Hedner, Anders: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anders Hedner''', född den 10 december 1801 i Vimmerby landsförsamling, död den 22 oktober 1873 i Asby församling, Östergötlands län<ref>Sveriges Dödbok 186...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Anders Hedner''', född den 10 december 1801 i [[Vimmerby landsförsamling]], död den 22 oktober 1873 i [[Asby församling]], Östergötlands län<ref>Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).</ref>, var en svensk filolog, skald och [[präst]]. | '''Anders Hedner''', född den 10 december 1801 i [[Vimmerby landsförsamling]], död den 22 oktober 1873 i [[Asby församling]], Östergötlands län<ref>Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).</ref>, var en svensk filolog, skald och [[präst]]. | ||
Hedner blev student i Uppsala 1823, filosofie magister 1830, poëseos romanæ docens 1831 samt lektor i latin vid Linköpings gymnasium 1836. Efter att ha innehaft förslag till professuren i latin i Uppsala, 1839, och Lund, 1842, övergick Hedner, som blivit [[prästvigd]] 1837, till den prästerliga banan, blev 1844 kyrkoherde i Asby i Östergötland, 1847 [[kontraktsprost]] samt vid kröningen 1860 teologie doktor. | Hedner blev student i Uppsala 1823, filosofie magister 1830, poëseos romanæ docens 1831 samt lektor i latin vid Linköpings gymnasium 1836. Efter att ha innehaft förslag till professuren i latin i Uppsala, 1839, och Lund, 1842, övergick Hedner, som blivit [[Prästvigning|prästvigd]] 1837, till den prästerliga banan, blev 1844 kyrkoherde i Asby i Östergötland, 1847 [[kontraktsprost]] samt vid kröningen 1860 teologie doktor. | ||
Redan under studentåren gjorde sig Hedner känd som god latinare och i synnerhet som lycklig skald på romarspråket. | == Publikationer == | ||
Redan under studentåren gjorde sig Hedner känd som god latinare och i synnerhet som lycklig skald på romarspråket. | |||
* Disputationer | |||
* Tre häften latinska poem, ''Metra latina'' (1841–1844), till största delen författade i Uppsala akademis eller den studerande ungdomens namn, kommenterade upplagor av flera latinska författare: Curtius, Cornelius och Sallustius, och redigerade J.V. Tranérs "Carmina". | |||
* Översatte Karl Gottlob Zumpts mindre latinska grammatik (1833) | |||
* ''Latinsk constructionslära'' (1845; 2:a upplagan 1854). | |||
* Ett par svenska skaldestycken på klassiska versslag: ''Besöket på Omberg'' (1839), ''Tempel-Echo'' (1843) med flera. | |||
* ''[[Skärskådning af wåra swenska psalmer]]'' (1873). | |||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 14: | Rad 19: | ||
{{STANDARDSORTERING:Hedner, Anders}} | {{STANDARDSORTERING:Hedner, Anders}} | ||
[[Kategori:Biografier]] | |||
[[Kategori:Svenska präster]] | [[Kategori:Svenska präster]] | ||
Nuvarande version från 5 juli 2022 kl. 08.45
Anders Hedner, född den 10 december 1801 i Vimmerby landsförsamling, död den 22 oktober 1873 i Asby församling, Östergötlands län[1], var en svensk filolog, skald och präst.
Hedner blev student i Uppsala 1823, filosofie magister 1830, poëseos romanæ docens 1831 samt lektor i latin vid Linköpings gymnasium 1836. Efter att ha innehaft förslag till professuren i latin i Uppsala, 1839, och Lund, 1842, övergick Hedner, som blivit prästvigd 1837, till den prästerliga banan, blev 1844 kyrkoherde i Asby i Östergötland, 1847 kontraktsprost samt vid kröningen 1860 teologie doktor.
Publikationer
Redan under studentåren gjorde sig Hedner känd som god latinare och i synnerhet som lycklig skald på romarspråket.
- Disputationer
- Tre häften latinska poem, Metra latina (1841–1844), till största delen författade i Uppsala akademis eller den studerande ungdomens namn, kommenterade upplagor av flera latinska författare: Curtius, Cornelius och Sallustius, och redigerade J.V. Tranérs "Carmina".
- Översatte Karl Gottlob Zumpts mindre latinska grammatik (1833)
- Latinsk constructionslära (1845; 2:a upplagan 1854).
- Ett par svenska skaldestycken på klassiska versslag: Besöket på Omberg (1839), Tempel-Echo (1843) med flera.
- Skärskådning af wåra swenska psalmer (1873).
Källor
- ↑ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).