Evangeliska fosterlandsstiftelsen: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Märke: Ny omdirigering
 
(14 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
#redirect [[Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen]]
===Tidning och förlagsverksamhet===
1857 grundades tidningen [[Budbäraren (tidning)|''Budbäraren'']] med Bernhard Wadström som redaktör.
 
En av de viktigaste uppgifterna för EFS kom att bli [[litteratur]]- och [[traktat]]spridning, vilket i hög grad ombesörjdes av så kallade [[kolportör]]er, kringvandrande försäljare av kristen litteratur. Mycket av litteraturen producerades av det egna [[bokförlag|förlaget]], [[EFS-förlaget]], vilket bildades samma år som rörelsen och sedan [[1992]] ingår i [[Verbum Förlag]]. Den första bok som gavs ut av EFS-förlaget var [[Luther]]s ''Kyrkopostilla'', år 1860, vilken kom att ges ut i åtta upplagor och 70 000 exemplar.
 
===Predikan===
Från 1868 fick kolportörerna rätt att också predika och från 1906 kallades de predikanter. Från och med 1967 ordineras pastorer.
 
Sympatisörer och medlemmar av EFS bildade missionsföreningar där predikanter och lekmän predikade och föreläste. Man tog upp kollekt för att stödja pastorernas arbete, men man hade från början inte medlemsintagningar eftersom man ansåg att det var frikyrkligt.
 
===Missionen startade 1861===
[[Image:EFS gravvård på Uppsala gamla kyrkogård.JPG|thumb|EFS gravvård på [[Uppsala gamla kyrkogård]].]]
[[1861]] beslöt EFS styrelse att bedriva utlandsmission och grundade året därpå för detta ändamål Johannelunds Missionsinstitut, numera [[Johannelunds teologiska högskola]]. År [[1865]] sändes så EFS första missionärer, C. J. Carlsson, L. J. Lange och P. E. Kjellberg, till östra [[Afrika]], dagens [[Eritrea]].<ref>Gustaf Emmanuel Beskow - Den svenska missionen i Ostafrika (1888) [http://runeberg.org/ostafrika http://runeberg.org/ostafrika/]</ref> Detta var det första utlandsmissionsprojekt som utförts av Svenska kyrkan eller svenskkyrkliga organisationer. I början av 1880-talet skickades fyra unga missionsstudenter från Eritrea till Sverige för utbildning på [[Johannelunds teologiska högskola|Johannelund]], [[Onesimos Nesib|Onesimus Nesib]], [[Marqos Girmai]], [[Tewolde-Medhin Gebre-Medhin]] (1860-1930), [[Haile-Mikael Kidanu]] (1856-1926) och [[Hagena Natanael|Hagena Natanael (Jigo)]]. Den sistnämnde avled i Sverige 1888 men övriga reste som färdigutbildade tillbaka till hemlandet och drev som pastorer missionsarbetet vidare bland sina landsmän.<ref name=":0" />
 
EFS har senare även drivit missionsarbete i andra delar av [[Östafrika]] ([[Etiopien]], [[Somalia]], [[Tanzania]]) samt [[Indien]], [[Israel]] m fl länder.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://efsarkiv.nu|titel=EFS arkiv}}</ref>
 
===Lärofrågor och större splittringar 1878 resp 1911===
EFS har vid ett antal tillfällen splittrats över lärofrågor, vilket har lett till utbrytningar.
 
Cirka 1878 fanns oenighet om innebörden av Jesu [[Försoningslära|försoning]], den [[Augsburgska bekännelsen]] och den kyrkliga [[nattvard|nattvardsordningen]]. [[Paul Petter Waldenström]] blev avskedad från sin tjänst som EFS-ombud. När ett förslag att ändra Evangeliska fosterlandsstiftelsens bekännelseståndpunkt förkastades vid 1878 års konferens, skapades samma år [[Svenska missionsförbundet]] (SMF) under ledning av P.P. Waldenström. Ett (för skribenten okänt) antal missionsföreningar och medlemmar anslöt sig då till SMF. Medlemmarna kallades sedan start och under åtskilliga decennier för Waldenströmare. 2003 bytte SMF namn till [[Svenska Missionskyrkan]] (SMK) och 2011 grundade man tillsammans med [[Svenska baptistsamfundet]] och [[Metodistkyrkan i Sverige]] ett nytt samfund som heter [[Equmeniakyrkan]].
 
Efter en lärostrid om principer för bibeltolkning, bildades 1911 [[Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner]] (MBV) under ledning av [[Axel B. Svensson]]. MBV heter numera [[Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner|Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner]] (ELM-BV eller bara ELM).
 
===Historik efter 1940===
1943 invaldes den första kvinnliga styrelseledamoten, [[Isabella Stolpe]].
 
Under 1950-talet, då [[Svenska kyrkan]] skakades av strider rörande frågan om kvinnliga präster, var EFS medlemmar delade i fråga om kvinnors teologiska rätt till ämbetet. Vid årskonferensen 1963 gjordes dock ett bestämt avståndstagande från den högkyrkliga ämbets- och kyrkosynen som motivering för att inte acceptera kvinnliga präster, där man underströk att det avgörande inte är ''vem'' som predikar utan ''vad'' som predikas.<ref>{{Tidningsref |författare= |rubrik=Falskt ämbetsbegrepp i kvinnopräststriden lågkyrklig anklagelse |url=https://www.svd.se/arkiv/1963-06-15/3 |tidning=Svenska Dagbladet |sid=3, 8 }}</ref>
 
1987 inledde EFS [[Scouting|scoutverksamhet]]. Tidningen ''Budbäraren'' fick sin första kvinnliga chefredaktör 1990 i [[Inga Belani]].
 
Genom beslut 1989 och 1990 stärktes banden till [[Svenska kyrkan]] och sedan dess prästvigs EFS [[predikant]]er/[[pastor]]er enligt kyrkans ordning. Dessa utbildas vanligtvis på [[Johannelunds teologiska högskola]], grundad i [[Stockholm]] 1862 som EFS Missionsinstitut, sedan 1970 belägen i [[Uppsala]] invid Heidenstams torg i stadsdelen [[Löten]]. Sedan tidigt åttiotal har också präster för tjänst i Svenska kyrkan utbildats här.
 
1995 utsågs [[Birgitta Eriksson]] till EFS första kvinnliga ordförande. 2005 startade barn- och ungdomsförbundet [[Salt – barn och unga i EFS|Salt]] sin verksamhet.
 
===Bibelsynsstriden i slutet av 1960-talet===
I slutet av 1960-talet pågick ytterligare en bibelsynsdebatt inom EFS, till innehållet mycket lik den som varit 1911. I samband med att [[Johannelunds teologiska högskola|Johannelund]] skulle flytta till [[Uppsala]] och inleda ett samarbete med [[Uppsala universitet]] ansåg rektorn [[Torsten Nilsson (teolog)|Torsten Nilsson]] att det var aktuellt att reflektera över den rådande bibelsynen i rörelsen. Nilssons egen metod för att tolka Bibeln kan i efterhand klassas som moderat historisk-kritisk, där han själv ansåg att skriften behövde tolkas kristologiskt och soteriologiskt (ur frälsningsavsikt).
 
Större delen av EFS riksstyrelse ställde sig bakom Nilssons syn, men ett antal ledamöter var mycket kritiska. Detta ledde till en utdragen debatt i tidningen Budbäraren och EFS i Västerbottens tidning [[Vårt budskap]]. Kritikerna riktade anklagelser mot Nilsson samt Johannelundslärarna [[Birger Olsson]] och [[Agne Nordlander]]. Hårdast var dock kritiken mot Torsten Nilsson. Denne valde att 1969 lämna sina uppdrag inom EFS eftersom han inte längre upplevde att han hade styrelsens enhälliga stöd. Tolv ledamöter uttalade i Budbäraren sitt stöd för Nilsson, medan fyra ledamöter reserverade sig mot detta.
 
Effekterna av bibelsynsdebatten blev även att teologie doktor [[David Hedegård]] lämnade sitt medlemskap i EFS och blev en av medgrundarna till [[Stiftelsen Biblicum]], som skulle verka för att bevara en mer traditionell bibelsyn. En mindre grupp [[Predikant|predikanter]] från [[Västerbotten]], bland annat [[Tore Nilsson]], lämnade EFS och grundade [[Lutherska bibelstudiestiftelsen]].<ref>I Detta Tecken, Allan Hofgren med flera, Uppsala: EFS Läser 2006, ss 60-61</ref><ref>"Hur Min Bibelsyn Har Förändrats", Birger Olsson i Nygren 2000 s. 123</ref>
 
===Mötet med framgångsteologin===
Under 1980-talet etablerade sig [[Livets Ord]] i [[Uppsala]] och började värva medlemmar, varav somliga från EFS. Med Livets Ord spreds den så kallade [[framgångsteologi]]n, vilken också påverkade EFS i olika delar av landet. Som ett svar på detta publicerade EFS-förlaget under 1980-talet ett antal böcker mot framgångsteologin och evenemang med kopplingar till framgångsteologin förbjöds annonsera i Budbäraren. Spänningarna som uppstod under den första tiden har dock kommit att avta under de mer än 20 år som gått och på vissa håll har också försoningsprocesser påbörjats.<ref>I Detta Tecken, Allan Hofgren med flera, Uppsala: EFS Läser 2006, ss 68-69</ref>
 
===Nyplantering===
Sedan 2003 arbetar EFS aktivt som rörelse med [[församlingsplantering|nyplantering]] av missionsföreningar och EFS-grupper. Nya gemenskaper har bland annat startats i [[Uppsala]], [[Hisingen]], [[Timrå]] och [[Stockholm]].
 
== Kända medlemmar ==
[[Lina Sandell]] var åren 1861-1864 anställd av EFS<ref>{{webbref|url=http://www.dagen.se/livsstil/en-av-sveriges-mest-%C3%A4lskade-psalmdiktare-1.112555|titel=En av Sveriges mest älskade psalmdiktare|utgivare=Dagen|språk=svenska|datum=12 oktober 2012}}</ref> för att översätta andras verk och göra egna sånger. Hon skrev över 1&nbsp;700&nbsp;dikter och [[psalm]]er, bland annat några av de mest kända svenska psalmtexterna: ''[[Tryggare kan ingen vara]]'', ''[[Blott en dag]]'', ''[[Jesus för världen givit sitt liv]]'' samt ''[[Jag kan icke räkna dem alla]]''. Från 1889 var hon redaktör för EFS uppbyggelsetidskrift [[Barnens vän]].
 
Åren 1906–1918 var [[Axel Rappe (1838–1918)|Axel Rappe]], en av Sveriges mest framgångsrika officerare under slutet av 1800-talet, stiftelsens ordförande.
 
== Utbildning ==
EFS har sin bakgrund i den väckelserörelse som kallats "[[Läsare|läseriet]]" utifrån den starka betoningen av den enskildes läsande av Bibeln och utläggningar av denna. Därför är det naturligt att folkbildning har och har haft en stark ställning inom rörelsen. I dag driver man en högskola, [[Johannelunds teologiska högskola]], och åtta folkhögskolor: [[Glimåkra folkhögskola|Glimåkra]], [[Hagabergs folkhögskola|Hagaberg]], [[Hjälmared folkhögskola|Hjälmared]], [[Åredalens folkhögskola|Åredalen]], [[Mellansels folkhögskola|Mellansel]], [[Solviks folkhögskola|Solvik]], [[Strömbäcks folkhögskola|Strömbäck]] och [[Sundsgårdens folkhögskola|Sundsgården]].
 
== Källor ==
* ''I detta tecken : Evangeliska fosterlands-stiftelsen 1856-2006'' {{ISBN|91-976274-0-2}}
* ''Hyddor och helgedomar i huvudstaden. Väckelserörelsens byggnader i Stockholm 1840–1990'' {{ISBN|91-7031-037-8}}
* ''Med Smak av Nåd'', red. Tomas Nygren, Örebro: Libris 2000, {{ISBN|91-7195-329-9}}
<references/>
 
== Se även ==
* Gelfgren, Stefan (2003). ''Ett utvalt släkte: Väckelse och sekularisering - Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 1856-1910''. {{ISBN|91-7217-063-8}}
* Gelfgren, Stefan (2006). ''De osedda dagar: Om EFS identitet, framtid och historia''. {{ISBN|91-7580-325-9}}
* Larspers, Torbjörn (2012) ''Konfessionalitet och medbestämmande. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens struktur och den nyevangeliska väckelserörelsens regionala nivå fram till 1922.'', 2012
* Lundqvist, Karl Axel (1977). ''Organisation och bekännelse: Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Svenska kyrkan 1890-1911''. {{ISBN|91-7080-331-5}}
* Lundqvist, Karl Axel (1982). ''EFS i demokratins tidevarv: Utvecklingen som inomkyrklig rörelse 1918-1927''. {{ISBN|91-7080-567-9}}
* Lundqvist, Karl-Axel (2008), ''Från prästvälde till lekmannastyre. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen som inomkyrklig lekmannarörelse i Skelleftebygden 1875-1923 speglat i riksperspektivet.''
* Wiklund, Henry (1979). ''Predikant pastor präst: EFS samfundsproblematik 1940-1972''. {{ISBN|91-7080-404-4}}
*Spegel för ett Sekel:1884 1984: EFS i Lund 100 år. Lund 1984. LIBRIS-ID:465186
* [http://www.efs.nu EFS - officiell webbplats]
* [http://www.johannelund.nu Johannelunds teologiska högskola]
* [[Salt – barn och unga i EFS|EFS barn- och ungdomsorganisation Salt]]
 
{{Sveriges Kristna Råd}}
 
{{Svenska kyrkan}}
 
[[Kategori:Evangeliska fosterlandsstiftelsen]]
[[Kategori:Svenska kyrkan]]
[[Kategori:Svenska missionsorganisationer]]

Nuvarande version från 4 juni 2023 kl. 11.31

Omdirigering till:

Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Evangeliska_fosterlandsstiftelsen&oldid=743847"