Pehr Hörberg: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(39 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:PehrHörberg-selfportrait.jpg|mini|rigth|Självporträtt]]
[[Fil:PehrHörberg-selfportrait.jpg|mini|rigth|Självporträtt]]
[[Fil:Pehr Hörberg signature.svg | 100px |left]]
[[Fil:Pehr Hörberg signature.svg | 100px |left]]
'''Pehr Hörberg''', född 31 januari 1746 i [[Virestads socken]] i Småland i Kronobergs län, död 24 januari 1816 i [[Falla]] i [[Risinge socken]], [[Östergötlands län]], var en svensk [[konstnär]], [[Måleri (hantverk)|målare]] och [[spelman]].
'''Pehr Hörberg''', född 31 januari 1746 i [[Virestads socken]] i Småland i Kronobergs län, död 24 januari 1816 i [[Falla]] i [[Risinge socken]], Östergötlands län, var en svensk [[konstnär]], [[Måleri (hantverk)|målare]] och [[spelman]].


Han har utfört ett stort antal målningar och konstverk, bland annat bilder ur böndernas liv och fantasier ur den nordiska fornsagan, väggbonader, porträtt, illustrationer, etsningar och träsnitt i en starkt personlig, folklig stil. Han har målat 87 [[altartavla|altartavlor]] i kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.<ref name="bebyggelseregistret.raa.se">[http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorikText.raa;jsessionid=60330B5B3992E279A6EFD0897727B758?byggnadBeskrivningId=21000001626714&byggnadId=21400000083311&historikId=21000001626720 Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet, Finspång, Risinge kyrka.]</ref>
Han har utfört ett stort antal målningar och konstverk, bland annat bilder ur böndernas liv och fantasier ur den nordiska fornsagan, väggbonader, porträtt, illustrationer, etsningar och träsnitt i en starkt personlig, folklig stil. Han har målat 87 [[altartavla|altartavlor]] i kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.<ref name="bebyggelseregistret.raa.se">[http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorikText.raa;jsessionid=60330B5B3992E279A6EFD0897727B758?byggnadBeskrivningId=21000001626714&byggnadId=21400000083311&historikId=21000001626720 Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet, Finspång, Risinge kyrka.]</ref>


==Biografi==
== Biografi ==
[[Fil:Pehr Hörberg-Romerska soldater med krigsbyte.jpg|miniatyr|''Romerska soldater med krigsbyte'' (1791), [[gouache]].]]
[[Fil:Pehr Hörberg-Romerska soldater med krigsbyte.jpg|miniatyr|''Romerska soldater med krigsbyte'' (1791), [[gouache]].]]
[[Fil:Pehr Hörberg-Sokrates med giftbägaren i fängelset.jpg|miniatyr|''Sokrates med giftbägaren i fängelset'' (1810), [[oljemåleri|oljemålning]].]]
[[Fil:Pehr Hörberg-Sokrates med giftbägaren i fängelset.jpg|miniatyr|''Sokrates med giftbägaren i fängelset'' (1810), [[oljemåleri|oljemålning]]]].
Pehr Hörberg växte upp under små förhållanden på soldattorpet Övra Ön<ref>{{Webbref |url=http://www.akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf |titel=Sune Axelsson, ''Pehr Hörberg och modernismen''.  |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110903135931/http://www.akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf}}</ref> i Virestads socken. Hans far var soldaten Åke Rasmusson Hörberg i Virestads socken i Småland. Fadern var knekt vid [[Kronobergs regemente]]. Namnet Hörberg antyder att faderns härkomst var från [[Höör]] i Skåne. Modern Bengta Gisedotter Öhman var småländska. Som barn och pojke försökte Hörberg snida i trä, måla med kol och växtsafter på spån och stubbar. Hela tiden hade han en dröm om att få ägna sig åt att göra bilder av något slag.<ref name="ostravikbolandet.se">[http://www.ostravikbolandet.se/pdf/27_02.pdf Östra Vikbolandet, Kyrkoblad 2, 2012 sidorna 13–15.] {{Wayback|url=http://www.ostravikbolandet.se/pdf/27_02.pdf }}</ref> År 1769 gifte sig Pehr Hörberg med pigan Maria Eriksdotter och de fick tre söner.


Pehr Hörberg visade prov på sin konstnärliga fallenhet för bonadsmålaren [[Jacob Danielsson]] (1711–1787),<ref>Pehr Hörbergs självbiografi ''Min lefwvernes beskrifning'', 1791.</ref> och han hoppades att få gå lära hos denne mästare. Danielsson sade att han inte hade något att lära ut, men han blev imponerad av den unge pojkens fallenhet. Hörberg fick dock rådet att söka upp någon målarmästare i Växjö.
Pehr Hörberg växte upp under små förhållanden på soldattorpet Övra Ön <ref>[https://web.archive.org/web/20110903135931/http://www.akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf Sune Axelsson, ''Pehr Hörberg och modernismen''.   ]</ref> i Virestads socken. Hans far var soldaten Åke Rasmusson Hörberg i Virestads socken i Småland. Fadern var knekt vid [[Kronobergs regemente]]. Namnet Hörberg antyder att faderns härkomst var från [[Höör]] i Skåne. Modern Bengta Gisedotter Öhman var småländska. Som barn och pojke försökte Hörberg snida i trä, måla med kol och växtsafter på spån och stubbar. Hela tiden hade han en dröm om att få ägna sig åt att göra bilder av något slag.<ref name="ostravikbolandet.se">[http://www.ostravikbolandet.se/pdf/27_02.pdf Östra Vikbolandet, Kyrkoblad 2, 2012 sidorna 13–15.] [http://www.ostravikbolandet.se/pdf/27_02.pdf]</ref> År 1769 gifte sig Pehr Hörberg med pigan Maria Eriksdotter och de fick tre söner.


===Yrkesmålare på landet===
=== Utbildning ===
Pehr Hörberg började som yrkesmålare på landet, där han var hantverksmålare i [[Växjö]] 1760–1766 och följande år var han gesäll under målarämbetet i [[Göteborg]]. Som självlärd började han måla i en folklig, lokal tradition. Han var först gesäll som [[häradsmålare]] i [[Almesåkra socken]] i Småland i [[Västra härad]], där han målade tapeter åt bönderna, och som arrendator på Mejensjö utanför [[Sävsjö]]. Han snickrade också bord, slädar, vagnar, träskor och målade bilder ur livet. Två av de mest kända bilderna är ''Dans kring midsommarstången'' och ''Julafton i en småländsk bondstuga''.<ref>[http://www.jonkoping.se/upplevagora/kultur/jonkopingshistoria/gatunamnenshistoria/perhorbergsvag.4.14be7193136a0d804b7ad5.html Jönköpings kommun, Per Hörbergs väg.]</ref>
==== Lärling ====
Pehr Hörberg började som målare på landet i [[Växjö]] 1760–1762 hos [[bonadsmålare]]n [[Jacob Danielsson]] (1711–1787),<ref>Pehr Hörbergs självbiografi ''Min lefwvernes beskrifning'', 1791.</ref> Pehr Hörberg visade prov på sin konstnärliga fallenhet  och han hoppades att få gå lära hos denne mästare. Danielsson sade att han inte hade något att lära ut, men han blev imponerad av den unge pojkens fallenhet. Hörberg fick dock rådet att söka upp någon målarmästare i Växjö.


===Lärling 1762–1766===
==== Gesäll ====
Därefter blev han lärling under fyra års tid hos en hantverksmålare i Växjö, hos målarmästare [[Johan Christian Zschotzscher]] (1711–1766) i Växjö, där han studerade 1762–1766.<ref name="ostravikbolandet.se"/> Johan Christian Zschotzscher var kyrkomålare och år 1737 blev Zschotzscher via [[Göteborgs Målareämbete|ämbetet i Göteborg]] godkänd som [[mästare]] för att slå sig ner i Växjö. Samma år avlade han [[burskap|bured]] [fick burskap] i Växjö och dessutom gifte han sig det året med Maria Christina Ahrenberg från Jönköping. Pehr Hörberg har målat porträtt av henne. År 1765 avled Zschotzschers hustru Maria Christina Ahrenberg och året därpå han själv. Vid bouppteckningen noterades en arvinge, sonen Johan Christian, född 1741. Han studerade medicin och teologi vid Uppsala universitet. Han prästvigdes och tjänstgjorde som director cantus vid Växjö skola och domkyrka. Flera porträtt av honom finns, målade av vännen Pehr Hörberg. Sonen Johan Christian Zschotzscher avled 1780. Den elev hos Johan Christian Zschotzscher som blev mest känd är Pehr Hörberg och han arbetade hos Zschotzscher från 1760 till mästarens död 1766. Pehr Hörberg blev gesäll under ämbetet i Göteborg 1767 och arbetade sedan som fri mästare och häradsmålare.
Hörberg uppsökte då målarmästare [[Johan Christian Zschotzscher]] (1711–1766) i Växjö och antogs som lärling hos honom. Där stannade han i fyra år 1763-66. <ref name="ostravikbolandet.se"/> Pehr Hörberg blev därefter gesäll under [[Målarämbetet i Göteborg|målarämbetet i Göteborg]] 1767 <ref>''Pehr Hörberg pinxit 1784'', artikel av Josephine Brandt och Gunilla Eriksson i kulturens årsbok 1988</ref> och arbetade som [[häradsmålare]] i [[Almesåkra socken]] i Småland i [[Västra härad]], där han målade tapeter åt bönderna, och som arrendator på Mejensjö utanför [[Sävsjö]]. Han snickrade också bord, slädar, vagnar, träskor och målade bilder ur livet. Två av de mest kända bilderna är ''Dans kring midsommarstången'' och ''Julafton i en småländsk bondstuga''.<ref>[http://www.jonkoping.se/upplevagora/kultur/jonkopingshistoria/gatunamnenshistoria/perhorbergsvag.4.14be7193136a0d804b7ad5.html Jönköpings kommun, Per Hörbergs väg.]</ref>


===Gesäll i Göteborg 1767===
==== Häradsmålare ====
1767 blev Pehr Hörberg [[gesäll]] i Göteborg<ref>''Pehr Hörberg pinxit 1784'', artikel av Josephine Brandt och Gunilla Eriksson i kulturens årsbok 1988</ref> och [[Väggbonad|bonads-]] och [[häradsmålare]] i [[Östra härad, Jönköpings län|Östra härad]] i Småland 1768.<ref name="ReferenceA">[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 13 sp 821–22</ref>, där han målade [[tapet]]er åt bönderna. Som torpare arbetade han inte bara som målare utan även som snickare och träsnidare.<ref name="ReferenceA"/> Han lärde sig färghanteringens grunder, men fick inte tillfälle att öva sina konstnärliga talanger.
Efter utbildningstiden arbetade han som [[Väggbonad|bonads-]] och [[häradsmålare]] i [[Östra härad, Jönköpings län|Östra härad]] i Småland 1768.<ref name="ReferenceA">[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 13 sp 821–22</ref>, där han målade [[tapet]]er åt bönderna. Som torpare arbetade han inte bara som målare utan även som snickare och träsnidare.<ref name="ReferenceA"/> Han lärde sig färghanteringens grunder, men fick inte tillfälle att öva sina konstnärliga talanger.


===Vid Konstakademien 1783–1787===
==== Vid Konstakademien 1783–1787 ====
År 1783 lämnade han sina hemtrakter och tog sig till [[Stockholm]] och fick där slutligen tillfälle att studera vid [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]] under några månader, innan han fick lov att återvända till Småland. Pehr Hörberg stod nu vid sina drömmars uppfyllelse. Det lantligt primitiva var på modet och bondemålaren vann snart vänner och beskyddare. Åren 1783–1787 studerade han vid Konstakademien.
År 1783 lämnade han sina hemtrakter och tog sig till [[Stockholm]] och fick där slutligen tillfälle att studera vid [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]] under några månader, innan han fick lov att återvända till Småland. Pehr Hörberg stod nu vid sina drömmars uppfyllelse. Det lantligt primitiva var på modet och bondemålaren vann snart vänner och beskyddare. Åren 1783–1787 studerade han vid Konstakademien.


Rad 28: Rad 28:
Hörberg fick beställningar från kungahuset och adelsfamiljer, särskilt i Stockholm. Bland hans vänner fanns också skulptören [[Johan Tobias Sergel]].
Hörberg fick beställningar från kungahuset och adelsfamiljer, särskilt i Stockholm. Bland hans vänner fanns också skulptören [[Johan Tobias Sergel]].


===Hos Jean-Jacques De Geer och Fredrika Aurora De Geer på Finspångs slott===
=== Hos Jean-Jacques De Geer ===
[[File:Finspångs slott, framsidan, juli 2005.jpg|miniatyr|höger|[[Finspångs slott]] i Östergötland, som år 1668 började uppföras av [[Louis De Geer (1622–1695)]]. Inredningsarbetena slutfördes av byggherrens sonson [[Louis de Geer]], som även uppförde de båda flyglarna åren 1742 respektive 1790.]]
[[File:Finspångs slott, framsidan, juli 2005.jpg|miniatyr|höger|[[Finspångs slott]] i Östergötland, som år 1668 började uppföras av [[Louis De Geer (1622–1695)]]. Inredningsarbetena slutfördes av byggherrens sonson [[Louis de Geer]], som även uppförde de båda flyglarna åren 1742 respektive 1790.]]
En av de främsta av Pehr Hörbergs beskyddare var grevinnan Fredrika Aurora [[De Geer af Finspång]] (född [[Taube]]) på [[Finspångs slott]]. Dottern hette [[Charlotta Aurora De Geer|Charlotta Aurora De Geer af Finspång]].<ref>[[Finspångs slott]] ligger i Finspång, Östergötland och ingår i Finspångs kommun. Slottet ägdes länge av medlemmar av ätten De Geer och har gett namn åt den friherrliga gren av den ätten som besatt slottet, [[De Geer af Finspång]]. Finspångs slott är anlagt på en holme i Finspångsån. Det började uppföras 1668 av [[Louis De Geer (1622–1695)]].</ref> Hörberg blev inbjuden till Aurora och [[Jean-Jacques De Geer (1737–1809)|Jean-Jacques De Geer]] i Finspång. De övertalade honom att flytta till [[Finspång]]strakten. De gav honom stora beställningar och lät honom ta del av sitt inflytelserika umgänge på Finspångs slott.
En av de främsta av Pehr Hörbergs beskyddare var grevinnan Fredrika Aurora [[De Geer af Finspång]] (född [[Taube]]) på [[Finspångs slott]]. Dottern hette [[Charlotta Aurora De Geer|Charlotta Aurora De Geer af Finspång]].<ref>[[Finspångs slott]] ligger i Finspång, Östergötland och ingår i Finspångs kommun. Slottet ägdes länge av medlemmar av ätten De Geer och har gett namn åt den friherrliga gren av den ätten som besatt slottet, [[De Geer af Finspång]]. Finspångs slott är anlagt på en holme i Finspångsån. Det började uppföras 1668 av [[Louis De Geer (1622–1695)]].</ref> Hörberg blev inbjuden till Aurora och [[Jean-Jacques De Geer (1737–1809)|Jean-Jacques De Geer]] i Finspång. De övertalade honom att flytta till [[Finspång]]strakten. De gav honom stora beställningar och lät honom ta del av sitt inflytelserika umgänge på Finspångs slott.


===Köpte Olstorps hemman i Risinge===
=== Olstorps hemman i Risinge ===
År 1788 köpte Hörberg ett hemman i Olstorps by  i Risinge socken. När Hörberg inte var där var han på slottet och målade familjen De Geer i stora salongen eller dekorerade deras möbler och väggar. De flesta målningarna gjorde han dock i kyrkorna, där han målade altartavlor och andra religiösa bilder.<ref name="jonkoping.se">[http://www.jonkoping.se/upplevagora/kultur/jonkopingshistoria/gatunamnenshistoria/perhorbergsvag.4.14be7193136a0d804b7ad5.html Jönköpings kommun. Per Hörbergs väg.]</ref>
År 1788 köpte Hörberg ett hemman i Olstorps by  i Risinge socken. När Hörberg inte var där var han på slottet och målade familjen De Geer i stora salongen eller dekorerade deras möbler och väggar. De flesta målningarna gjorde han dock i kyrkorna, där han målade altartavlor och andra religiösa bilder.<ref name="jonkoping.se">[http://www.jonkoping.se/upplevagora/kultur/jonkopingshistoria/gatunamnenshistoria/perhorbergsvag.4.14be7193136a0d804b7ad5.html Jönköpings kommun. Per Hörbergs väg.]</ref>


Aurora De Geers man Jean-Jacques De Geer lånade ut 6000 [[Riksdaler#Riksdaler_banco_1777–1858|rdr]] till Hörberg för att han skulle kunna komma loss sin säljare (som han omtalar i sin lefnadsbeskrivning). Säljaren var bonden Nils Andersson som köpte ett hemman vid Ölstad by i Risinge. Som torpare och konstnär fortsatte Hörberg sin verksamhet i herrgårdsmiljön och i en rad kyrkor. Efter hand kunde Hörberg själv sammanställa en imponerande katalog över sina altartavlor. Hörberg gjorde också intressanta grafiska experiment och en del skulpturer. Han var en stor kolorist och uppfattades av den romantiska generationen av konstnärer och författare som en verkligt genuin begåvning.<ref>B. Cnattingius, ''Pehr Hörberg'' (1937).</ref>
Aurora De Geers man Jean-Jacques De Geer lånade ut 6000 [[Riksdaler#Riksdaler_banco_1777–1858|rdr]] till Hörberg för att han skulle kunna komma loss sin säljare (som han omtalar i sin lefnadsbeskrivning). Säljaren var bonden Nils Andersson som köpte ett hemman vid Ölstad by i Risinge. Som torpare och konstnär fortsatte Hörberg sin verksamhet i herrgårdsmiljön och i en rad kyrkor. Efter hand kunde Hörberg själv sammanställa en imponerande katalog över sina altartavlor. Hörberg gjorde också intressanta grafiska experiment och en del skulpturer. Han var en stor kolorist och uppfattades av den romantiska generationen av konstnärer och författare som en verkligt genuin begåvning.<ref>B. Cnattingius, ''Pehr Hörberg'' (1937).</ref>


===Flyttade till Falla by i Hällestad socken 1806===
=== Falla by i Hällestad socken 1806 ===
Senare, år 1806, flyttade han till den yngre sonen i [[Falla|Falla by]], i [[Risinge socken|Hällestad socken]] i Östergötland,<ref>[http://archive.org/stream/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning_djvu.txt Pehr Hörberg, Min lefwernes beskrifning, 1791.]</ref> där han blev kvar de sista tio åren av sitt liv.<ref name="ReferenceA"/> Från flera socknar, särskilt i [[Småland]] och [[Östergötland]], fick han beställningar på [[altartavla|altartavlor]], som han ibland utförde i väldiga mått, till exempel altartavlan i [[Årstad]], hans första altartavla målad 1786, som är över 42&nbsp;m².
Senare, år 1806, flyttade han till den yngre sonen i [[Falla|Falla by]], i [[Risinge socken|Hällestad socken]] i Östergötland,<ref>[http://archive.org/stream/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning_djvu.txt Pehr Hörberg, Min lefwernes beskrifning, 1791.]</ref> där han blev kvar de sista tio åren av sitt liv.<ref name="ReferenceA"/> Från flera socknar, särskilt i [[Småland]] och [[Östergötland]], fick han beställningar på [[altartavla|altartavlor]], som han ibland utförde i väldiga mått, till exempel altartavlan i [[Årstad]], hans första altartavla målad 1786, som är över 42&nbsp;m².


==Konstnärskap==
== Konstnär ==
Pehr Hörberg blev uppmärksammad och anlitades framför allt som målare av [[altartavla|altartavlor]], han har utfört altartavlor i 87 kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.<ref name="bebyggelseregistret.raa.se"/> Han blev därför särskilt känd för sina kyrkomålningar och fick uppdrag runt om i landet. Han är en av den svenska konsthistoriens intressantaste gestalter,<ref>[https://runeberg.org/bildhist/mala1718.html Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena (1881)], se sid 11 av 12 sidor.</ref> enligt bibliotekarien och författaren [[Christoffer Eichhorn]].<ref>{{runeberg.org|bildhist/mala1718.html De bildande konsternas historia i kort öfversigt/10. Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena}}, [[Christoffer Eichhorn]] (1837–1889).</ref>
Pehr Hörberg blev uppmärksammad och anlitades framför allt som målare av [[altartavla|altartavlor]], han har utfört altartavlor i 87 kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.<ref name="bebyggelseregistret.raa.se"/> Han blev därför särskilt känd för sina kyrkomålningar och fick uppdrag runt om i landet. Hans största altartavla finns i [[Virestads kyrka]] och har en intressant historia. Han är en av den svenska konsthistoriens intressantaste gestalter,<ref>[https://runeberg.org/bildhist/mala1718.html Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena (1881)], se sid 11 av 12 sidor.</ref> enligt bibliotekarien och författaren [[Christoffer Eichhorn]].<ref>{{runeberg.org|bildhist/mala1718.html De bildande konsternas historia i kort öfversigt/10. Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena}}, [[Christoffer Eichhorn]] (1837–1889).</ref>


Han målade dessutom [[stafflitavla|stafflitavlor]] med religiösa, mytologiska och historiska motiv, [[stilleben]] samt gjorde [[Etsning (konst)|etsning]]ar, [[träsnitt]] och [[bonad]]er. [[Teckning (konst)|Teckning]]en röjer ofta hans brist på utbildning, men [[komposition]]en är vanligen storslagen och livlig, [[kolorit]]en i hög grad effektfull och stämningen, framför allt i hans religiösa motiv, innerlig. Hörbergs [[porträtt]] är rättframma och kärva, som till exempel ett ''Självporträtt med hustrun'', som finns i [[Östergötlands länsmuseum]] (Östergötlands och Linköpings Museum). Det är en bild ur bondevardagen, det föreställer den åldrande konstnären som tar en pris snus medan hustrun spinner. Pehr Hörberg var en vardagens skildrare, han hade samma frihet som allmogemålarna att välja kompositionssätt och maner från den epok som passade honom. I Linköpings stift har han målat altartavlor i ett stort antal kyrkor.
Han målade dessutom [[stafflitavla|stafflitavlor]] med religiösa, mytologiska och historiska motiv, [[stilleben]] samt gjorde [[Etsning (konst)|etsning]]ar, [[träsnitt]] och [[bonad]]er. [[Teckning (konst)|Teckning]]en röjer ofta hans brist på utbildning, men [[komposition]]en är vanligen storslagen och livlig, [[kolorit]]en i hög grad effektfull och stämningen, framför allt i hans religiösa motiv, innerlig. Hörbergs [[porträtt]] är rättframma och kärva, som till exempel ett ''Självporträtt med hustrun'', som finns i [[Östergötlands länsmuseum]] (Östergötlands och Linköpings Museum). Det är en bild ur bondevardagen, det föreställer den åldrande konstnären som tar en pris snus medan hustrun spinner. Pehr Hörberg var en vardagens skildrare, han hade samma frihet som allmogemålarna att välja kompositionssätt och maner från den epok som passade honom. I Linköpings stift har han målat altartavlor i ett stort antal kyrkor.


==Musikerskap==
En mindre känd sida hos Pehr Hörberg var hans karriär som [[spelman]]. Liksom brodern Bengt Hörberg, som var [[organist]], var Pehr Hörberg också [[musiker]].<ref name="akfeo.se">{{Webbref |url=http://www.akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf |titel=Sune Axelsson, ''Pehr Hörberg och modernism'', pdf-fil, 4 A4-sidor. Publicerad i Konstvetaren 2008 av Konsthistoriska klubben i Linköping. |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110903135931/http://www.akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf  }}</ref> Ett antal låtar efter/av Hörberg har funnits och är idag tämligen spridda i spelmanskretsar, exempelvis ''Pigopolskan'' och ''Pehr Hörbergs julpolska''.<ref>[http://www.folkwiki.se/Musik/51 Folkwiki, Musik, ''Pigopolskan'' i G-moll med noter av Pehr Hörberg, från Småland/Östergötland. Jämför SMUS - katalog Ma18 bild 24 nr 77 ur Lars Larssons notbok.]</ref><ref>[http://www.folkwiki.se/Personer/PehrHörberg Folkwiki.se/Personer/PehrHörberg.]</ref> Pigopolskan är en [[polska (dans)|polska]] i g-moll av typen [[polonäs]]/[[polonesse]]/[[slängpolska]]. Noter till polskan har hittats på baksidan av en altartavla. Rubriken till noterna lyder "Pigopolskan – den ägta". Pigopolskan finns med på två skivor, [[Bengt Löfberg]]s "Luringen" samt [[Sågskära]]s "Krook", på den senare dock [[Transponering (musik)|transponera]]d till a-moll.
==Ledamot av Konstakademien==
1796 blev Pehr Hörberg ledamot av [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]] och kunglig [[hovmålare]] och sista tiden av sin levnad erhöll han pension av [[Karl XIV Johan]].<ref name="akfeo.se"/>
1796 blev Pehr Hörberg ledamot av [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]] och kunglig [[hovmålare]] och sista tiden av sin levnad erhöll han pension av [[Karl XIV Johan]].<ref name="akfeo.se"/>


==Altartavlan i Virestads kyrka==
Hans konstnärliga verk finns listade [[Pehr Hörberg, verk|här]]
Den stora [[altartavla]]n i [[Virestads kyrka]] i [[Virestads församling]] i [[Växjö stift]] föreställer ''Jesus lär var dag i templet'' och är målad år 1800. Till ytan är tavlan 6 meter x 7 meter och den räknas till Nordens största. Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns tidigare en äldre medeltida kyrka. Delar av denna ingår i den nya stenkyrka som byggdes 1799–1800 och invigdes år 1800, men inte förrän 1830 invigdes kyrkan av biskopen.
 
I motivet på altartavlan i Virestads kyrka sitter Jesus och till vänster om honom sitter översteprästen på sin tron och där bredvid sitter en grupp fariséer. Närmast Jesus finns en grupp barn och till höger några sjuka. Längst ner till höger i förgrunden ser vi änkan som offrar sin sista skärv. Bakgrunden med sina valv och läktare förstärker djupet av tavlan. På nära håll ser man att figurerna är målade med breda penseldrag. För att nå fram till folket i kyrkbänkarna är mimik och kroppsställning hos figurerna ibland övertydliga och teatraliska.<ref name="akfeo.se"/>
 
Bland åhörarna på läktaren till höger finns målaren själv iklädd sin svarta kalott. På hans högra sida står brodern, organisten Bengt Hörberg, och på hans vänstra sida Peter Jönsson. Bakom dem står Pehr Hörbergs föräldrar, Åke Hörberg och Bengta Gusadotter Öhman. När Pehr Hörberg målade altartavlan bodde han hos Peter Jönsson i Välje. Han var också altartavlans donator. Duken målades i fyra stycken uppspända på ladugårdsväggen. Duken hade vävts av en kvinna i Virestad med lin som odlats i bygden. Dörren till kyrkans sakristia är sinnrikt infälld i altarmålningen. När prästen öppnar dörren och träder in i handlingen uppstår en suggestiv växelverkan mellan Jerusalems tempel och Virestads kyrkorum, mellan biblisk tid och nutid, mellan fantasi och verklighet.<ref name="akfeo.se"/>


Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop [[Esaias Tegnér]]. När Esaias Tegnér invigde den nya kyrkan hyllade han också altartavlans skapare. "''Jag lyckönskar Er, att så ofta I viljen, kunna betrakta en sådan tavla; ty den är en målad uppenbarelse, den är en bibel i färger, den är tecknat, efter konstnärens vana, i raska och levande drag, icke noggrann i småsaker, men kraftig och hjärtgripande i det hela.''" Denna altartavla har fascinerat eftervärlden.<ref name="akfeo.se"/>
== Spelman ==
En mindre känd sida hos Pehr Hörberg var hans karriär som [[spelman]]. Liksom brodern Bengt Hörberg, som var [[organist]], var Pehr Hörberg också [[musiker]].<ref name="akfeo.se">[https://web.archive.org/web/20110903135931/http://www.akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf Sune Axelsson, ''Pehr Hörberg och modernism'', pdf-fil, 4 A4-sidor. Publicerad i Konstvetaren 2008 av Konsthistoriska klubben i Linköping.]</ref> Ett antal låtar efter/av Hörberg har funnits och är idag tämligen spridda i spelmanskretsar, exempelvis ''Pigopolskan'' och ''Pehr Hörbergs julpolska''.<ref>[http://www.folkwiki.se/Musik/51 Folkwiki, Musik, ''Pigopolskan'' i G-moll med noter av Pehr Hörberg, från Småland/Östergötland. Jämför SMUS - katalog Ma18 bild 24 nr 77 ur Lars Larssons notbok.]</ref><ref>[http://www.folkwiki.se/Personer/PehrHörberg Folkwiki.se/Personer/PehrHörberg.]</ref> Pigopolskan är en [[polska (dans)|polska]] i g-moll av typen [[polonäs]]/[[polonesse]]/[[slängpolska]]. Noter till polskan har hittats på baksidan av en altartavla. Rubriken till noterna lyder "Pigopolskan – den ägta". Pigopolskan finns med på två skivor, [[Bengt Löfberg]]s "Luringen" samt [[Sågskära]]s "Krook", på den senare dock [[Transponering (musik)|transponera]]d till a-moll.


==Bengt Cnattingius biografi över konstnären==
== Biografier ==
Pehr Hörberg stod på höjden av sin konstnärliga karriär under 1790-talet. Under de senare åren blev hans måleri alltmer stelnat i formen. [[Per Daniel Amadeus Atterbom]] lät redan 1817 publicera en förteckning över hans altartavlor tillsammans med en biografi över konstnären. [[Bengt Cnattingius]] utgav även 1927 en kortare och 1938 en längre biografi över konstnären.<ref>[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 13 sp 823</ref> Bilden som framträder av Hörberg är att han var en lycklig man med egenskaper som nyfikenhet, praktisk läggning, folkligt burlesk och samtidigt en konstnär som vunnit aktning och respekt. Han hade också ett primitivt drag och lust och förmåga att ta sig fram med enkla och självuppfunna hjälpmedel.<ref name="jonkoping.se"/>
=== Självbiografin ''Min lefwernes beskrifning'' ===
 
==Självbiografin ''Min lefwernes beskrifning''==
Pehr Hörberg författade år 1791 sin självbiografi, "MIN LEFWERNES BESKRIFNING". Pehr Hörberg har i alla tider varit föremål för uppskattning både av konstnärer och konstvänner. För den stora allmänheten i många svenska bygder är häri konsthistoriens enda namn. De flesta tavlor, som är tillräckligt mörka och bruna, får bära hans namn, och man kan därför säga att han är bäst känd genom de målningar han inte gjort.<ref name="archive.org">[http://archive.org/stream/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning_djvu.txt Pehr Hörberg, ''Min lefwernes beskrifning, 1791.]</ref>
Pehr Hörberg författade år 1791 sin självbiografi, "MIN LEFWERNES BESKRIFNING". Pehr Hörberg har i alla tider varit föremål för uppskattning både av konstnärer och konstvänner. För den stora allmänheten i många svenska bygder är häri konsthistoriens enda namn. De flesta tavlor, som är tillräckligt mörka och bruna, får bära hans namn, och man kan därför säga att han är bäst känd genom de målningar han inte gjort.<ref name="archive.org">[http://archive.org/stream/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning/Horberg_Min_lefwernes_beskrifning_djvu.txt Pehr Hörberg, ''Min lefwernes beskrifning, 1791.]</ref>


Rad 72: Rad 62:
Pehr Hörberg avled 1816 och begrovs på [[Risinge gamla kyrka|Risinge gamla kyrkogård]], vid den kyrka, som han velat ersätta med ett klassicistiskt tempel i tidens stil, till vilket han själv gjort en stor trämodell och redan målat en altartavla. På graven restes på [[Onkel Adam]]s initiativ år 1857 en enkel minnesvård.<ref name="archive.org"/>
Pehr Hörberg avled 1816 och begrovs på [[Risinge gamla kyrka|Risinge gamla kyrkogård]], vid den kyrka, som han velat ersätta med ett klassicistiskt tempel i tidens stil, till vilket han själv gjort en stor trämodell och redan målat en altartavla. På graven restes på [[Onkel Adam]]s initiativ år 1857 en enkel minnesvård.<ref name="archive.org"/>


===Bibliografi===
Självbiografin kan läsas i utgåva från 1817 [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/H%C3%B6rbergP/titlar/LefwernesBeskrifning/sida/I/faksimil i faksimil här]]
[http://litteraturbanken.se/#forfattare/HorbergP/titlar/LefwernesBeskrifning/ Målaren Pehr Hörbergs Lefwernes-beskrifning : författad af honom sjelf / med företal och tillägg af Atterbom Upsala Zeipel och Palmblad 1817 Uppsala]


==Representerad==  
=== Bengt Cnattingius ===
Denne folklivsskildrare är representerad med
Pehr Hörberg stod på höjden av sin konstnärliga karriär under 1790-talet. Under de senare åren blev hans måleri alltmer stelnat i formen. [[Per Daniel Amadeus Atterbom]] lät redan 1817 publicera en förteckning över hans altartavlor tillsammans med en biografi över konstnären. [[Bengt Cnattingius]] utgav även 1927 en kortare och 1938 en längre biografi över konstnären.<ref>[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 13 sp 823</ref> Bilden som framträder av Hörberg är att han var en lycklig man med egenskaper som nyfikenhet, praktisk läggning, folkligt burlesk och samtidigt en konstnär som vunnit aktning och respekt. Han hade också ett primitivt drag och lust och förmåga att ta sig fram med enkla och självuppfunna hjälpmedel.<ref name="jonkoping.se"/>
* 17 målningar på [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]<ref>[http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=7314&viewType=detailView Nationalmuseum]</ref> i [[Stockholm]],<ref>På [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]] i [[Stockholm]] finns bland annat en [[tusch]][[lavering]] av Pehr Hörberg, där han tecknar sin avflyttning från hemmanet Mäjensjö i [[Sävsjö]] i Småland den 15 mars 1790. Att ta avsked betydde säkerligen mycket mer för frihetstidens människor än för nutidens. Kommunikationerna var outvecklade och det var ovisst om man någonsin skulle återse varandra.</ref> till exempel med målningen ''Småländsk bondstuga''. ''Interiör av en småländsk bondstuga'',
* ett 15-tal målningar på [[Göteborgs konstmuseum]]<ref>[http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=8146&viewType=detailView Göteborgs konstmuseum]</ref>, till exempel ''Petri förnekelse'', ''Självporträtt'' med text på baksidan av den lilla (215x150 mm) träpannån har konstnären skrivit: ''Född d. 30 Januari 1746 ... med egen hand mig afmålat, år 1806.'',
* [[Lunds universitets historiska museum]],
* [[Smålands museum, Växjö]],
* Finspångs slottskyrka altartavla 1794,
* [[Norrköpings konstmuseum]], till exempel ''Stockholms Frimurarorden'' och ''Davids orkester''.<ref>[http://www.ebersteinska.norrkoping.se/res/hantosant/eberstein41.pdf Christian Eberstein som samhällsmedborgare, Hedvigs prästgård]{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Christian Eberstein var född i Norrköping 1738.<ref>[http://www.ebersteinska.norrkoping.se/res/hantosant/eberstein11.pdf Christian Eberstein</ref><ref>[http://www.ebersteinska.norrkoping.se/res/hantosant/eberstein31.pdf Christian Eberstein som brukspatron]{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Christian Eberstein bidrog med kapital för att pryda orgeln i Hedvigs kyrka i Norrköping. Därför lät han Pehr Hörberg måla en oljemålning, 20 meter bred och ett par meter hög, som fick namnet ''Davids orkester''. Hörberg framställde samtidigt en altartavla till kyrkan. Christian Eberstein bekostade också kapellet i Högsjö, där han lät Hörberg utföra utsmyckningen. Pehr Hörbergs kolossalmålning ''Davids orkester'', som förvarades på vinden i Norrköpings rådhus, brann den 27 maj 1942. Målningen gick inte att rädda. Hörbergs målning av ''Davids orkester'' hade tagits bort och förvarades senare på rådhusets vind, den låg hoprullad, när den förstördes i branden 1942.<ref>[https://folkbladet.se/bli-prenumerant/artikel/jp823dkr/fb-2m2kr_s_22 Historiens vingslag i maktens boning. Artikel i Folkbladet]</ref><ref>[http://www.nt.se/img/2008/9/25/4252426.pdf Stolta Stad, Norrköpings Tidningar, Lördag 20 oktober 2007]</ref><ref>[http://www.nt.se/img/2008/9/15/4201632.pdf När Rådhuset stod i brand.] {{Wayback|url=http://www.nt.se/img/2008/9/15/4201632.pdf }} Brukspatron Christian Eberstein hade skänkt målningen "''Davids orkester''" till Hedvigs kyrka. Vid branden förstördes en närmast ovärderlig kulturskatt, jättemålningen "''Davids orkester''", en altarmålning av konstnären Pehr Hörberg.</ref><ref>[http://www.kulturarvostergotland.se/Article.aspx?m=336006&a=456156  Rådhuset brinner, 1942, från Kulturarv Östergötland] Den 27 maj 1942 drabbades rådhuset i Norrköping av en svår brand. Troligen var orsaken till branden den att glöd uppkommit från soteld. Rådhusets existens var ett tag hotad, men man lyckades begränsa elden till den västra övervåningen, vilken brändes av. Inga oreparabla skador vållades med ett väsentligt undantag: '''Per Hörbergs kolossalmålning ''Davids orkester'', vilken förvarades på rådhusvinden. Den gick inte att rädda.''' Här visas en rörlig film från branden, 16 mm, s/v, färg, utan ljud, Innehåll: Filmen visar den ödesdigra branden av Norrköpings rådhus den 27 april 1942. Innehavare: Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsarkiv.</ref><ref>[https://folkbladet.se/bli-prenumerant/artikel/lz1zz3gr/fb-2m2kr_s_22 Tavlan som gick upp i rök visas på Kyrkans museum i Norrköping]{{Inloggning krävs}} Det här handlar om tavlan som gick upp i rök, men nu är återuppstånden – som kopia. Det är Finspångsmålaren Pehr Hörbergs tavla "''Konung Davids orkester''", som brann upp vid Rådhusbranden 1942, men nu kan ses i en mindre kopia på Kyrkans museum i Norrköping.
Varför då denna satsning på just den här tavlan?
– Därför att den både har en speciell tragisk historia och att det faktiskt handlar om Pehr Hörbergs största monumentala målning, av alla de målningar som han åstadkom.
– Den mätte hela 5,20 meter x 8,70 meter, så den var cirka 45 kvadratmeter stor. Kopian som vi nu har som fotokopia mäter ungefär en tredjedel av originalets storlek, men ger ändå en känsla av hur tavlan såg ut.
Tyvärr dock utan de färger som lär ha funnits på tavlan från början, när den målades 1799, men de har försvunnit under åren. Kvar finns dock David och musikanterna, där vissa ansikten lär ha sina förlagor i östgötabönder, som Hörberg hade träffat...</ref><ref>[http://www.nt.se/img/2008/9/25/4252206.pdf Elden tog ''Davids orkester'', nu ska den återuppstå.] Artikel i Norrköpings Tidningar den 25 september 2008.</ref><ref>I koret i [[Rystads kyrka]] dominerar altaruppsatsen med Pehr Hörbergs altartavla målad 1796, som visar "korsnedtagningen" omgiven av pilastrar med förgyllda garneringar. Omfattningen är också gjord 1796 av [[Carl Fredrik Beurling]]. Byggnadsarbetena avslutades 1783, men först den 23 oktober 1796, då även Pehr Hörbergs altartavla var på plats, ägde den officiella invigningen rum. På läktarbarriären har en konstnär gjort målningar föreställande ''Davids orkester'', tydligen efter inspiration från läktarmålningarna i [[Sankt Lars kyrka, Linköping]], där två vägghöga kortavlor av Pehr Hörberg donerades 1801 av Charlotte von Friesendorff, född Strålenhjelm. Sankt Lars kyrka, Linköping, restaurerades 1906-1907 efter ritningar av Agi Lindegren, varvid predikstolen flyttades från koret till vänstra sidan och en Kristusbild i gips, efter förebild av Bertel Thorvaldsen, placerades i koret, flankerad av de två kortavlorna av Pehr Hörberg.</ref>
* [[Östergötlands länsmuseum| Östergötlands länsmuseum i Linköping]],
:''Självporträtt med hustrun'', där den åldrande konstnären tar en pris snus medan hustrun spinner.
:''Två kringvandrande rabbiner'', [[teckning (konst)|teckning]]. Östergötlands länsmuseum i Linköping innehar en stor samling konstföremål från medeltiden till idag. Flera konstverk av östgötakonstnärerna Pehr Hörberg och [[Johan Krouthén]] finns utställda. I museet finns till exempel en välkänd teckning av Pehr Hörberg som föreställer två kringvandrande rabbiner, som troligen sysslade med lumphandel och bar med sig lagret i de stora säckarna.
:En [[lavering]], som visar några skogsarbetande bönder från slutet av 1700-talet.
:En [[teckning (konst)|teckning]], som visar upptäckten av sammansvärjningen med planer på en [[statskupp]] i Stockholm. Teckningen visar att på bordet står [[Gustaf Mauritz Armfelt|Armfelts]] uppbrutna brevschatull, till vänster står den triumferande [[Gustav Adolf Reuterholm|Reuterholm]], märkligt nog med serafimerorden på bröstet. I verkligheten fick han den först ett halvår senare. G.A. Reuterholm anklagade 1793 den forne kungagunstlingen [[Gustaf Mauritz Armfelt|Armfelt]] för högförräderi, men led brist på bevis. Han lejde därför en italienare, [[Giovanni Battista Piranesi|Piranesi]], som spionerade på Armfelt. I [[Florens]] lyckades Piranesi få tag på Armfelts korrespondens som innehöll planer på en [[statskupp]] i [[Stockholm]] att ändra författningen och eventuellt tronföljden. I sin glädje över fyndet lät Reuterholm konstnären Pehr Hörberg göra en teckning som visar upptäckten av sammansvärjningen. [[Gustavianerna|Denna plan på statskupp]] kom emellertid aldrig till utförande.
*[[Uppsala universitetsbibliotek]]<ref>[https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=3740&searchType=EXTENDED&query=Pehr+H%C3%B6rberg&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Pehr+H%C3%B6rberg%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A86555&c=1#alvin-record%3A86555 Uppsala universitetsbibliotek]</ref>, [[Örebro läns museum]]<ref>[https://digitaltmuseum.se/021026466562/oljemalning Örebro läns museum]</ref>


''[[Pehr Hörbergs väg]]'' i [[Södra Ängby]], [[Stockholm]] är uppkallad efter Pehr Hörberg.
== Verk ==
* Se [[Pehr Hörberg, verk]]


===Altartavlor===
== Se även ==
 
* [https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A111781&dswid=-1561 Själbiografin i original (handskrift)]
{| class="wikitable"
* [https://web.archive.org/web/20120321215140/http://www.ostravikbolandet.se/panorama/ostrahusby/ Panorama inne i Östra Husby kyrka]. Fina panoramavyer inifrån [[Östra Husby kyrka]] med altartavlan ''"Kristi himmelsfärd"'' av Pehr Hörberg.
|-
* [https://web.archive.org/web/20120321215120/http://www.ostravikbolandet.se/panorama/haradshammar/ Panorama inne i Häradshammar kyrka]. Fina panoramavyer inifrån [[Häradshammars kyrka]] med altartavla av Pehr Hörberg.
! År !! Plats !! Bild !! Motiv !! Övrigt
* [https://runeberg.org/bildhist/mala1718.html Målarkonsten under 1600- och 1700-talen] De bildande konsternas historia i kort översikt. 10. Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena (1881). Författare: Christoffer Eichhorn. (''Projekt Runeberg''). Text på sida 9, bild på sida 10 av altartavlan i Ekeby (Närke) av Pehr Hörberg, efter mästarens egen gravyr.
|-
* [http://www.jonkoping.se/upplevagora/kultur/jonkopingshistoria/gatunamnenshistoria/perhorbergsvag.4.14be7193136a0d804b7ad5.html Jönköpings kommun. Per Hörbergs väg.]
| 1778 || [[Vrigstads kyrka]]  ||  || ''Nattvardens instiftelse'' || Efter ett motiv av [[Georg Engelhard Schröder]] från 1733. Senare altartavla i [[Växjö domkyrka]].<ref name="Lefwernes-beskrifning">{{bokref|efternamn=Hörberg|förnamn=Pehr|medförfattare=Atterbom Per Daniel Amadeus|titel=Målaren Pehr Hörbergs Lefwernes-beskrifning. Författad af honom sjelf. Med företal och tillägg af Atterbom. Upsala Zeipel och Palmblad. 1817|år=1817|utgivare=Zeipel : Palmblad|utgivningsort=Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817|språk=swe|libris=2417474|sida=59-67}}</ref>
|-
| 1786 || [[Årstads kyrka]] || [[Bild:Årstads kyrka - KMB - 16000200035488.jpg|thumb|160x160px]] || ''Den 12-årige Jesus i templet''  || <ref>[https://archive.is/20130706111802/http://www.mildmedia.se/sloinge/?pg=129&PHPSESSID=472ac08dace06cff2cb20c5bdaf58121Susedalens församling, Årstads kyrka.] ''Mörk och mäktig på utsidan, men ljus och varm på insidan syns hon vida omkring.'' Årstads nya kyrka invigas 17 december 1890. Kyrkan fick sin nuvarande färgskala i vitt och guld efter en grundlig renovering 1912. Ursprungligen fanns inte den stora altarmålningen bakom altaret utan tre stora målade glasfönster prydde platsen framme i koret. I Årstads kyrka finns en stor altarmålning, till ytan är tavlan 6 m x 7 m och räknas till Nordens största, som föreställer den 12-årige Jesus i templet målades av Pehr Hörberg 1786. Den prydde tidigare ''Årstads gamla kyrka'' och räckte med sin storlek över hela kyrkans bredd. 1959 fick kyrkan den interiör den har i dag. När altarmålningen hängdes på sin nuvarande plats byttes också de ursprungliga målade korfönstren ut.</ref><ref>[[Årstads kyrka]]. I samband med renoveringen 1959 insattes i koret en av landets största altartavlor föreställande den 12-årige Jesus i templet, utförd av Pehr Hörberg 1786 för den gamla kyrkan. Korväggen och altartavlan var målade av Pehr Hörberg.</ref>
|-
| 1787 || [[Söndrums kyrka]] || [[Bild:Sondrum horberg.jpg|thumb|160x160px]]  || ''Korsnedtagningen''  || <ref>[[:File:Sondrum horberg.jpg|Altartavla av Pehr Hörberg i Söndrums kyrka]]. I koret i Söndrums kyrka finns en större altartavla av Pehr Hörberg från 1787, motivet föreställer ''Korsnedtagningen''. Söndrums kyrka ligger i Söndrum-Vapnö församling i Halmstad kommun.</ref>
|-
| 1788  || [[Kvillinge kyrka]] ||  || ''Jungfru Marias kyrkogång'' || Skänkt av församlingsbor.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Under 1890-talet byttes Pehr Hörbergs målade infattning ut mot en ny omramning med skulpterade ornament i tidens stil.{{källa behövs|datum=2023-09}}
|-
| 1789 || [[Vapnö kyrka]] ||  ||  ''Jungfru Marie kyrkogång'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1790 || [[Sankt Johannes kyrka, Norrköping]]  ||  ||  ''Christi dop i Jordan'' || Skänktes till kyrkan av brukspatron [[Christian Eberstein (donator)|Christian Eberstein]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1791 || [[Tingstads kyrka]] || [[Bild:Tingstads kyrka - altaret 1.JPG|thumb|160x160px]] ||  ''[[Golgata|Korsbärandet]]'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Den hör till konstnärens allra bästa arbeten, enligt ''Västgöten''.
|-
| 1791 || [[Hedvigs kyrka, Norrköping]] || [[Bild:Hedvigs kyrka i Norrköping, den 26 april 2007, bild 2.jpg|thumb|160x160px]] || ''Den uppståndne Kristus möte med Tomas tvivlaren'' || Skänktes till kyrkan av brukspatron [[Christian Eberstein (donator)|Christian Eberstein]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1792 || [[Regna kyrka]] ||  || ''Jesus i synagogan i Nasareth'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/><ref>[https://www.ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%c3%96g%20kyrkor/rystad_kyrka.pdf Regna kyrka, Linköpings stift.] {{Wayback|url=https://www.ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%c3%96g%20kyrkor/rystad_kyrka.pdf }} [[Regna kyrka]], Finspångs församling, Linköpings stift. Interiören försågs 1792 med en stor altartavla målad av Pehr Hörberg. Den framställer ''Jesus i synagogan i Nasareth''. I bakgrunden skymtar stadsbebyggelse med bland annat [[Finspångs slott]] i Östergötland. Pehr Hörbergs altartavla räddades undan en brand, som bröt ut mitt under pågående gudstjänst söndagen den 6 april 1913.</ref>
|-
| 1793 || [[Svennevads kyrka]] || || ''Kristus begravning'' || Skänktes till kyrkan av generalen [[Gustaf Philip Wennerstedt]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1793 || [[Ekeby kyrka, Närke|Ekeby kyrka]] || || ''Jesus välsignar barnen'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1794 || [[Lekaryds kyrka]] || [[Bild:Lekaryd kyrka interiör.jpg|thumb|160x160px]] || ''Då Pilatus visade Judarna Jesus, och sa till dom: Se människan!'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1794 || [[Finspångs brukskyrka]] || || ''En allegorisk målning'' || Motivet var ett önskemål från brukspatronen.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1794  || [[Hycklinge kyrka]] || [[Bild:Hycklinge kyrkas altare 2020.jpg|thumb|160x160px]] || ''Korsfästelsen'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Skänktes till kyrkan av ryttmästaren friherre Svante Duvall, Kristineberg och kapten Axel Isak Gyllenhammar med hustru Eva Elisabeth Kraft, Gröninge. Som bifigur finns ett självporträtt av Pehr Hörberg. Kungaporträtt på orgelläktaren, Adolf Fredrik, Gustav III och Gustav IV Adolf, målade av Pehr Hörberg.
|-
| 1795 || [[Vissefjärda kyrka]] || [[Bild:Vissefjärda kyrka 008.jpg|thumb|160x160px]] || ''Kristus nedtagning från korset''  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1795 || [[Sunds kyrka, Östergötland|Sunds kyrka]] || [[Bild:Sunds kyrka4.JPG|thumb|160x160px]] || ''Kristus törnekröning''  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1796 || [[Rystads kyrka]] || [[Bild:Rystad Altar piece.jpg|thumb|160x160px]] || ''Kristi nedtagning av korset'' (''Korsnedtagningen'').<ref>I koret dominerar altaruppsatsen med Pehr Hörbergs altartavla omgiven av [[pilaster|pilastrar]] med [[förgylla|förgyllda]] garneringar. Kyrkan ligger en knapp mil nordöst om Linköping. [https://www.ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%c3%96g%20kyrkor/rystad_kyrka.pdf Rystad kyrka, Linköpings stift.] {{Wayback|url=https://www.ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%c3%96g%20kyrkor/rystad_kyrka.pdf }} Pehr Hörbergs altartavla målades 1796 och föreställer ''Christi nedtagning af korset''. Altaret tillhör också originalinredningen och är av trä med svartmarmorerade fyllningar med girlanger och festonger i grisaille.</ref>
|-
| 1796 || [[Skeda kyrka]] ||  || ''Marias och Elisabeths möte''.<ref>[http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/Skedakyrka.pdf Länsstyrelsen, Skeda kyrka, Östergötland.] {{Wayback|url=http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/Skedakyrka.pdf  }} Såväl altartavla som altaruppsats är utförda av Pehr Hörberg.</ref>
|-
| 1796 || [[Västrums kyrka]] || || ||
|-
| 1796 || [[Hölö kyrka]] || [[Bild:Holo kyrka Holy communion.jpg|thumb|160x160px]] || ''Nattvarden'' ||
|-
| 1797  || [[Lunda kyrka, Södermanlands län]] || [[Bild:Lunda altar1.jpg|thumb|160x160px]] ||  ''Kristi förklaring'' || <ref>[http://www.kyrkokartan.se/058274/images/58274_30602652 Kyrkokartan.se, Lunda kyrka, Kristi förklaring.]</ref>
|-
| 1796 || [[Viby kyrka, Östergötland|Viby kyrka]] || [[Bild:Viby kyrkas altartavla 2020.jpg|thumb|160x160px]] ||  ||
|-
| 1797 || [[Tåby kyrka]] ||  ||  ''Gravens öppnande'' || <ref>[http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/T%C3%A5bykyrka.pdf Länsstyrelsen Östergötland. Tåby kyrka.] {{Wayback|url=http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/T%C3%A5bykyrka.pdf |date=20160309185147 }} Altartavlan framställer "Hällebergens rämnande vid Kristi död" och är målad 1796. Den omges av en marmoreringsmålad enkel altaruppsats som kröns av ett mindre kors flankerat av platta figurer föreställande Maria och Johannes.</ref><ref>[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=654022 Tåby kyrka, Svenska kyrkan, Västra Vikbolandets församling.] Den stora altartavlan är ett av Jesu sju ord på korset "Det är fullbordat" som inspirerat konstnären. Arbetet bekostades av landshövdingen, friherre Fredrik Ulric Hamilton av Hageby, Mems slott.</ref>
|-
| 1797 || [[Sankt Olai kyrka]] ||  ||  ''Nattvarden'' || <ref>[[:File:Sankt Olai kyrka i Norrköping, den 21 november 2005. Altartavlan av Pehr Hörberg från 1797..JPG|Altartavla av Pehr Hörberg i Sankt Olai kyrka i Norrköping]], målad 1797, motivet föreställer "''Nattvarden''".</ref><ref>Vid invigningen den 20 december 1767 av [[Sankt Olai kyrka]] i Norrköping var inredningen inte helt klar utan fick färdigställas efterhand. På 1790-talet fick kyrkan den altartavla av Pehr Hörberg som ännu används och den första orgeln byggdes 1775. I samband med riksdagen i Norrköping 1800  utvidgades läktarna. Den första större renoveringen gjordes 1870 efter planer upprättade av dåvarande stadsarkitekten [[Carl Theodor Malm]]. Denna innebar att all ursprunglig inredning utom predikstolen och orgelfasaden revs ut. Hörberghs altartaval togs ned, sidoskeppens läktare byggdes om och kyrkan fick nya bänkar. Interiören försågs med målningar och stuck i [[Barocken|barockstil]], utförda av [[Axel Jungstedt]], [[Olle Hjortzberg]] samt [[Sven Scholander]]. Ref. Schmalensee (1964), sid 4. Nästa stora renovering gjordes 1945–1949 på grund av svåra skador på [[takstol]]arna. Skadorna gjorde att taket fick byggas om och kyrkas interiör restaurerades samtidigt. Bland annat togs stuck- och målningsdekorationerna bort. Kyrkan fick nya bänkar, läktarna i sidoskeppen togs bort och Pehr Hörbergs altartavla sattes åter upp. För renoveringen ansvarade [[stadsarkitekt]]en [[Kurt von Schmalensee (arkitekt)|]] samt arkitekt [[Erik Fant]]. Ref. Schmalensee (1964), sidorna 4–6.</ref><ref>[http://www.nt.se/img/2008/9/17/4213834.pdf ''En stadskyrka med anor'', Stolta stad. Norrköpings tidningar, 2008-09-17.] I mittern av 1700-talet fick Carl Johan Cronstedt uppdraget att rita en ny kyrka på den gamla grunden. Det var då som S:t Olofs kyrka fick sin västliga barockfasad. Men det saknades pengar och bygget drog ut på tiden. Först 1767 kunde invigningen förrättas genom biskopen Petrus Filenius. Men det skulle dröja omkring hundra år innan en ny orgel kom på plats, likaså altartavlan av Pehr Hörberg.</ref>
|-
| 1798 || [[Herrberga kyrka]] || || || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1798 || [[Västerlösa kyrka]] || [[Bild:Vasterlosainterior.JPG|thumb|160x160px]] ||  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1798  || [[Kälvestens kyrka]] || [[Bild:Västra Stenby kyrkas altartavla 2021.jpg|thumb|160x160px]] || || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1798 || [[Ölmehärads kyrka]] || || || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1798 || [[Stora Malms kyrka]] ||  ||  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1799 || [[Tävelsås kyrka]] || || || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1790-talet || [[Foss församling|Foss kyrka]] ||  || ''Golgatamotiv''.<ref>[http://www.munkedal.se/download/18.87b06e7116b653d94e8000759/Foss.pdf Munkedal.se, Foss.] {{Wayback|url=http://www.munkedal.se/download/18.87b06e7116b653d94e8000759/Foss.pdf}} Altartavlan är en oljemålning på duk med ''Golgatamotiv'' från 1790-talet av Pehr Hörberg.</ref>
|-
| 1799 || [[Sankt Lars kyrka, Linköping]] || [[Bild:Sankt Lars kyrka i Linköping, den 26 april 2007, bild 5.jpg|thumb|160x160px]] || ''två vägghöga kortavlor'' || <ref>[[Sankt Lars kyrka, Linköping]] är belägen vid Storgatan mellan [[Stora torget, Linköping|Stora torget]] och [[Stångån]]. Kyrkan helgades åt [[Sankt Laurentius]]. Kyrkan fick sitt nuvarande långhus 1798-1801. Kyrkorummet är invändigt 45 meter långt, 12,7 meter brett och 7 meter högt vid taklisten. Två vägghöga kortavlor av Pehr Hörberg donerades 1801 av Charlotte von Friesendorff, född Strålenhjelm. Återinvigningen skedde på nyårsdagen 1802. I början av maj samma år besöktes kyrkan av [[Gustav IV Adolf]] och [[Fredrika av Baden|drottning Fredrika]] och fick strax därefter, den 11 maj, namnet ''Fredrika Dorotea Wilhelmina''. Detta namn övergavs dock på 1880-talet.</ref>
|-
| 1799 || [[Husby-Oppunda kyrka]] ||  ||  || <ref>[http://www.kyrkokartan.se/057669/images/57669_91281653 Kyrkokartan.se, Bilder från Husby-Oppunda kyrka, altartavlan från 1799.]</ref>
|-
| 1800 || [[Häradshammars kyrka]] || [[Bild:Häradshammar kyrkas altare 2018.jpg|thumb|160x160px]] ||  ''Jesus lärer i templet'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1800 || [[Virestads kyrka]] || [[Bild:Virestads kyrka - KMB - 16000200090071.jpg|thumb|160x160px]] || ''Jesus lär var dag i templet''  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1801 || [[Slaka kyrka]] ||  || ''Kristus bön i örtagården''. || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1801 || [[Gammalkils kyrka]] || [[Bild:Gammalkil kyrkas altare 2020.jpg|thumb|160x160px]]  || ''Jesus samtal med Nikodemus''. || Skänkt till kyrkan av kyrkoherden [[C. R. Ekwall]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1802 || [[Konungsunds kyrka]] ||  || ''Kristus välsignar barnen'' || <ref>[http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/Konungsundkyrka.pdf Länsstyrelsen Östergötland. Konungsunds kyrka, Västra Vikbolandets församling.] {{Wayback|url=http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/Konungsundkyrka.pdf }} Den nya kyrkan stod klar för invigning den 7 november 1802. Altartavlan målades av Pehr Hörberg med "Kristus välsignar barnen" som motiv. Pehr Hörberg ritade även altaruppsatsen, som uppfördes Carl Fredrik Beurling. Som byggmästare anlitades [[Casper Seurling]] (1757–1808), som svarade för ett stort antal kyrkobyggen i Östergötland. Casper Seurling och Pehr Hörberg var flitigt anlitade till de nya kyrkor som uppfördes i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Pehr Hörberg var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor, varav 57 i Östergötland. [[Carl Fredrik Beurling]] (1755-1837) var verksam i Norrköping och tillverkade ett 10-tal predikstolar i länet. Han anlitades, som här i Konungsunds kyrka, även till andra inredningsarbeten i kyrkorna. Från 1805 var Beurling under en kort period ägare av marmorbruket i Kolmården.</ref>
|-
| 1802 || [[Gustafs kyrka]] || [[Bild:Gustafs kyrka 02.jpg|thumb|160x160px]] || ''Kristi himmelsfärd''.<ref>Altartavlan är Dalarnas största, mäter 31 kvadratmeter och är och 6,6 meter hög, skänktes av [[Gustav IV Adolf]] 1803. Motivet är ''Kristi himmelsfärd''. Kyrkan är uppkallad efter [[Gustav III]].</ref>
|-
| 1802 || [[Gryts kyrka, Östergötland|Gryts kyrka]] ||  || ''Jesu himmelsfärd''. ||
|-
| 1802 || [[Sankt Laurentii kyrka, Söderköping]] ||  || ''Jesu födelse''.<ref>[[Sankt Laurentii kyrka, Söderköping]]. Under åren 1802–1886 hängde Pehr Hörbergs altartavla längst fram, men numera hänger den vid en sidovägg i kyrkans kor.</ref>
|-
| 1802 || [[Rappestads kyrka]] ||  ||  ''Jesus i Getsemane'' || Icke kompetent ommålning utförd 1871 av fotografen och skarpskytten S L Rydholm från Linköping.<ref>{{Webbref |url=https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%c3%a4rfiler/Filer/32ff2c07-f38a-4b19-97d4-dcf0f40ef2ae.pdf |titel=Rappestad kyrka  |författare=Anita Löfgren Ek |år=2010 |utgivare=Linköpings stift, Svenska kyrkan |språk= svenska}}</ref>
|-
| 1803 || [[Kråkshults kyrka]] ||  || ''Jesus välsignar barnen'' || <ref>[[Kråkshults kyrka]], Jönköpings län, har en stor altarmålning av Pehr Hörberg, utförd 1803, ''Jesus välsignar barnen''. Över denna en förgylld strålsol med Gudsöga. Även läktarbarriärens tre målningar är utförda av Pehr Hörberg, 1804.</ref>
|-
| 1803 || [[Skärkinds kyrka]] ||  || ''Kristi förklaring''  || <ref>[https://www.ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%c3%96g%20kyrkor/skarkinds_kyrka.pdf Skärkinds kyrka, Östergötlands län.] {{Wayback|url=https://www.ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%c3%96g%20kyrkor/skarkinds_kyrka.pdf }} Altartavlan ''Jesus på förklaringens berg''. Ett blixtnedslag 1906 utlöste en brand som förstörde tornets överbyggnad och delar av inredningen. Hörbergs altartavla flyttades till den västra korsarmen, och i koret placerades ett praktfullt 1500-talsaltarskåp från Antwerpen, som hämtades från den gamla kyrkan. Det är det bäst bevarade flamländska altarskåpet i Linköpings stift, och det finns uppgifter om att skåpet ursprungligen har stått i domkyrkan och senare förts till Skärkind.</ref>
|-
| 1803 || [[Vårdsbergs kyrka]] ||  ||  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1803 || [[Vårdsbergs kyrka]] ||  ||  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1803 || [[Närpes kyrka]] || || || <ref>[http://www.narpesforsamling.fi/?ID=4&UM=2 Bild på Närpes församlings hemsida.] [[Närpes kyrka]] i Finland. Altartavlan anskaffades 1803 och är målad av [[hovmålare]]n Pehr Hörberg från Stockholm.</ref>
|-
| 1803 || [[Furingstads kyrka]] ||  || ''Den barmhärtige samariten''<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=654026 Furingstad kyrka, Svenska kyrkan, Västra Vikbolandet.] Altartavlan, ''Den barmhärtige samariten'' eller ''Jesu samtal med den lagkloke''. Koret domineras av Pehr Hörbergs altartavla från 1803. Samma år såldes på auktion den gamla altartavlan som var från katolska tiden med bilder av helgon och de tolv apostlarna. Det är evangelietexten på trettonde söndagen efter trefaldighet, Jesu samtal med de lagkloke (Luk. 10:23-37), som inspirerat konstnären till denna målning. Som svar på den lagklokes fråga "Vilken är min nästa?" präglade Jesus liknelsen om den barmhärtige samariten: "En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare…" Pehr Hörberg låter Jesus göra en gest ut mot Jerikovägen, där liknelsen fått ta konkret gestalt. Med denna liknelse ville Jesus lära oss at varje människa är "min nästa". Det var inte prästen eller leviten som hjälpte den slagne mannen, utan en samarit. Detta är det signifikativa i berättelsen: En isreaelit fick ta emot hjälp av en föraktad samarit. Invånarna i Samarien ansågs nämligen av israeliterna som lagbrytare, då de inte följde de äldstes stadgar. Begreppet "en barmhärtig samarit" har blivit kristendomens honnörsord när det gäller människohjälp och ett bevingat ord för att känneteckna den rätta människokärleken.</ref>
|-
| 1803 || [[Björsäters kyrka, Östergötland|Björsäters kyrka]] ||  || ''Kristus födelse''. || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1803 || [[Björsäters kyrka, Östergötland|Björsäters kyrka]] ||  || ''Kristus död''. || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1803 || [[Ljungs kyrka, Östergötland|Ljungs kyrka]] || || ''Kristus förklaring'' || Altartavlan förstördes i en åskeld.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1803 || [[Vårdnäs kyrka]] || || ''Kristi förklaring''. || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1803 || [[Ekeby kyrka, Linköpings stift|Ekeby kyrka]] || || ''Kristus himmelsfärd'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1804 || [[Gistads kyrka]] || || ''Jesus bergspredikan''|| <ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Målad för [[Gistads kyrka]] och skänkt till Törnevalla 1836.
|-
| 1804 || [[Lönsås kyrka]] || || || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1804 || [[Ekebyborna kyrka]] || || ''Nattvardens instiftelse'' || Skänkt till kyrkan av greve [[Carl Edvard Gyllenstolpe]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1804 || [[Borgs kyrka]] || [[Bild:Borg kyrkas altare 2020.jpg|thumb|160x160px]] || ''Kristi bergspredikan''. || <ref>Altartavlan i [[Borgs kyrka]], Norrköpings Borgs församling, ''Kristi bergspredikan'' målad av Pehr Hörberg 1804 är skänkt av friherre E. G. Adelswärd, initiativtagaren till kyrkan.</ref><ref>[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=651557 Svenska kyrkan, Borgs kyrka, Norrköpings Borgs församling.] {{Wayback|url=http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=651557 |date=20140811074713 }} Kyrkan ligger 5 km sydväst om Norrköping, mellan E4 och gamla Linköpingsvägen.</ref>
|-
| 1804 || [[Asa kyrka]] || [[Bild:Asa kyrka int06.jpg|thumb|160x160px]] || ''Jesus talar med Judarna och fariséerna''. || Skänkt till kyrkan av en man i trakten.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1805 || [[Sankt Anna kyrka, Östergötland|Sankt Anna kyrka]] || [[Bild:Sankt Annas kyrka interiör 2019.jpg|thumb|160x160px]] || ''De tre vise männen''  || Skänkt till kyrkan av riksrådinnan [[Gyllenstierna]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1805 || [[Västra Ny kyrka]] || || ''Jesus välsignar de små barnen'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1805 || [[Algutsboda kyrka]] || [[Bild:Algustboda kyrka 019.jpg|thumb|160x160px]] || ''Kristi himmelsfärd''. || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1806 || [[Krokeks kyrka]] ||  || ''Kristus uppståndelse''  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>  Kyrkan brann 1889. Genom branden blev kyrkan helt förstörd.
|-
| 1806 || [[Ringarums kyrka]] || || ''Jesus och hans lärjungar döps''. || Skänkt till kyrkan av generalen [[Philip von Schwerin]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1806 || [[Tjällmo kyrka]] ||  [[Bild:Gammal altartavla i Tjällmo kyrka.jpg|thumb|160x160px]] ||  ''Jesu uppståndelse'' || Skänkt till kyrkan av brukspatron [[Wasserin]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Uppsatt som altartavla 1815, flyttad till norra korsarmen 1856.
|-
| 1806 || [[Odensvi kyrka]] || || ''Jesus samtal med Nicodemus om nya födelsen''. || Skänkt till kyrkan av lagmannen [[Granschoug]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1806 || [[Häradshammars kyrka]] ||  ||  ''Jesus lärer i templet'' || <ref>[http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/H%C3%A4radshammarskyrka.pdf Länsstyrelsen, Östergötland, Häradshammars kyrka.] {{Wayback|url=http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/H%C3%A4radshammarskyrka.pdf }} Kyrkorummet domineras av korväggens komposition med Pehr Hörbergs altartavla ''Jesus lärer var dag i templet''. Den flankeras av hög socklar, som bär upp arkitektoniska element i form av dubbelkopplade pilastrar, som omger målade nischer med Moses respektive Johannes döparen i grisaillemålning, dvs målningar utförda i gråskalan. En stor altartavla hade målats år 1800 av Pehr Hörberg. Den förstördes i en förödande brand den 13 april 1806. Återuppbyggandet påbörjades omgående, altartavlan målades om av Hörberg och den 1 november samma år kunde kyrkan åter tas i bruk.</ref>
|-
| 1806 || [[Svärta kyrka]] ||  ||  ''Jungfru Maria kyrkogång''. || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1807 || [[Dagsbergs kyrka]] ||  || ''Jesus välsignar barnen''. ||<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=654028 Pehr Hörbergs altartavla från 1807]. Det är evangelietexten på Den Helige Mikaels dag, "Den störste i himmelriket" (Matt. 18:1), som inspirerat konstnären till denna målning.  (Matt. 18:1), som inspirerat konstnären till denna målning. Samtidigt med gesten mot barnet fäller Kristus orden: "Om I icke omvänden eder och bliven såsom barn skolen I icke komma in i himmelriket". Orden riktas till alla som betraktar altartavlan. Barnets beroende av de vuxnas ledning, barnets tro på de vuxnas vetande och barnets vilja att låta sig formas står som förebild för människan i hennes förhållande till Gud.</ref>
|-
| 1807 || [[Örtomta kyrka]] || || ''Jesu korsfästelse'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Altartavlan skänktes av [[patronus]], [[friherre]] [[Banér (släkt)|Svante Banér]] på [[Ekenäs slott]].
|-
| 1807 || [[Östra Husby kyrka]] || || ''Kristi himmelsfärd'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/> "Kristi Himmelsfärd" målades i samband med att kyrkan byggdes (1806-1809) och några år senare kompletterade Pehr Hörberg målningen. Då tillkom två tavlor, läktarmålning och en valvmålning. De två tavlorna hänger över dörrarna till sakristian respektive skrudkammaren. 1814 målade Pehr Hörberg den arkitekturbundna utsmyckningen i Östra Husby kyrka: dörröverstycken till sakristiorna, läktarbarriärer till korläktarna och absidvalvet.
|-
| 1808 || [[Svenarums kyrka]] ||  || ''Jesus stillar stormen'' ||  Skänkt till kyrkan av professorn [[Anders Swanborg]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1809 || [[Risinge nya kyrka|Risinge kyrka]] ||  || ''Jesu bergspredikan''. || Pehr Hörberg skänkte altartavlan till kyrkan.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Hörbergsom bodde i [[Risinge socken]], erbjöd sig måla en altartavla om man byggde en ny kyrka och utarbetade till och med både [[skalmodell|modell]] och ritningar till en [[skepp (arkitektur)|treskeppig]] kyrka. Församlingen begärde hjälp från överintendentsämbetet i Stockholm, som dock inte hörde av sig.
|-
| 1809 || [[Ljungs kyrka, Östergötland|Ljungs kyrka]] || || ''Kristus förklaring'' || Den tidigare altartavlan förstördes i en åskeld.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1809 || [[Godegårds kyrka]] ||  || ''Jesus välsignar barnen''.  || Skänkt till kyrkan av brukspatron [[Grill]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Den som betalade kyrkans vändning fick sina barn målade på altartavlan: ''Låten barnen komma...''.
|-
| 1810 || [[Kvarsebo kyrka]] ||  || ''Kristus bön i Örtagården''.  || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1810 || [[Rinkaby kyrka, Närke|Rinkaby kyrka]] || || ''Kristus bön i Örtagården''. ||  Skänkt till kyrkan av greve [[Mörner]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1810 || [[Bjälbo kyrka]] ||  || ''Kristus uppståndelse ur graven''. || Skänkt av kronobefallningsmannen Rehndal.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1812 || [[Åtvids gamla kyrka]] || || ''Kristus bön i Örtagården''. || Skänkt till kyrkan av översten [[Aderlsvärd]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1812 || [[Stigtomta kyrka]] ||  ||  ''Jesus tvår sina lärjungars fötter'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1813 || [[Asarums kyrka]] || || ''Kristus himmelsfärd'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1813 || [[Ölmstads kyrka]] || || ''Jesus nattvards instiftelse'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1813 || [[Östra Tollstads kyrka]] || || ''Kristus födelse'' || Skänkt av handelsmannen A. H.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1813 || Högsjö kapell || || ''Kristus födelse'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning"/> [[Altarpredikstol]].
|-
| 1814 || [[Östra Husby kyrka]] || || ''Moses och lagen'' || Ommålning av tidigare altartavla.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1814 || [[Östra Husby kyrka]] || || ''Johannes döparen'' || Ommålning av tidigare altartavla.<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1814 || [[Skärstads kyrka]] || || ''Kristus födelse'' || Skänkt av kyrkoherden [[Lars Wadell]].<ref name="Lefwernes-beskrifning"/>
|-
| 1815 || [[Törnevalla kyrka]] ||  || ''Kristus bön i Örtagården'' ||<ref name="Lefwernes-beskrifning"/> Pehr Hörberg förde noggrann dagbok över sina arbeten och altartavlan till Törnevalla kyrka är enligt dagboken hans sista uppdrag. Målningen är sedan 1930 deponerad på [[Östergötlands länsmuseum]]. År 1836 fick Törnevalla kyrka ytterligare en målning av Pehr Hörberg. ''Jesu bergspredikan var ursprungligen målad 1804 för [[Gistads kyrka]].
|-
|  || [[Risinge gamla kyrka]] ||  || <ref>[[Risinge gamla kyrka]] (eller ''Sankta Maria kyrka'')är en kyrkobyggnad i Risinge socken som tillhör [[Finspångs församling]], Östergötland. Den ligger ca 3 km öster om Finspång och sedan ytterligare 4 km söderut från Riksväg 51 och tillhör Linköpings stift.</ref><ref>Under 1800-talet började man planera för en helt ny kyrka, som skulle ligga mer mitt i församlingen. Pehr Hörberg gjorde en modell och lovade skänka en altartavla om man byggde enligt hans förslag. Församlingen beslutade bygga en ny kyrka, dock inte i enlighet med Hörbergs modell. Emellertid målade han ändå den utlovade altartavlan. När [[Risinge nya kyrka]] invigts [[1849]] övergavs den gamla kyrkan som fick förfalla. År 1907 övertogs den av [[Svenska staten|staten]], vilken i sin tur överlämnade förvaltningen till [[Riksantikvarieämbetet]]. Gamla kyrkan blev en ödekyrka ända fram till [[1940-talet]], då man efter en grundlig [[restaurering]] åter tog henne i bruk som en levande kyrka.</ref>
|-
|  || [[Norra Ljunga kyrka]] ||  ||  || Predikstolen är tillverkad på 1600-talet och har i efterhand försetts med målningar av Pehr Hörberg. Trettondedag jul 1977 eldhärjades kyrkan och många unika målningar av Pehr Hörberg försvann.<ref>[http://www.upplevelseriket.se/toppmeny/sevardheter/kyrkor/kyrkor/norraljungakyrka.4.46d7769211ed05fa36080003167.html Norra Ljunga kyrka.] {{Wayback|url=http://www.upplevelseriket.se/toppmeny/sevardheter/kyrkor/kyrkor/norraljungakyrka.4.46d7769211ed05fa36080003167.html |date=20160304194403 }} Pehr Hörberg, som bodde i [[Norra Ljunga församling]], har dekorerat altarskranket, bänkarna, predikstolen och läktarbröstet. Vid en brand 1977 förstördes läktarbröstet. 1997 renoverades läktarbröstet och konstnären och arkitekten [[Pontus Ljungberg]] (född 1945) utförde fem stycken nya målningar.</ref>
|-
| || [[Loshults kyrka]] ||  ||    || Tavlan numera stulen.
|-
|  || [[Styrstads kyrka]] ||  ||  ||   
|-
| 1804 || [[Lövstabruks kyrka]] ||  ||  || Altartavla.<ref>Lövstabruks kyrka stod färdig 1727 och Pehr Hörbergs altartavla kom till 1804.</ref>
|-
|}
 
===Målningar (påbörjad)===
{| class="wikitable"
|-
! År !! Plats !! Bild !! Motiv !! Övrigt
|-
| 1767 || [[Lerhults kyrka]] || || ''Yttersta domen'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar">{{bokref|efternamn=Hörberg|förnamn=Pehr|medförfattare=Atterbom Per Daniel Amadeus|titel=Målaren Pehr Hörbergs Lefwernes-beskrifning. Författad af honom sjelf. Med företal och tillägg af Atterbom. Upsala Zeipel och Palmblad. 1817|år=1817|utgivare=Zeipel : Palmblad|utgivningsort=Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817|språk=swe|libris=2417474|sida=71-91}}</ref>
|-
| 1784 || || || ''Riksdagsman Olof Håkansson'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1784 ||  || || ''Kyrkoherde Tollin, måg och dotter'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1785 || || || ''Prosten Widmark, fru och dotter' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1785 || || || ''Prosten Juringius och fru i Horn'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1785 || || || ''Baron Raab och fru'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1785 || || || ''Majoren Dureus'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1806 || || || ''Självporträtt'' || Till fru majorskan R.<ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1806 || || || ''Prosten Abr. Netzel med familj'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|-
| 1807 || || || ''Mademoiselle F. Wåhlin'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Målningar"/>
|}


===Övriga målningar (påbörjad)===
== Källor ==
{| class="wikitable"
* [http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=18983 Pehr Hörberg i Konstnärslexikonett Amanda]
|-
* [https://web.archive.org/web/20211205112637/http://akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf Pehr Hörberg och modernism], pdf-fil, 4 A4-sidor. Publicerad i Konstvetaren 2008 av Konsthistoriska klubben i Linköping. Författare: Sune Axelsson.
! År !! Plats !! Bild !! Motiv !! Övrigt
* Den Svenska Historien, Bonnier Lexikon AB, Stockholm, 1992, band 8 sidan 115, band 10 sidorna 34, 197, 200 och 226, samt band 11 sidan 38.
|-
* [https://runeberg.org/nfbl/0167.html Pehr Hörberg i ''Nordisk Familjebok'', del 12, 1910, sid 273-274]
| 1797 || [[Hedvigs kyrka, Norrköping]] || || ''Konung David med sin musik och sångare'' || <ref name="Lefwernes-beskrifning - Något om mina öfriga Målningar">{{bokref|efternamn=Hörberg|förnamn=Pehr|medförfattare=Atterbom Per Daniel Amadeus|titel=Målaren Pehr Hörbergs Lefwernes-beskrifning. Författad af honom sjelf. Med företal och tillägg af Atterbom. Upsala Zeipel och Palmblad. 1817|år=1817|utgivare=Zeipel : Palmblad|utgivningsort=Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817|språk=swe|libris=2417474|sida=68-70}}</ref>
* [https://runeberg.org/nfbl/0168.html Pehr Hörberg i ''Nordisk Familjebok'', del 12, 1910, sid 275-276]
|-
|  || [[Tärna]] || ''[[Gustav Vasa]]'' || En tavla.<ref name="Lefwernes-beskrifning - Något om mina öfriga Målningar"/>
|-
|  || [[Tärna]] ||  || En stor tavla.<ref name="Lefwernes-beskrifning - Något om mina öfriga Målningar"/>
|-
|}


==Källor==
*[http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=18983 Pehr Hörberg i Konstnärslexikonett Amanda]
*[https://web.archive.org/web/20211205112637/http://akfeo.se/Sune%20Axelsson-Pehr%20Horberg%20och%20modernismen%20-Konstvetaren%202008.pdf Pehr Hörberg och modernism], pdf-fil, 4 A4-sidor. Publicerad i Konstvetaren 2008 av Konsthistoriska klubben i Linköping. Författare: Sune Axelsson.
*Den Svenska Historien, Bonnier Lexikon AB, Stockholm, 1992, band 8 sidan 115, band 10 sidorna 34, 197, 200 och 226, samt band 11 sidan 38.
*[https://runeberg.org/nfbl/0167.html Pehr Hörberg i ''Nordisk Familjebok'', del 12, 1910, sid 273-274]
*[https://runeberg.org/nfbl/0168.html Pehr Hörberg i ''Nordisk Familjebok'', del 12, 1910, sid 275-276]
*[https://runeberg.org/nfbl/0169.html Pehr Hörberg i ''Nordisk Familjebok'', del 12, 1910, sid 277]. Bild av altartavlan i [[Östra Husby kyrka]], [[Vikbolandet]], [[Östergötland]], av Pehr Hörberg. Motivet föreställer "''Kristi himmelsfärd''".
*[https://web.archive.org/web/20120321215140/http://www.ostravikbolandet.se/panorama/ostrahusby/ Panorama inne i Östra Husby kyrka]. Fina panoramavyer inifrån [[Östra Husby kyrka]] med altartavlan ''"Kristi himmelsfärd"'' av Pehr Hörberg.
*[https://web.archive.org/web/20120321215120/http://www.ostravikbolandet.se/panorama/haradshammar/ Panorama inne i Häradshammar kyrka]. Fina panoramavyer inifrån [[Häradshammars kyrka]] med altartavla av Pehr Hörberg.
*[https://runeberg.org/bildhist/mala1718.html Målarkonsten under 1600- och 1700-talen] De bildande konsternas historia i kort översikt. 10. Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena (1881). Författare: Christoffer Eichhorn. (''Projekt Runeberg''). Text på sida 9, bild på sida 10 av altartavlan i Ekeby (Närke) av Pehr Hörberg, efter mästarens egen gravyr.
* [http://www.jonkoping.se/upplevagora/kultur/jonkopingshistoria/gatunamnenshistoria/perhorbergsvag.4.14be7193136a0d804b7ad5.html Jönköpings kommun. Per Hörbergs väg.]
===Noter===
<references/>
<references/>
==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Bergsten |förnamn=Pehr Vilhelm |titel=En konstnärsmonografi öfver Per Hörberg : med afbildningar af en del af konstnärens målningar, handteckningar och gravyrer |år=1904 |utgivare=Nordin & Josephson i distr |utgivningsort=Stockholm |libris=1719061 }}
*{{bokref |efternamn=Cnattingius |förnamn=Bengt |titel=Pehr Hörberg |serie=[[Sveriges allmänna konstförening]]s publikation, 99-0481499-6 ; 46 |år=1937 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |libris=305419 }}
*{{bokref |efternamn=Cnattingius |förnamn=Bengt |titel=Pehr Hörberg som häradsmålare i Västra härad |år=1947 |utgivningsort=Jönköping |libris=2597861 }}
*{{SBL|14054 |författare=[[Bengt Cnattingius|Cnattingius, Bengt]]|år=1971-1973|namn=Pehr Hörberg}}
*{{bokref |efternamn=Ekelund |förnamn=Jacob |titel=Lefnadsteckning öfver Pehr Hörberg |utgåva=2. uppl |år=1875 |utgivningsort=Stockholm |libris=2628734 }}
*{{tidskriftsref |författare=Johansson, Anton |rubrik=Pehr Hörberg 1746-1816 : ett 250-årsminne av bonde- och kyrkomålaren |år=1995 |tidskrift=Årsbok / Smålands gille i Göteborg |volym=1996, |utgivare=Mölndal  : Smålands gille i Göteborg, 1982- |sid=3-15  : ill |id=ISSN 0282-0552 |issn=ISSN 0282-0552 |libris=2310650 }}
*{{bokref |efternamn=Lindqvist |förnamn=Gunnar |medförfattare=Ullén, Marian |titel=Pehr Hörberg : konstnär – bonde |år=1998 |utgivare=Carlsson |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7203-823-3 |libris=7622399 }}
*{{bokref |titel=Pehr Hörberg |serie=Östergötlands länsmuseums utställningskatalog, 99-2224127-7 ; 74 |år=1999 |utgivare=Östergötlands länsmuseum |utgivningsort=Linköping |isbn=91-85908-39-8 |libris=7753279 }}
*{{bokref |titel=Pehr Hörberg : 1746–1816  : Prins Eugens Waldemarsudde, juni–augusti 1980 |år=1980 |utgivare=Waldemarsudde |utgivningsort=Stockholm |libris=9811119 }}
*{{bokref |efternamn=Tenglet |förnamn=Albin |titel=Mäster Per eller Löftet vid eldstenen : händelser från en berömd mans barndom och livsgärning  : [Per Hörberg] |serie=Bragd och hjältedåd, 99-1596748-9 ; 87 |år=1947 |utgivare=Harrier |utgivningsort=Stockholm |libris=1393882 }}
*{{bokref |efternamn=Thomasson |förnamn=Pehr |titel=Lefnadsteckningar öfwer Sweriges mest utmärkte bönder [...] Häfte 1 |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:eod-200 |år=1851 |utgivare=Littorin |utgivningsort=Kristianstad |libris=20800791 |sid=12-27 }}
*{{bokref |efternamn=Ullén |förnamn=Marian |titel=Pehr Hörberg – kyrkomålaren |år=1998 |utgivare=Konstakad |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-86208-42-X |libris=7756052 }}
*{{bokref |efternamn=Wrangel |förnamn=Ewert |titel=Per Hörbergs konstnärspersonlighet : med anledning af en bildserie i Kulturhistoriska museet i Lund |år=1894 |utgivningsort=Lund |libris=1763753 }}


== Se även ==
{{STANDARDSORTERING:Hörberg, Pehr}}
* {{Libris namn|förnamn=Pehr|efternamn=Hörberg|år=1746-1816|namn=Hörberg, Pehr}}
* {{Europeana}}
* {{Litteraturbanken|namn=Pehr Hörberg (1746-1816)}}
* {{NatMus}}


{{STANDARDSORTERING:Hörberg, Pehr}}
[[Kategori:Biografier]]
[[Kategori:Svenska folkmusiker]]
[[Kategori:Svenska folkmusiker]]
[[Kategori:Svenska kyrkomålare]]
[[Kategori:Svenska kyrkomålare]]

Nuvarande version från 24 maj 2024 kl. 15.53

Självporträtt
Pehr Hörberg signature.svg

Pehr Hörberg, född 31 januari 1746 i Virestads socken i Småland i Kronobergs län, död 24 januari 1816 i Falla i Risinge socken, Östergötlands län, var en svensk konstnär, målare och spelman.

Han har utfört ett stort antal målningar och konstverk, bland annat bilder ur böndernas liv och fantasier ur den nordiska fornsagan, väggbonader, porträtt, illustrationer, etsningar och träsnitt i en starkt personlig, folklig stil. Han har målat 87 altartavlor i kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.[1]

Biografi

Romerska soldater med krigsbyte (1791), gouache.
Sokrates med giftbägaren i fängelset (1810), oljemålning

.

Pehr Hörberg växte upp under små förhållanden på soldattorpet Övra Ön [2] i Virestads socken. Hans far var soldaten Åke Rasmusson Hörberg i Virestads socken i Småland. Fadern var knekt vid Kronobergs regemente. Namnet Hörberg antyder att faderns härkomst var från Höör i Skåne. Modern Bengta Gisedotter Öhman var småländska. Som barn och pojke försökte Hörberg snida i trä, måla med kol och växtsafter på spån och stubbar. Hela tiden hade han en dröm om att få ägna sig åt att göra bilder av något slag.[3] År 1769 gifte sig Pehr Hörberg med pigan Maria Eriksdotter och de fick tre söner.

Utbildning

Lärling

Pehr Hörberg började som målare på landet i Växjö 1760–1762 hos bonadsmålaren Jacob Danielsson (1711–1787),[4] Pehr Hörberg visade prov på sin konstnärliga fallenhet och han hoppades att få gå lära hos denne mästare. Danielsson sade att han inte hade något att lära ut, men han blev imponerad av den unge pojkens fallenhet. Hörberg fick dock rådet att söka upp någon målarmästare i Växjö.

Gesäll

Hörberg uppsökte då målarmästare Johan Christian Zschotzscher (1711–1766) i Växjö och antogs som lärling hos honom. Där stannade han i fyra år 1763-66. [3] Pehr Hörberg blev därefter gesäll under målarämbetet i Göteborg 1767 [5] och arbetade som häradsmålare i Almesåkra socken i Småland i Västra härad, där han målade tapeter åt bönderna, och som arrendator på Mejensjö utanför Sävsjö. Han snickrade också bord, slädar, vagnar, träskor och målade bilder ur livet. Två av de mest kända bilderna är Dans kring midsommarstången och Julafton i en småländsk bondstuga.[6]

Häradsmålare

Efter utbildningstiden arbetade han som bonads- och häradsmålare i Östra härad i Småland 1768.[7], där han målade tapeter åt bönderna. Som torpare arbetade han inte bara som målare utan även som snickare och träsnidare.[7] Han lärde sig färghanteringens grunder, men fick inte tillfälle att öva sina konstnärliga talanger.

Vid Konstakademien 1783–1787

År 1783 lämnade han sina hemtrakter och tog sig till Stockholm och fick där slutligen tillfälle att studera vid Konstakademien under några månader, innan han fick lov att återvända till Småland. Pehr Hörberg stod nu vid sina drömmars uppfyllelse. Det lantligt primitiva var på modet och bondemålaren vann snart vänner och beskyddare. Åren 1783–1787 studerade han vid Konstakademien.

Genom Carl Gustaf Pilo, som var direktör på Konstakademien, fick Hörberg kontakt med andra konstnärer och konstsamlare.

Hörberg fick beställningar från kungahuset och adelsfamiljer, särskilt i Stockholm. Bland hans vänner fanns också skulptören Johan Tobias Sergel.

Hos Jean-Jacques De Geer

Finspångs slott i Östergötland, som år 1668 började uppföras av Louis De Geer (1622–1695). Inredningsarbetena slutfördes av byggherrens sonson Louis de Geer, som även uppförde de båda flyglarna åren 1742 respektive 1790.

En av de främsta av Pehr Hörbergs beskyddare var grevinnan Fredrika Aurora De Geer af Finspång (född Taube) på Finspångs slott. Dottern hette Charlotta Aurora De Geer af Finspång.[8] Hörberg blev inbjuden till Aurora och Jean-Jacques De Geer i Finspång. De övertalade honom att flytta till Finspångstrakten. De gav honom stora beställningar och lät honom ta del av sitt inflytelserika umgänge på Finspångs slott.

Olstorps hemman i Risinge

År 1788 köpte Hörberg ett hemman i Olstorps by i Risinge socken. När Hörberg inte var där var han på slottet och målade familjen De Geer i stora salongen eller dekorerade deras möbler och väggar. De flesta målningarna gjorde han dock i kyrkorna, där han målade altartavlor och andra religiösa bilder.[9]

Aurora De Geers man Jean-Jacques De Geer lånade ut 6000 rdr till Hörberg för att han skulle kunna komma loss sin säljare (som han omtalar i sin lefnadsbeskrivning). Säljaren var bonden Nils Andersson som köpte ett hemman vid Ölstad by i Risinge. Som torpare och konstnär fortsatte Hörberg sin verksamhet i herrgårdsmiljön och i en rad kyrkor. Efter hand kunde Hörberg själv sammanställa en imponerande katalog över sina altartavlor. Hörberg gjorde också intressanta grafiska experiment och en del skulpturer. Han var en stor kolorist och uppfattades av den romantiska generationen av konstnärer och författare som en verkligt genuin begåvning.[10]

Falla by i Hällestad socken 1806

Senare, år 1806, flyttade han till den yngre sonen i Falla by, i Hällestad socken i Östergötland,[11] där han blev kvar de sista tio åren av sitt liv.[7] Från flera socknar, särskilt i Småland och Östergötland, fick han beställningar på altartavlor, som han ibland utförde i väldiga mått, till exempel altartavlan i Årstad, hans första altartavla målad 1786, som är över 42 m².

Konstnär

Pehr Hörberg blev uppmärksammad och anlitades framför allt som målare av altartavlor, han har utfört altartavlor i 87 kyrkor, varav 57 altartavlor i Östergötlands län.[1] Han blev därför särskilt känd för sina kyrkomålningar och fick uppdrag runt om i landet. Hans största altartavla finns i Virestads kyrka och har en intressant historia. Han är en av den svenska konsthistoriens intressantaste gestalter,[12] enligt bibliotekarien och författaren Christoffer Eichhorn.[13]

Han målade dessutom stafflitavlor med religiösa, mytologiska och historiska motiv, stilleben samt gjorde etsningar, träsnitt och bonader. Teckningen röjer ofta hans brist på utbildning, men kompositionen är vanligen storslagen och livlig, koloriten i hög grad effektfull och stämningen, framför allt i hans religiösa motiv, innerlig. Hörbergs porträtt är rättframma och kärva, som till exempel ett Självporträtt med hustrun, som finns i Östergötlands länsmuseum (Östergötlands och Linköpings Museum). Det är en bild ur bondevardagen, det föreställer den åldrande konstnären som tar en pris snus medan hustrun spinner. Pehr Hörberg var en vardagens skildrare, han hade samma frihet som allmogemålarna att välja kompositionssätt och maner från den epok som passade honom. I Linköpings stift har han målat altartavlor i ett stort antal kyrkor.

1796 blev Pehr Hörberg ledamot av Konstakademien och kunglig hovmålare och sista tiden av sin levnad erhöll han pension av Karl XIV Johan.[14]

Hans konstnärliga verk finns listade här

Spelman

En mindre känd sida hos Pehr Hörberg var hans karriär som spelman. Liksom brodern Bengt Hörberg, som var organist, var Pehr Hörberg också musiker.[14] Ett antal låtar efter/av Hörberg har funnits och är idag tämligen spridda i spelmanskretsar, exempelvis Pigopolskan och Pehr Hörbergs julpolska.[15][16] Pigopolskan är en polska i g-moll av typen polonäs/polonesse/slängpolska. Noter till polskan har hittats på baksidan av en altartavla. Rubriken till noterna lyder "Pigopolskan – den ägta". Pigopolskan finns med på två skivor, Bengt Löfbergs "Luringen" samt Sågskäras "Krook", på den senare dock transponerad till a-moll.

Biografier

Självbiografin Min lefwernes beskrifning

Pehr Hörberg författade år 1791 sin självbiografi, "MIN LEFWERNES BESKRIFNING". Pehr Hörberg har i alla tider varit föremål för uppskattning både av konstnärer och konstvänner. För den stora allmänheten i många svenska bygder är häri konsthistoriens enda namn. De flesta tavlor, som är tillräckligt mörka och bruna, får bära hans namn, och man kan därför säga att han är bäst känd genom de målningar han inte gjort.[17]

Mycket av hans popularitet härrör från hans självbiografi, som under 1800-talet utgavs både i bokform och i mångfaldiga bearbetningar samt i småskrifter och tidskriftsartiklar. Hörbergs enkla levnadslopp levandegjorde den gamla sagan om den fattige gossen, som vann prinsessan och halva kungariket, eller dess moderna motsvarighet i form av amerikansk film med dess enfaldiga tro på the happy end.

I denna självbiografi, som nu åter skall bli allmän egendom, möter oss ett porträtt av konstnären, som verkar alltigenom riktigt. Dess sanning bestyrkes av både Atterbom, som i sin ungdom träffade honom, och av flera självporträtt. Porträttet har inga påfallande yttre drag: under en yta av enkelt rättfram och naturlig värdighet skymtar en karaktär med livlig vetgirighet, intellektuell klarhet och energi utan gräns. Detaljrikt och fängslande, ogenerat och oemotståndligt skildrar han i levernesbeskrivningen sin fattiga barndoms- och ungdomstid i Småland, sina framgångsrika och målmedvetna studier i Stockholm och sedan sin arbetsfyllda vardag på Olstorp i Risinge. Betydelsefulla händelser saknas inte, men dramatiska moment finns inte i berättelsen. När den avbrytes, var konstnären femtio år; ännu ett par årtionden fick han verka. Det kan tilläggas, att även yttre utmärkelser kom honom till del såsom medlemskap i konstakademien och en pension av kronprinsen Karl Johan under de fyra sista åren, då han bodde på undantag hos yngre sonen på Falla i Hällestad.[17]

Pehr Hörberg avled 1816 och begrovs på Risinge gamla kyrkogård, vid den kyrka, som han velat ersätta med ett klassicistiskt tempel i tidens stil, till vilket han själv gjort en stor trämodell och redan målat en altartavla. På graven restes på Onkel Adams initiativ år 1857 en enkel minnesvård.[17]

Självbiografin kan läsas i utgåva från 1817 i faksimil här]

Bengt Cnattingius

Pehr Hörberg stod på höjden av sin konstnärliga karriär under 1790-talet. Under de senare åren blev hans måleri alltmer stelnat i formen. Per Daniel Amadeus Atterbom lät redan 1817 publicera en förteckning över hans altartavlor tillsammans med en biografi över konstnären. Bengt Cnattingius utgav även 1927 en kortare och 1938 en längre biografi över konstnären.[18] Bilden som framträder av Hörberg är att han var en lycklig man med egenskaper som nyfikenhet, praktisk läggning, folkligt burlesk och samtidigt en konstnär som vunnit aktning och respekt. Han hade också ett primitivt drag och lust och förmåga att ta sig fram med enkla och självuppfunna hjälpmedel.[9]

Verk

Se även

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet, Finspång, Risinge kyrka.
  2. ↑ Sune Axelsson, Pehr Hörberg och modernismen.
  3. ↑ 3,0 3,1 Östra Vikbolandet, Kyrkoblad 2, 2012 sidorna 13–15. [1]
  4. ↑ Pehr Hörbergs självbiografi Min lefwvernes beskrifning, 1791.
  5. ↑ Pehr Hörberg pinxit 1784, artikel av Josephine Brandt och Gunilla Eriksson i kulturens årsbok 1988
  6. ↑ Jönköpings kommun, Per Hörbergs väg.
  7. ↑ 7,0 7,1 7,2 Svensk uppslagsbok. Bd 13 sp 821–22
  8. ↑ Finspångs slott ligger i Finspång, Östergötland och ingår i Finspångs kommun. Slottet ägdes länge av medlemmar av ätten De Geer och har gett namn åt den friherrliga gren av den ätten som besatt slottet, De Geer af Finspång. Finspångs slott är anlagt på en holme i Finspångsån. Det började uppföras 1668 av Louis De Geer (1622–1695).
  9. ↑ 9,0 9,1 Jönköpings kommun. Per Hörbergs väg.
  10. ↑ B. Cnattingius, Pehr Hörberg (1937).
  11. ↑ Pehr Hörberg, Min lefwernes beskrifning, 1791.
  12. ↑ Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena (1881), se sid 11 av 12 sidor.
  13. ↑ De bildande konsternas historia i kort öfversigt/10. Målarkonsten under 17:e och 18:e århundradena i Projekt Runeberg, Christoffer Eichhorn (1837–1889).
  14. ↑ 14,0 14,1 Sune Axelsson, Pehr Hörberg och modernism, pdf-fil, 4 A4-sidor. Publicerad i Konstvetaren 2008 av Konsthistoriska klubben i Linköping.
  15. ↑ Folkwiki, Musik, Pigopolskan i G-moll med noter av Pehr Hörberg, från Småland/Östergötland. Jämför SMUS - katalog Ma18 bild 24 nr 77 ur Lars Larssons notbok.
  16. ↑ Folkwiki.se/Personer/PehrHörberg.
  17. ↑ 17,0 17,1 17,2 Pehr Hörberg, Min lefwernes beskrifning, 1791.
  18. ↑ Svensk uppslagsbok. Bd 13 sp 823
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Pehr_Hörberg&oldid=750740"