Perikop: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Perikop''' (grekiska περικοπή) är en uppsättning verser som bildar en sammanhängande enhet eller tanke, lämplig för offentlig läsning från en text, vanli...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Perikop''' ([[grekiska]] περικοπή) är en uppsättning verser som bildar en sammanhängande enhet eller tanke, lämplig för offentlig läsning från en text, vanligen ur [[Bibeln]], avsedd att | '''Perikop''' ([[grekiska]] περικοπή, =avskurna stycken) är en uppsättning verser som bildar en sammanhängande enhet eller tanke, lämplig för offentlig läsning från en text, vanligen ur [[Bibeln]], avsedd att läsas på en [[gudstjänst]] och hålla en [[predikan]] över. Ordet perikop används också inom [[exegetik]]en som beteckning för ett begränsat bibelavsnitt. | ||
Manuskript, ofta marginalia, som kallas perikoper, är normalt evangelier, det vill säga förkortade evangelieböcker som endast innehåller de delar av evangelierna som krävs för mässorna under kyrkoåret. | [[Manuskript]], ofta marginalia, som kallas perikoper, är normalt [[Evangelium|evangelier]], det vill säga förkortade evangelieböcker som endast innehåller de delar av evangelierna som krävs för mässorna under kyrkoåret. | ||
Lektionarier består ofta av perikoper med kyrkoårets epistel- och evangelieläsningar. | [[Evangeliebok]] är en bok som omfattar de perikoper som hör till [[kyrkoår]]ets sön- och helgdags[[gudstjänst]]er. | ||
[[Lektionarium|Lektionarier]] består ofta av perikoper med kyrkoårets [[epistel]]- och evangelieläsningar. | |||
Innan bestämda perikoper föreskrevs (300-400-talen) avgjorde textläsaren hur länge han skulle hålla på, och Bibelns böcker lästes enligt judisk sed i följd. Detta sker även i [[reformert]]a sammanhang sedan [[reformationen]], där man predikar utläggande igenom bibelböcker, vers för vers i följd. | Innan bestämda perikoper föreskrevs (300-400-talen) avgjorde textläsaren hur länge han skulle hålla på, och Bibelns böcker lästes enligt judisk sed i följd. Detta sker även i [[reformert]]a sammanhang sedan [[reformationen]], där man predikar utläggande igenom bibelböcker, vers för vers i följd. | ||
| Rad 9: | Rad 11: | ||
Modern [[teologi]] utgår ofta från längre textstycken än perikoper (till exempel en hel bibelbok) eller från ett urval av texter som berör samma tema. | Modern [[teologi]] utgår ofta från längre textstycken än perikoper (till exempel en hel bibelbok) eller från ett urval av texter som berör samma tema. | ||
==Källor== | == Källor == | ||
* Svensk Uppslagsbok, 1934, band 21 spalt 387 | |||
* [https://en.wikipedia.org/w/index.php? Engelska wikipedia] | |||
* Bra Böckers lexikon, 1978 | * Bra Böckers lexikon, 1978 | ||
Nuvarande version från 24 januari 2023 kl. 06.21
Perikop (grekiska περικοπή, =avskurna stycken) är en uppsättning verser som bildar en sammanhängande enhet eller tanke, lämplig för offentlig läsning från en text, vanligen ur Bibeln, avsedd att läsas på en gudstjänst och hålla en predikan över. Ordet perikop används också inom exegetiken som beteckning för ett begränsat bibelavsnitt.
Manuskript, ofta marginalia, som kallas perikoper, är normalt evangelier, det vill säga förkortade evangelieböcker som endast innehåller de delar av evangelierna som krävs för mässorna under kyrkoåret.
Evangeliebok är en bok som omfattar de perikoper som hör till kyrkoårets sön- och helgdagsgudstjänster.
Lektionarier består ofta av perikoper med kyrkoårets epistel- och evangelieläsningar.
Innan bestämda perikoper föreskrevs (300-400-talen) avgjorde textläsaren hur länge han skulle hålla på, och Bibelns böcker lästes enligt judisk sed i följd. Detta sker även i reformerta sammanhang sedan reformationen, där man predikar utläggande igenom bibelböcker, vers för vers i följd.
Modern teologi utgår ofta från längre textstycken än perikoper (till exempel en hel bibelbok) eller från ett urval av texter som berör samma tema.
Källor
- Svensk Uppslagsbok, 1934, band 21 spalt 387
- Engelska wikipedia
- Bra Böckers lexikon, 1978