftet har troligen varit att reglera rikets styrelse och administration under kung [[Gustav II Adolf]]s frånvaro, och eventuella frånfälle, under [[trettioåriga kriget]]. | ||
Regeringsformen antogs av [[Sveriges ståndsriksdag|rikets ständer]] 29 juli ([[Gamla stilen och nya stilen|gamla stilen]]) 1634. Den antogs dock inte av kungamakten på grund av kungens frånfälle 1632 och [[drottning Kristina]]s låga ålder. Den har dock tillämpats och haft stor betydelse för Sveriges formning till ett centralstyrt rike. Den kan inte heller anses ha fungerat i praktiken mellan 1682 och 1719 då kungen var enväldig och suveränitetsförklaringen från 1693 sade att kungen var obunden av Regeringsformens bestämmelser. | |||
== Första paragrafen == | == Första paragrafen == | ||
Medan enighet i | Medan enighet i [[religion]]en och den rätta [[gudstjänst|gudstiänsten]] är den kraftigste grundvalen till ett lofligt, samdrächtigt och varachtigt regemente, så skall härefter så väl konunger som alle embetsmän och undersåter i riket först och frembst blifva vid Guds rena och klara ord, såsom det i de prophetiske och apostoliske skrifter författat, uti christelige almännelige symbolis, [[Martin Luthers Lilla Katekes|Lutheri catechismo]], den oförandrade [[Augsburgska bekännelsen|augsburgiske confession]] förklarat och i [[Uppsala möte (1593)|Upsala conciliis]] sampt förre riksens beslut och försäkringar däröver stadgat är. | ||
== Se även == | |||
* [[Regeringsform (1809)]], den 6 juni | |||
* [[Regeringsform (1974)]], den 6 mars | |||
== Källor == | == Källor == | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Lagar]] | ||
Nuvarande version från 21 maj 2024 kl. 12.22
1634 års regeringsform var Sveriges första regeringsform och författades av Axel Oxenstierna. Den hade inte karaktär av grundlag. I inledningen hänvisades till kungens rätt enligt gällande lag – det vill säga konungabalken i landslagen. Syftet har troligen varit att reglera rikets styrelse och administration under kung Gustav II Adolfs frånvaro, och eventuella frånfälle, under trettioåriga kriget.
Regeringsformen antogs av rikets ständer 29 juli (gamla stilen) 1634. Den antogs dock inte av kungamakten på grund av kungens frånfälle 1632 och drottning Kristinas låga ålder. Den har dock tillämpats och haft stor betydelse för Sveriges formning till ett centralstyrt rike. Den kan inte heller anses ha fungerat i praktiken mellan 1682 och 1719 då kungen var enväldig och suveränitetsförklaringen från 1693 sade att kungen var obunden av Regeringsformens bestämmelser.
Första paragrafen
Medan enighet i religionen och den rätta gudstiänsten är den kraftigste grundvalen till ett lofligt, samdrächtigt och varachtigt regemente, så skall härefter så väl konunger som alle embetsmän och undersåter i riket först och frembst blifva vid Guds rena och klara ord, såsom det i de prophetiske och apostoliske skrifter författat, uti christelige almännelige symbolis, Lutheri catechismo, den oförandrade augsburgiske confession förklarat och i Upsala conciliis sampt förre riksens beslut och försäkringar däröver stadgat är.
Se även
- Regeringsform (1809), den 6 juni
- Regeringsform (1974), den 6 mars