Carlsson, Carolus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
|dödsort = | |dödsort = | ||
}} | }} | ||
'''Carl''' ( | '''Carl''' (latiniserat '''Carolus''') '''Carlsson''', född 24 november 1642 i Kalmar död 14 april 1708, var [[biskop]] i [[Västerås stift]] 1680–1708. | ||
Carolus Carlsson blev student vid | Carolus Carlsson blev student vid Uppsala universitet 1659 och [[filosofie magister]] 1664. Därefter besökte han flera tyska universitet och 1667 avlade han [[licentiatexamen]] i Jena. I Jena försvarade han en teologisk avhandling. 1668 medföljde han såsom handledare åt en ung svensk adelsman i Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, England och Holland. Han återkom till hemlandet 1671. Eftersom hans önskan att få anställning som universitetslärare inte kunde uppfyllas blev han präst. Efter hemkomsten blev han 1672 [[hovpredikant|ordinarie hovpredikant]] och befordrades snabbt. 1674 blev han kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm. År 1678 blev han [[pastor primarius]] i [[Storkyrkan|Storkyrkoförsamlingen]] och 1680 [[biskop]] i Västerås. Som sådan har han prästvigt [[Jesper Swedberg]] den 12 februari 1683. 1694 medverkade han till att Swedbergs psalmboksförslag från 1694 blev refuserat. | ||
Carlsson, som oriktigt påståtts vara son | Carlsson, som oriktigt påståtts vara son till kung Karl X Gustav , stod länge i stor ynnest hos [[Karl XI]]. Hans egenmäktighet och ett rykte att han vid pastoratets tillsättande gärna hade sådana män i åtanke, som tagit sig hustrur bland hans tjänarinnor, gav anledning till en visa. Den samtida visan om "[[biskop]] Karin, [[domprost]] Lisa och gubben själv", sände honom emellertid ett skarpt brev från konungen, som "förmanade honom nådeligen att rätta conduite", fastän Carlsson hade fått ett intyg av domkapitlet om ryktets osanning. Visan har tolkats som ett missnöje över systrarna Bröms', [[Catharina Bröms]] och [[Elisabeth Bröms]], inblandning i stiftets befordringsangelägenheter under hennes andre makes sista år. | ||
Carlsson var medlem av den kommission, som 1675 av ständerna tillsattes för att granska förmyndarstyrelsens förvaltning. Han bevistade riksdagarna 1678, 1680, 1682, 1686, 1693 och 1697 samt var 1678 prästeståndets fullmäktig i riksens ständers bank. Carlsson deltog i utarbetandet av [[1686 års kyrkolag]]. År 1678 erhöll han adliga privilegier, och hans barn adlades 1684 med namnet [[Cederström]]. Vid Uppsala universitets jubelfest ([[reformationsjubileet]]) 1693 blev han [[teologie doktor]]. | |||
Carolus Carlsson var en praktiskt duglig och nitisk kyrklig ämbetsman. Han anlitades i stor utsträckning vid statens kyrkoorganisatoriska arbete. Han stod länge i gunst hos kung [[Karl XI]], men hans egenmäktiga handläggning av befordringsmål orsakade till sist kungens djupa onåd och till slut även hot om avsättning. | |||
== Familj == | |||
Han var gift två gånger, år 1675 gifte han sig med Margareta Swebilia (Adlerberg), född 1659 (med henne hade han sex barn som alla kom att kalla sig Cederström). Hans äldsta dotter i det första äktenskapet, Elisabet Carlsdotter, adlad Cederström (1677-1759), var i sitt andra äktenskap gift med livmedikusen och landshövdingen [[Urban Hjärne]] i hans tredje gifte. Sonen Samuel Cederström (1685-1710) från första äktenskapet gifte sig 1709 med sin systers styvdotter Johanna Christina Hjärne (1686-1757) i hennes första gifte, hon var dotter till Urban Hjärne och Catharina Elisabet Bergenhielm. | |||
År 1688 gifte han om sig med [[Catharina Bröms]], född 1664, med vilken han fick tre barn, även de adlades under namnet Cederström. Hustrun hade blivit änka 1686, hon var dotter till [[arkiater]]n [[Sven Bröms]] (1612-1693), som var [[teolog]] och läkare. Bröms var livläkare åt [[drottning Kristina]], professor i medicin och rektor vid [[Uppsala universitet]] samt grundare av Ockelboverken. Deras ende son, Sven Cederström (1691-1767), gifte sig 1718 med den då endast 15-åriga fröken Charlotta Blixenstierna, dotter till statssekreteraren Tomas Andersén, som var av en förmögen borgaresläkt och som vid adlandet antagit namnet Blixenstierna. De bosatte sig på Jälla utanför Uppsala, som sedermera blev familjens huvudgård. | |||
== | == Se även == | ||
* {{SBL|16439 |författare=[[Rurik Holm]]|år=1927|namn=Carl Carlsson}} | * {{SBL|16439 |författare=[[Rurik Holm]]|år=1927|namn=Carl Carlsson}} | ||
* {{Libris namn|förnamn=Carl|efternamn=Carlsson|år=1642-1708|namn=Carlsson, Carl|auth=333347}} | |||
== | == Källor == | ||
{{ugglan|artikel=Carlsson, Carl (Carolus)|url=http://runeberg.org/nfbd/0653.html}} | |||
* Svensk uppslagsbok, Lund 1930 | |||
* http://www.gammelbo.se/Psalm/Bengt.htm | |||
* http://www.ockelbo.nu/htm/kaserier/catharina/catharina.htm | |||
<references/> | |||
{{STANDARDSORTERING:Carlsson, Carolus}} | {{STANDARDSORTERING:Carlsson, Carolus}} | ||
[[Kategori:Biskopar i Västerås stift]] | [[Kategori:Biskopar i Västerås stift]] | ||
Nuvarande version från 15 februari 2024 kl. 09.13
| Biskop Carolus Carlsson | |
 Carolus Carlsson avmålad av David Klöcker Ehrenstrahl | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Västerås stift |
| Period | 1680–1708 |
| Företrädare | Johannes Brodinus |
| Efterträdare | Petrus Malmberg |
| Född | 1642 |
| Död | 14 april 1708 |
Carl (latiniserat Carolus) Carlsson, född 24 november 1642 i Kalmar död 14 april 1708, var biskop i Västerås stift 1680–1708.
Carolus Carlsson blev student vid Uppsala universitet 1659 och filosofie magister 1664. Därefter besökte han flera tyska universitet och 1667 avlade han licentiatexamen i Jena. I Jena försvarade han en teologisk avhandling. 1668 medföljde han såsom handledare åt en ung svensk adelsman i Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, England och Holland. Han återkom till hemlandet 1671. Eftersom hans önskan att få anställning som universitetslärare inte kunde uppfyllas blev han präst. Efter hemkomsten blev han 1672 ordinarie hovpredikant och befordrades snabbt. 1674 blev han kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm. År 1678 blev han pastor primarius i Storkyrkoförsamlingen och 1680 biskop i Västerås. Som sådan har han prästvigt Jesper Swedberg den 12 februari 1683. 1694 medverkade han till att Swedbergs psalmboksförslag från 1694 blev refuserat.
Carlsson, som oriktigt påståtts vara son till kung Karl X Gustav , stod länge i stor ynnest hos Karl XI. Hans egenmäktighet och ett rykte att han vid pastoratets tillsättande gärna hade sådana män i åtanke, som tagit sig hustrur bland hans tjänarinnor, gav anledning till en visa. Den samtida visan om "biskop Karin, domprost Lisa och gubben själv", sände honom emellertid ett skarpt brev från konungen, som "förmanade honom nådeligen att rätta conduite", fastän Carlsson hade fått ett intyg av domkapitlet om ryktets osanning. Visan har tolkats som ett missnöje över systrarna Bröms', Catharina Bröms och Elisabeth Bröms, inblandning i stiftets befordringsangelägenheter under hennes andre makes sista år.
Carlsson var medlem av den kommission, som 1675 av ständerna tillsattes för att granska förmyndarstyrelsens förvaltning. Han bevistade riksdagarna 1678, 1680, 1682, 1686, 1693 och 1697 samt var 1678 prästeståndets fullmäktig i riksens ständers bank. Carlsson deltog i utarbetandet av 1686 års kyrkolag. År 1678 erhöll han adliga privilegier, och hans barn adlades 1684 med namnet Cederström. Vid Uppsala universitets jubelfest (reformationsjubileet) 1693 blev han teologie doktor.
Carolus Carlsson var en praktiskt duglig och nitisk kyrklig ämbetsman. Han anlitades i stor utsträckning vid statens kyrkoorganisatoriska arbete. Han stod länge i gunst hos kung Karl XI, men hans egenmäktiga handläggning av befordringsmål orsakade till sist kungens djupa onåd och till slut även hot om avsättning.
Familj
Han var gift två gånger, år 1675 gifte han sig med Margareta Swebilia (Adlerberg), född 1659 (med henne hade han sex barn som alla kom att kalla sig Cederström). Hans äldsta dotter i det första äktenskapet, Elisabet Carlsdotter, adlad Cederström (1677-1759), var i sitt andra äktenskap gift med livmedikusen och landshövdingen Urban Hjärne i hans tredje gifte. Sonen Samuel Cederström (1685-1710) från första äktenskapet gifte sig 1709 med sin systers styvdotter Johanna Christina Hjärne (1686-1757) i hennes första gifte, hon var dotter till Urban Hjärne och Catharina Elisabet Bergenhielm.
År 1688 gifte han om sig med Catharina Bröms, född 1664, med vilken han fick tre barn, även de adlades under namnet Cederström. Hustrun hade blivit änka 1686, hon var dotter till arkiatern Sven Bröms (1612-1693), som var teolog och läkare. Bröms var livläkare åt drottning Kristina, professor i medicin och rektor vid Uppsala universitet samt grundare av Ockelboverken. Deras ende son, Sven Cederström (1691-1767), gifte sig 1718 med den då endast 15-åriga fröken Charlotta Blixenstierna, dotter till statssekreteraren Tomas Andersén, som var av en förmögen borgaresläkt och som vid adlandet antagit namnet Blixenstierna. De bosatte sig på Jälla utanför Uppsala, som sedermera blev familjens huvudgård.
Se även
Källor
. http://runeberg.org/nfbd/0653.html
- Svensk uppslagsbok, Lund 1930
- http://www.gammelbo.se/Psalm/Bengt.htm
- http://www.ockelbo.nu/htm/kaserier/catharina/catharina.htm