|
|
Rad 84: |
Rad 84: |
|
| |
|
| == Kommentar == | | == Kommentar == |
| Glädjen för de fromma finns i båda men på lite olika sätt. Framför allt har inte den tyska versionen ett avståndstagande från "de onda". Wallins översättning har egentligen bara första raden ([[Klopstock, Friedrich Gottlieb|Klopstocks]] första rad) gemensamt med den tyska | | Glädjen för de fromma finns i båda men på lite olika sätt. Framför allt har inte den tyska versionen ett avståndstagande från "de onda" (sista raden i strof 2 "Men bort de onda måste gå."). Wallins översättning har egentligen bara första raden ([[Klopstock, Friedrich Gottlieb|Klopstocks]] första rad) gemensamt med den tyska |
| . | | . |
| | |
| == Källor == | | == Källor == |
| Tyska och svenska psalmböcker | | Tyska och svenska psalmböcker |
Versionen från 5 juli 2024 kl. 15.29
En jämförelse mellan tyska och Wallins text till Wachet auf, ruft uns die Stimme och Vaken upp, en stämma bjuder
Philipp Nicolai 1599
|
J O Wallin, 1816
|
Wachet auff/ rufft uns die Stimme/
Der Wächter sehr hoch auff der Zinnen/
Wach auff du Statt Jerusalem.
Mitternacht heißt diese Stunde/
Sie ruffen uns mit hellem Munde/
Wo seydt ihr klugen Jungfrauwen?
Wolauff/ der Bräutgam kompt/
Steht auff/ die Lampen nimpt/
Halleluia.
Macht euch bereit/ Zu der Hochzeit/
Ihr müsset ihm entgegen gehn.
Zion hört die Wächter singen/
Das Herz thut ihr von Frewden springen/
Sie wachet und steht eilend auff:
Ihr Freund kompt vom Himmel prächtig/
Von Gnaden starck/ von Warheit mächtig:
Ihr Liecht wirdt hell/ ihr Stern geht auff.
Nu komm du werthe Kron/
HErr Jesu Gottes Sohn/
Hosianna.
Wir folgen all zum FrewdenSaal/
Und halten mit das Abendmal.
Gloria sey dir gesungen/
Mit Menschen und Englischen Zungen/
Mit Harpffen und mit Cymbaln schön:
Von zwölff Perlen sind die Pforten
An deiner Statt/ wir sind Consorten
Der Engeln hoch umb deinen Thron/
Kein Aug hat je gespürt/
Kein Ohr hat mehr gehört/
Solche Freuwde.
Deß sind wir fro/ io/ io
Ewig in dulci iubilo.
|
Vaker upp! en stämma bjuder
Som mäktig och högtidlig ljuder
Till alla grafvars djup en gång
Vaker upp, står upp I döda!
Som glömmen tidens vedermäda
I dödsens dvala tung och lång
Guds röst till eder sker,
Ty natten är ej mer
Dagen kommer:
Den sista dag, Den största dag,
Han kommer, efter Guds välbehag
Jord och haf och himlar bäfva;
Och Herrans englar nedersväfva:
Han kommer, menniskones Son,
Djupen öppnas, bergen falla,
Och Adams barn församlas alla
Med hopp och fruktan kring hans thron
Hör blifver fröjd och gråt
Han skall dem skilja åt,
Som en herde.
De trogna då Sin krona få
Men bort de onda måste gå.
Jesu! mig din ankomst gläder,
Der jag i dina fotspår träder
På törnestig, af sorger böjd.
Törnet byter du i palmer,
Och sorgerop i glädjepsalmer:
Ty skådar jag min graf med fröjd.
När, efter mödan trött,
En stund jag sofvit sött
I dess skugga
Du väcker mig Så nådelig
Till evig frid och fröjd hos dig.
|
Kommentar
Glädjen för de fromma finns i båda men på lite olika sätt. Framför allt har inte den tyska versionen ett avståndstagande från "de onda" (sista raden i strof 2 "Men bort de onda måste gå."). Wallins översättning har egentligen bara första raden (Klopstocks första rad) gemensamt med den tyska
.
Källor
Tyska och svenska psalmböcker