|
|
Rad 2: |
Rad 2: |
|
| |
|
| {| | | {| |
| ! [[Philipp Nicolai]] 1599 | | ! [[Philipp Nicolai]], 1599 |
| ! [[J O Wallin]], 1816 | | ! [[J O Wallin]], 1816 |
| | ! [[Britt G Hallqvist, 1984 |
| |- style="vertical-align:top" | | |- style="vertical-align:top" |
| |<poem> | | |<poem> |
Rad 78: |
Rad 79: |
| Du väcker mig Så nådelig | | Du väcker mig Så nådelig |
| Till evig frid och fröjd hos dig. | | Till evig frid och fröjd hos dig. |
| | </poem> |
| | |<poem> |
| | Väktarns rop i natten skallar |
| | Från muren han på Sion kallar |
| | "Stå upp, stå upp, Jerusalem |
| | Midnatt rår, håll ljusen tända. |
| | Din väntetid nu är till ända. |
| | Kom, kloka jungfrur, kom, stig fram |
| | Stå upp, tag lampor med, |
| | vår brudgum kommer ned. |
| | Halleluja! |
| | Så skynda fort till bröllopsfest. |
| | Se, öppen står ännu han port." |
| | |
| | Sion lyss till väktarns maning, |
| | vart hjärta fylls med salig aning. |
| | Till festen ilar folket nu. |
| | Jesus Krist kom till din kyrka! |
| | I kärlek, sanning, nåd och styrka |
| | ett evigt majestät är du, |
| | Och dock en vän och bror |
| | för var och en som tror. |
| | Halleluja! |
| | O salighet som är beredd |
| | får oss hos dig i evighet! |
| | |
| | Gud ske pris! En änglaskara |
| | lovsjunger så med röster klara, |
| | och mänskor stämmer in i kör. |
| | Se, vad glans som går från tronen, |
| | och hör den höga lovsångstonen, |
| | en gränslös fröjd som aldrig dör. |
| | Vad intet öga sett |
| | har Gud åt oss berett. |
| | Halleluja! |
| | Farväl, du värld! Vid Jesu hand |
| | till himlen ställer vi vår färd. |
| </poem> | | </poem> |
| |} | | |} |
En jämförelse mellan tyska och Wallins text till Wachet auf, ruft uns die Stimme och Vaken upp, en stämma bjuder
Philipp Nicolai, 1599
|
J O Wallin, 1816
|
[[Britt G Hallqvist, 1984
|
Wachet auff/ rufft uns die Stimme/
Der Wächter sehr hoch auff der Zinnen/
Wach auff du Statt Jerusalem.
Mitternacht heißt diese Stunde/
Sie ruffen uns mit hellem Munde/
Wo seydt ihr klugen Jungfrauwen?
Wolauff/ der Bräutgam kompt/
Steht auff/ die Lampen nimpt/
Halleluia.
Macht euch bereit/ Zu der Hochzeit/
Ihr müsset ihm entgegen gehn.
Zion hört die Wächter singen/
Das Herz thut ihr von Frewden springen/
Sie wachet und steht eilend auff:
Ihr Freund kompt vom Himmel prächtig/
Von Gnaden starck/ von Warheit mächtig:
Ihr Liecht wirdt hell/ ihr Stern geht auff.
Nu komm du werthe Kron/
HErr Jesu Gottes Sohn/
Hosianna.
Wir folgen all zum FrewdenSaal/
Und halten mit das Abendmal.
Gloria sey dir gesungen/
Mit Menschen und Englischen Zungen/
Mit Harpffen und mit Cymbaln schön:
Von zwölff Perlen sind die Pforten
An deiner Statt/ wir sind Consorten
Der Engeln hoch umb deinen Thron/
Kein Aug hat je gespürt/
Kein Ohr hat mehr gehört/
Solche Freuwde.
Deß sind wir fro/ io/ io
Ewig in dulci iubilo.
|
Vaker upp! en stämma bjuder
Som mäktig och högtidlig ljuder
Till alla grafvars djup en gång
Vaker upp, står upp I döda!
Som glömmen tidens vedermäda
I dödsens dvala tung och lång
Guds röst till eder sker,
Ty natten är ej mer
Dagen kommer:
Den sista dag, Den största dag,
Han kommer, efter Guds välbehag
Jord och haf och himlar bäfva;
Och Herrans englar nedersväfva:
Han kommer, menniskones Son,
Djupen öppnas, bergen falla,
Och Adams barn församlas alla
Med hopp och fruktan kring hans thron
Hör blifver fröjd och gråt
Han skall dem skilja åt,
Som en herde.
De trogna då Sin krona få
Men bort de onda måste gå.
Jesu! mig din ankomst gläder,
Der jag i dina fotspår träder
På törnestig, af sorger böjd.
Törnet byter du i palmer,
Och sorgerop i glädjepsalmer:
Ty skådar jag min graf med fröjd.
När, efter mödan trött,
En stund jag sofvit sött
I dess skugga
Du väcker mig Så nådelig
Till evig frid och fröjd hos dig.
|
Väktarns rop i natten skallar
Från muren han på Sion kallar
"Stå upp, stå upp, Jerusalem
Midnatt rår, håll ljusen tända.
Din väntetid nu är till ända.
Kom, kloka jungfrur, kom, stig fram
Stå upp, tag lampor med,
vår brudgum kommer ned.
Halleluja!
Så skynda fort till bröllopsfest.
Se, öppen står ännu han port."
Sion lyss till väktarns maning,
vart hjärta fylls med salig aning.
Till festen ilar folket nu.
Jesus Krist kom till din kyrka!
I kärlek, sanning, nåd och styrka
ett evigt majestät är du,
Och dock en vän och bror
för var och en som tror.
Halleluja!
O salighet som är beredd
får oss hos dig i evighet!
Gud ske pris! En änglaskara
lovsjunger så med röster klara,
och mänskor stämmer in i kör.
Se, vad glans som går från tronen,
och hör den höga lovsångstonen,
en gränslös fröjd som aldrig dör.
Vad intet öga sett
har Gud åt oss berett.
Halleluja!
Farväl, du värld! Vid Jesu hand
till himlen ställer vi vår färd.
|
Kommentar
Glädjen för de fromma finns i båda men på lite olika sätt. Framför allt har inte den tyska versionen ett avståndstagande från "de onda" (sista raden i strof 2 "Men bort de onda måste gå."). Wallins översättning har egentligen bara första raden (Klopstocks första rad) gemensamt med den tyska
.
Källor
Tyska och svenska psalmböcker