Cantus firmus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Cantus firmus''' (latin för 'fast sång', 'melodistämma som är sig lik oavsett vad de andra sångarna gör') är en musikterm. Cantus firmus är en melodi använd som gr...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Cantus firmus''' (latin för 'fast sång', 'melodistämma som är sig lik oavsett vad de andra sångarna gör') är en musikterm. Cantus firmus är en melodi använd som grundstomme i [[musikteori|flerstämmiga satser]]. Tekniken leder sitt ursprung från den [[medeltiden|medeltida]] [[polyfoni]]n. Själva stämman kallades ofta '' | '''Cantus firmus''' (latin för 'fast sång', 'melodistämma som är sig lik oavsett vad de andra sångarna gör') är en musikterm. Cantus firmus är en melodi använd som grundstomme i [[musikteori|flerstämmiga satser]]. Tekniken leder sitt ursprung från den [[medeltiden|medeltida]] [[polyfoni]]n. Själva stämman kallades ofta ''te'nor'' (latin ungefär 'fasthållare', med betoning på första stavelsen; vårt moderna ord teno'r med betoning på sista stavelsen kommer av den italienska formen ''tenore''). Melodin utsmyckades och ornamenterades rikt i motstämmor (en eller flera av ''contratenor [[basstämma|bassus]]'', ''contratenor [[alt]]us'' och ''[[sopran|discantus]]''). Se även [[kontrapunkt]]. | ||
Både termen och tekniken (fritt uppfattad) har fått en given plats i [[kyrkomusik]]en för sådana saker som figurationerna kring [[psalm]]melodin i ett [[koralförspel]] (efter noter eller improviserat). | Både termen och tekniken (fritt uppfattad) har fått en given plats i [[kyrkomusik]]en för sådana saker som figurationerna kring [[psalm]]melodin i ett [[koralförspel]] (efter noter eller improviserat). |
Nuvarande version från 26 juli 2015 kl. 09.56
Cantus firmus (latin för 'fast sång', 'melodistämma som är sig lik oavsett vad de andra sångarna gör') är en musikterm. Cantus firmus är en melodi använd som grundstomme i flerstämmiga satser. Tekniken leder sitt ursprung från den medeltida polyfonin. Själva stämman kallades ofta te'nor (latin ungefär 'fasthållare', med betoning på första stavelsen; vårt moderna ord teno'r med betoning på sista stavelsen kommer av den italienska formen tenore). Melodin utsmyckades och ornamenterades rikt i motstämmor (en eller flera av contratenor bassus, contratenor altus och discantus). Se även kontrapunkt.
Både termen och tekniken (fritt uppfattad) har fått en given plats i kyrkomusiken för sådana saker som figurationerna kring psalmmelodin i ett koralförspel (efter noter eller improviserat).
Ansatser till tekniken finns också i folkmusik på sina håll, där ursprunget nog kan vara äldre än medeltida, i bruk som att smycka ut en ensam stämma som någon annan sjunger eller spelar rakt, eller dubblera den på till exempel kvintavstånd (som i organum och liknande).
Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/cantus_firmus) --av --Haeffner (diskussion) 26 juli 2015 kl. 09.55 (UTC) och redigerad.