Svenska Frälsningsarmén: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (13 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Frälsningsarmén kom till Sverige 1882. En ung kvinna, Hanna Ouchterlony, hörde Bramwell Booth predika i Värnamo. Bramwell var son till Frälsningsarméns grundare William Booth. Hon blev så inspirerad att hon insisterade på att Frälsningsarmén skulle starta upp i Sverige. Hon snabbutbildades i London och kom sedan tillbaka som ledare för en grupp som startade Frälsningsarméns verksamhet. Det första mötet hölls på vid Östermalmstorg den 28 december. | Frälsningsarmén kom till Sverige 1882. En ung kvinna, Hanna Ouchterlony, hörde Bramwell Booth predika i Värnamo. Bramwell var son till Frälsningsarméns grundare William Booth. Hon blev så inspirerad att hon insisterade på att Frälsningsarmén skulle starta upp i Sverige. Hon snabbutbildades i London och kom sedan tillbaka som ledare för en grupp som startade Frälsningsarméns verksamhet. Det första mötet hölls på vid Östermalmstorg den 28 december. | ||
Bakgrunden till Svenska Frälsningsarmén var att några officerare i Frälsningsarmén i Sverige år 1903 vänt sig till den internationella ledningen med reformkrav, som bl.a. syftade till att minska centralstyrningen och öka de lokala kårernas makt. Då dessa reformkrav avvisats, beslöt sig några kårer för att lämna den internationella Frälsningsarmén.<ref> | Bakgrunden till Svenska Frälsningsarmén var att några officerare i Frälsningsarmén i Sverige år 1903 vänt sig till den internationella ledningen med reformkrav, som bl.a. syftade till att minska centralstyrningen och öka de lokala kårernas makt. Då dessa reformkrav avvisats, beslöt sig några kårer för att lämna den internationella Frälsningsarmén.<ref>[http://worldcat.org/oclc/476590410 Hofgren Allan Svenska trossamfund: historia, tro och bekännelse, organisation, gudstjänst- och fromhetsliv 1985 EFS förlaget|isbn=9170806993|oclc=476590410]</ref> Officiellt bildades samfundet midsommarhelgen 1905 vid en kongress i Stockholm av tidigare officerare och soldater i [[Frälsningsarmén]] i Sverige (grundad 1882). I Sverige har det därmed funnits två "frälsningsarméer", nämligen ''Svenska'' Frälsningsarmén vid sidan av den "internationella" som enbart kallas [[Frälsningsarmén]]. | ||
1966 hade SFA omkring 20 [[Kår (Frälsningsarmén)|kår]]er, 30 officerare och 1 800 medlemmar. Under 1990-talet var antalet kårer en tid 25 och medlemsantalet 2300 | 1966 hade SFA omkring 20 [[Kår (Frälsningsarmén)|kår]]er, 30 officerare och 1 800 medlemmar. Under 1990-talet var antalet kårer en tid 25 och medlemsantalet 2300. 1988 ingår SFA ett samarbetsavtal med [[Svenska Missionsförbundet]]. I juni 2005 uppgår SFA i [[Svenska Missionskyrkan]] som ett [[icke-territoriell]]t distrikt. | ||
Under 2000-talet minskade medlemstalet och SFA blev 2013 en icke-territoriell region inom [[Equmeniakyrkan]]. Samfundet upplöstes 31 dec 2015. Dess förmögenhet fördes över till en stiftelse som ska stödja de kvarvarande kårerna och soldatgrupperna.<ref>[http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-fralsningsarmen-avvecklar-efter-110-ar/ ''Svenska Frälsningsarmén avvecklar efter 110 år.'' Dagens Nyheter 2015-06-12.]</ref> | |||
SFA:s första ledare hette [[Kaleb Swensson-Tollin]] (1868-1952) och han kvarstod på sin post i närmare 40 år. Han hade tidigare varit [[brigadör]] i Frälsningsarmén. Titeln ''överste'' bars av SFA:s högste valde ledare. | SFA:s första ledare hette [[Kaleb Swensson-Tollin]] (1868-1952) och han kvarstod på sin post i närmare 40 år. Han hade tidigare varit [[brigadör]] i Frälsningsarmén. Titeln ''överste'' bars av SFA:s högste valde ledare. | ||
Samfundets tidskrift hette från 1946 ''[[Vår Fana]]''. Tidigare namn var ''[[Svenska Stridsropet]]'' 1905 och ''Svenska Frälsningsarméns Tidning'' 1905-1946. | Samfundets tidskrift hette från 1946 ''[[Vår Fana]]''. Tidigare namn var ''[[Svenska Stridsropet]]'' 1905 och ''[[Svenska Frälsningsarméns Tidning]]'' 1905-1946. | ||
== Samfundsledare (Överste) == | == Samfundsledare (Överste) == | ||
| Rad 27: | Rad 29: | ||
=== Andra personligheter inom samfundet === | === Andra personligheter inom samfundet === | ||
* [[Theodor Janson]] | * [[Theodor Janson]], redaktör Svenska Frälsningsarméns Tidning 1905 - 1922 | ||
* [[Oskar Hultkrantz]] | * [[Oskar Hultkrantz]], redaktör Svenska Frälsningsarméns Tidning 1922 - 1939. | ||
* [[Peter August Wanngård]] | * [[Peter August Wanngård]] (1861-1943) | ||
== [[Svenska Frälsningsarméns sångböcker]] | == Psalmböcker == | ||
* [[Svenska | * [[Svenska Frälsningsarméns sångböcker]] | ||
* [[Svenska | * [[Svenska Frälsningsarméns sångbok (1905)]] Stockholm libris=3109488 Innehåll: drygt 300 sånger. | ||
* [[Svenska | * [[Svenska Frälsningsarméns sångbok (1922)]] Sv. frälsningsarméns förlag Stockholm libris=1482852 525 sånger och 210 körer. | ||
* [[Svenska Frälsningsarméns sångbok (1942)]] Sv. frälsningsarmén Stockholm libris=1455984 | |||
* [[Svenska Frälsningsarméns sångbok (1980)]] Sv. Frälsningsarméns förlag Stockholm libris=220305 | * [[Svenska Frälsningsarméns sångbok (1980)]] Sv. Frälsningsarméns förlag Stockholm libris=220305 | ||
== | == Se även == | ||
* Svenska frälsningsarmén 1905-1930 : minneskrift till tjugufemårsjubileet 1930 Frälsningsarméns högkvarter Stockholm libris=1335446 | * Svenska frälsningsarmén 1905-1930 : minneskrift till tjugufemårsjubileet 1930 Frälsningsarméns högkvarter Stockholm libris=1335446 | ||
* Ulf Sundblad, Margaret Abrahamsson, Under Golgata banér : Svenska frälsningsarmén 90 år : 1905-1995 1995 Bokklubben ABC Dyltabruk isbn=91-87228-07-6 libris=7763252 | * Ulf Sundblad, Margaret Abrahamsson, Under Golgata banér : Svenska frälsningsarmén 90 år : 1905-1995 1995 Bokklubben ABC Dyltabruk isbn=91-87228-07-6 libris=7763252 | ||
* [https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=641462 SR Ekot - Svenska Frälsningsarmén går in i Svenska Missionskyrkan] - SR Ekot meddelade 16 juni 2005 att SFA blivit en del av [[Svenska Missionskyrkan]]. | |||
== | == Källor == | ||
<references/> | <references/> | ||
{{STANDARDSORTERING:Svenska Frälsningsarmen}}<!-- ingen accent --> | {{STANDARDSORTERING:Svenska Frälsningsarmen}}<!-- ingen accent --> | ||
| Rad 52: | Rad 53: | ||
[[Kategori:Svenska Missionskyrkan]] | [[Kategori:Svenska Missionskyrkan]] | ||
[[Kategori:Svenska Frälsningsarmén]] | [[Kategori:Svenska Frälsningsarmén]] | ||
Nuvarande version från 21 september 2023 kl. 12.40
Svenska Frälsningsarmén, SFA, grundades i Sundsvall 7 mars 1905 och upplöstes 2015-12-31 för att helt uppgå i Equmeniakyrkan.
Historia
Frälsningsarmén kom till Sverige 1882. En ung kvinna, Hanna Ouchterlony, hörde Bramwell Booth predika i Värnamo. Bramwell var son till Frälsningsarméns grundare William Booth. Hon blev så inspirerad att hon insisterade på att Frälsningsarmén skulle starta upp i Sverige. Hon snabbutbildades i London och kom sedan tillbaka som ledare för en grupp som startade Frälsningsarméns verksamhet. Det första mötet hölls på vid Östermalmstorg den 28 december.
Bakgrunden till Svenska Frälsningsarmén var att några officerare i Frälsningsarmén i Sverige år 1903 vänt sig till den internationella ledningen med reformkrav, som bl.a. syftade till att minska centralstyrningen och öka de lokala kårernas makt. Då dessa reformkrav avvisats, beslöt sig några kårer för att lämna den internationella Frälsningsarmén.[1] Officiellt bildades samfundet midsommarhelgen 1905 vid en kongress i Stockholm av tidigare officerare och soldater i Frälsningsarmén i Sverige (grundad 1882). I Sverige har det därmed funnits två "frälsningsarméer", nämligen Svenska Frälsningsarmén vid sidan av den "internationella" som enbart kallas Frälsningsarmén.
1966 hade SFA omkring 20 kårer, 30 officerare och 1 800 medlemmar. Under 1990-talet var antalet kårer en tid 25 och medlemsantalet 2300. 1988 ingår SFA ett samarbetsavtal med Svenska Missionsförbundet. I juni 2005 uppgår SFA i Svenska Missionskyrkan som ett icke-territoriellt distrikt.
Under 2000-talet minskade medlemstalet och SFA blev 2013 en icke-territoriell region inom Equmeniakyrkan. Samfundet upplöstes 31 dec 2015. Dess förmögenhet fördes över till en stiftelse som ska stödja de kvarvarande kårerna och soldatgrupperna.[2]
SFA:s första ledare hette Kaleb Swensson-Tollin (1868-1952) och han kvarstod på sin post i närmare 40 år. Han hade tidigare varit brigadör i Frälsningsarmén. Titeln överste bars av SFA:s högste valde ledare.
Samfundets tidskrift hette från 1946 Vår Fana. Tidigare namn var Svenska Stridsropet 1905 och Svenska Frälsningsarméns Tidning 1905-1946.
Samfundsledare (Överste)
- 1905-1942 Kaleb Swensson-Tollin
- 1942-1949 Nils-Einar Pettersson
- 1949-1962 Eric Lundquist
- 1962-1974 Folke Holmlund
- 1974-1977 Stig Tollin
- 1977-1984 Gösta Jynnesjö
- 1984-1989 Bertil Lundberg
- 1990-1997 Ulf Sundblad
- 1998-2008 Leif Johansson
- 2008-2015 Göran Andreasson
Andra personligheter inom samfundet
- Theodor Janson, redaktör Svenska Frälsningsarméns Tidning 1905 - 1922
- Oskar Hultkrantz, redaktör Svenska Frälsningsarméns Tidning 1922 - 1939.
- Peter August Wanngård (1861-1943)
Psalmböcker
- Svenska Frälsningsarméns sångböcker
- Svenska Frälsningsarméns sångbok (1905) Stockholm libris=3109488 Innehåll: drygt 300 sånger.
- Svenska Frälsningsarméns sångbok (1922) Sv. frälsningsarméns förlag Stockholm libris=1482852 525 sånger och 210 körer.
- Svenska Frälsningsarméns sångbok (1942) Sv. frälsningsarmén Stockholm libris=1455984
- Svenska Frälsningsarméns sångbok (1980) Sv. Frälsningsarméns förlag Stockholm libris=220305
Se även
- Svenska frälsningsarmén 1905-1930 : minneskrift till tjugufemårsjubileet 1930 Frälsningsarméns högkvarter Stockholm libris=1335446
- Ulf Sundblad, Margaret Abrahamsson, Under Golgata banér : Svenska frälsningsarmén 90 år : 1905-1995 1995 Bokklubben ABC Dyltabruk isbn=91-87228-07-6 libris=7763252
- SR Ekot - Svenska Frälsningsarmén går in i Svenska Missionskyrkan - SR Ekot meddelade 16 juni 2005 att SFA blivit en del av Svenska Missionskyrkan.